måndag, maj 23, 2005

Medborgarlön stolligt?

Medborgarlön gör det mer lönsamt att inte arbeta. Miljöpartiet har varit inne på ett förslag som innebar att marginalskatten när man började arbeta skulle vara 90 procent. Peter Eriksson har anledning att vara bekymrad.

Miljöpartiet beslöt på sin kongress att stå fast vid kravet på medborgarlön (DN 10/5). Nu har språkröret Peter Eriksson (mp) kritiserat medlemmarna för att de driver igenom orealistiska förslag som räntelöst samhälle, medborgarlön och cirkus utan djur på kongresserna. Väljarna kan ju få uppfattningen att miljöpartisterna är nördiga och extrema fundamentalister. Skall skattebetalarna verkligen betala folk för att de inte vill arbeta?

Vad är då medborgarlön? Det finns två varianter:

1) Alla vuxna får en (skattefri) betalning från staten både om man arbetar eller låter bli.

2) Alla vuxna garanteras en basinkomst av staten, som för dem som arbetar trappas av och blir noll för de rika.

Båda varianterna har en stor nackdel - de blir oerhört dyra att finansiera om de skall ligga på sådana nivåer som nämnts i debatten (7-9000 kr/mån).

Den klassiska varianten 1) går ut på att folk jobbar av moraliska skäl och besparingar kan göras i form av att socialbidrag, a-kassa mm kan dras in och administrationen förenklas. Ett sådant förslag som framfördes i DN 11/1-00 låg då på 7 000 kr/m och jag kostnadsberäknade det till motsvarande 25 kronors kommunalskattehöjning. Om man idag dessutom drar in förtidspension och sjukpenning skulle besparingarna dock bli större. Alla dessa får ju idag en delvis inkomstrelaterad ersättning som nu skulle sänkas till existensminimum.

Problemet är ändå att arbetsutbudet skulle påverkas negativt. Finansieringen skulle kräva höjda skatter för dem som arbetade vilket skulle göra det mer attraktivt att inte arbeta - eller arbeta svart, åt sig själv eller byta tjänster.

En annan konsekvens skulle bli att den s k reservationslönen skulle sänkas för dem som ändå var intresserade av arbete. Det betyder att den som vill arbeta kan acceptera en mycket låg lön eftersom huvuddelen av försörjningen klaras genom medborgarlönen. Den som inte finner tråkiga arbeten särskilt attraktiva (dessutom till mycket lägre lön än tidigare) kan leva på sin medborgarlön och dryga ut den med instaser av informell karaktär enligt ovan.

Ytterligare en intressant följd skulle bli medborgarlönens funktion av vårdnadsbidrag. Det blir lätt att stanna hemma med barnen och arbeta litet svart med medborgarlön.

Den andra modellen 2) kallas också "negativ inkomstskatt" och har föreslagits av den liberale ekonomen Milton Friedman. Dock har detta förslag inte följts upp med några mer realistiska konkreta förslag. Orsaken är att syftet att dra in medborgarlönen när man börjar tjäna pengar lätt leder till drakoniska marginalskatter. Släpper man på detta måste skatterna sänkas så att det blir mycket dyrt för statskassan. Varifrån skall pengarna då tas? Momsen måste kanske höjas till det dubbla etc.

Miljöpartiet har varit inne på modell 2) och utrett ett förslag där alla från 16 år skulle få 8 000 kr/m (barn skulle få 3 000 kr). När man började arbeta skulle marginalskatten behöva bli 90 procent. Det nu aktuella kongresskravet innehåller dock inte ett förordande av någon konkret modell.

Så småningom blir det alldeles nödvändigt att fler arbetar för att försörja den ökande andelen äldre. Därför är det en stollig idé att kräva medborgarlön som skulle betyda att medborgarna arbetade ännu mindre än idag. Peter Eriksson har rätt.

11 Comments:

At 24 maj, 2005 10:48, Anonymous Anonym said...

Talade just med en yngre kvinna vars mor som pensionär får en pension på 4 500 kr, dock därutöver med nu borttagna änkepensionen , vilket ju hörde den äldre generationen till.

En mig närstående har arbetat i 20 år med en relativt hygglig lön och får som ATP-pensionär ut 9 500 kr i månaden.

De med förtispension får i dag ut 65 % av bidragsgrundande inkomst, vilket naturligtvis kan variera kraftigt även om det finns tak.

Arbetslösa samt långtidssjukskrivna får ut 80 %, vilket också kan innebära varierande belopp. Detta är förenat med enorma marginaleffekter, som gör att det ibland inte lönar sig att ta ett jobh. Eller också lever man billigare på bidragen då man slipper de extrakostnader som alltid tillkommer när man jobber.
Eller också väljer bidragstagare alltsomofta att vid sidan av ta olika typer av jobb.

Sen är frågan hur det kan se ut i ett hushåll, vilket jag är osäker på.
Låt säga ett hushåll, där båda är arbetslösa och där även en någon lite äldre yngre boende hemma som inte fått fotfäste på arbetsmarknade.
Vilken inkomst har ett sådant hushåll och tillkommer i de här ovan skilda fallen extra bidrag som bostadsbidrag?

Så detta med medborgarlön kan förekomma i en rad olika former.

Varför inte kalla det pension samt socialbidrag. Eller tillsätt en utredning som får penetrera detta, vilket sedan kan ge anledning till proposition, administration samt nya myndigheter med kompletterande pappersarbeten etc, etc

 
At 24 maj, 2005 16:47, Blogger Danne Nordling said...

EDLINGS PÅSTÅENDE: ALLA BEHÖVS

Det är naturligtvis självklart att en LO-företrädare som Jan Edling håller på arbetslinjen mot regeringen Perssons bidragslinje som egentligen är ett sätt att dölja massarbetslösheten. Har man misslyckats med sin ekonomiska politik och fått massarbetslöshet på halsen skall detta fram i ljuset. Edling fick fan för detta av partitaktiska skäl.

Behövs då alla? Alltid när massarbetslöshet uppstått har olika siare predikat arbetets slut och att alla inte behövs. Länge var det arbetstidsförkortning som var receptet. Det hör vi ingenting om idag.

Sanningen är att det finns massor av arbetsuppgifter som inte blir utförda eftersom löneregleringar , skatter och andra ingrepp gjort arbetsmarknaden så stel att det är svårt att se någon marknad.

Vi har två problem: 1) massarbetslöshet och 2) strukturell arbetslöshet genom stelhet.

När vi har löst nr 1 kan vi ställa frågan om det fortfarande är några som inte behövs. I så fall måste stelheterna rättas till. Det bör inte ske genom att den informella sektorn får expandera hejdlöst via ett medborgarlönesystem. De som inte kan ta jobb med så låg lön att den inte går att leva på måste få ett skatteavdrag eller också måste de som anlitar sådan arbetskraft få ett skatteavdrag. Det kostar inget för den offentliga sektorn (som många tycks tro) eftersom alternativet är heltidsbidrag.

Om vi kan få annars arbetslösa att jobba heltid utan att betala heltidsbidrag är det en vinst för Sverige - inte en förlust.
/DNg

 
At 24 maj, 2005 17:32, Blogger Erik Starck said...

Mitt favoritexempel på möjliga jobb är för tillfället bröllopsevenemang.

Detta efter att ha läst att bröllopsindustrin i USA omsätter $125 miljarder årligen. Lika mycket som hela Irlands BNP, ungefär. En amerikan lägger i genomsnitt $26000 dollar på sitt bröllop.

Om svenskarna spenderade lika mycket skulle det bilda en marknad värd 30 miljarder kronor. IT-konsultmarknaden omsätter som jämförelse 45 miljarder kronor.

Bröllop är så intressanta eftersom det är något som de flesta människor någon gång genomgår och alla har en relation till. Dessutom är arrangemanget en tjänst som köps av privatpersoner och kostar ganska mycket. Det är alltså ett tillfälle i livet då man får smaka ordentligt på de saftiga skatterna på arbete vi har i landet.

Dessutom är det jobb som aldrig kommer att hamna i Kina.

Det finns massor av tjänster liknande denna som skulle kunna växa och skapa jobb om skatterna sänktes drastiskt.

Skrev om det här:
http://framtidstanken.com/index.php?p=332

Mvh Erik

 
At 21 augusti, 2005 16:32, Anonymous Anonym said...

Jag vill göra en respons på Nordlings tankar om medborgarlön.

Han skriver i första meningen att ML gör det mer lönsamt att INTE arbeta. Detta är felaktigt. Vad som istället händer är att bidragstagare får ökade incitament att övergå till arbete, medan de som arbetar heltid får möjlighet att gå från t ex 100 procent till 80 procent (om detta är något som är praktiskt möjligt i den branch de jobbar).

Nordling har förvisso rätt i att det finns två grundvarianter av grundinkomst nämligen basinkomst och negativ skatt. Den egentliga medborgarlönen är dock, som jag ser det, basinkomst. Denna fungerar enligt principen "lika till alla". (Men detta är kanske en semantisk fråga).

Nordling konstaterar att båda reformerna är dyra. Detta gäller alla versioner där grundnivån är socialt anständig, men naturligtvis i synnerhet de versioner där grundnivån är hög. Dit hör ju t ex Mps förslag om ca 8000 i grundnivå.

Vad gäller arbetsutbudet så tror jag att detta är något som måste analyseras i detalj för varje specifikt medborgarlönsförslag. Faktorer som måste tas i beräkningen är till exempel värderingar, inkomstskatt, bidragsfällor och incitamentsfällor (som blir mindre med ML), incitament att fortsätta gå på bidrag istället för att starta eget (som vi har idag), grundnivån osv.

Jag tror att Nordling gör det lite för lätt för sig när han drar alla medborgarlönsförslag över en kam. Man kan till exempel tänka sig en medborgarlönsreform där vuxna får 6000 kr istället för 8000 kr/mån. Vilken skillnad gör detta för t ex inkomstskatt, om man dessutom antar att en stor del av reformens kostnad kan finansieras med andra medel än just inkomstskatt. Som jag ser det kan man då komma ned till 55-60 procent.

Och även om man bara skulle komma ned till 60 procent så ger detta en nettoskatt på enbart 30 procent för den som tjänar 20 000 och mottar 6000 kr i basinkomst (= skatteavdrag). Nordling som är bra på att räkna kan säkert också komma fram till den summan.

Svartarbetsargumentet är något som kan dras i båda riktningarna. Idag är det som bekant lönsamt för bidragstagare att arbeta svart. I ett ML-system förlorar han inte sitt bidrag då han redovisar att han börjat att arbeta. På så sätt så kan man säga att svartarbete är mer lönsamt idag.

När det gäller tråkiga men nödvändiga arbeten så kan man inta olika ståndpunkter. En ståndpunkt är att rationaliseringar nog tar bort en del tråkiga jobb. En annan att man inför en samhällstjänst. En tredje är att de så kallat tråkiga jobben inte blir lika tråkiga om arbetstagaren är den som har övertaget. En som tycker att städning är halvtråkigt och aldrig skulle vilja göra det på heltid, kan tycka att städning 12 timmar i veckan är helt ok, om det gör att hans nettoinkomst ökar från 6-8000 kr/mån.

När det gäller informella jobb så tror jag inte att man behöver se det som något negativt om de ökar. Till exempel är det väl enbart positivt om folk engagerar sig i sina barns idrotter, i globala frågor etc.

Angående barn och hem: Ja, det blir möjligt att välja att ta hand om sina egna barn. Det är dock att betrakta som en rättvisefråga. Idag är det bara alternativet dagis som staten subventinerar, inte de som väljer att ta hand om egna barn i hemmet.

Nordling avslutar med att säga att ML är en stollig idé som skulle innebära att människor arbetade än mindre. Som jag ser det finns det flera skäl till ML. Bland de viktigare är att man med en dylik reform undergräver den politik som leder till utestängning, integrationsproblem, sociala problem, ohälsa mm. Man gör det på ett sätt som sätter individen i centrum och på ett sätt där både trygghet och flexibilitet ökar.

Vad Nordling borde göra, för att vara mer konstruktiv, är att söka efter liberala eller socialliberala medborgarlönsmodeller. Till exempel utgående från 55-60 procents inkomstskatt och en grundnivå på minst 5500.

Han kan också vara delaktig i framtagandet av bra komplementsystem till måttliga medborgarlönsnivåer, som gör att den minimala risken för att folk slutar att jobba byts till väl grundade förhoppningar om att systemet kommer att vara ekonomiskt genomförbart och att färre blir utestängda.

 
At 16 november, 2006 00:25, Anonymous Anonym said...

Hade man kombinerat medborgarlön med att avskaffa skatten på lönearbete, så hade det blivit både billigare och mer rättvist.
Ta pengarna där dom finns, på produktionsmedlen.

 
At 20 mars, 2007 17:12, Anonymous Anonym said...

Frihet från tvång innebär också frihet från tvånget att arbeta. Alla riktiga liberaler är alltså för medborgarlön. Därmed inte sagt att det går att genomföra idag. Det måste naturligtvis finnas ekonomiskt utrymme för det också. Men principen går inte att rucka på är. Är man liberal är man för medborgarlön.

 
At 21 september, 2007 12:09, Anonymous Anonym said...

Att påstå att medborgarlön per definition skulle bli dyrt eller minska utbudet av arbetskraft är ju fel, det beror helt på hur hög medborgarlönen skulle bli. Om den är lägre än den genomsnittliga sjukpenningen/socialbidraget/aktivitetsersättningen blir det ju billigare. Systemet som sådant (enligt modell 1) uppmuntrar faktiskt till arbete iom att det alltid lönar sig att arbeta, vilket inte är fallet med nuvarande system.

 
At 21 september, 2007 15:31, Blogger Danne Nordling said...

Lönsamt att arbeta?

En sjukskriven som nu mottar 13 000 i månaden netto skulle förvisso få söka sig tillbaka till arbetet om ersättningen istället blev 6 000 - 8 000 kronor per månad med ML. Det förefaller orealistiskt. ML kan inte ersätta socialförsäkringarna fullt ut.

Arbetsutbudet

ML innebär att marginalskatten måste höjas och då kommer arbetsutbudet att minska ('substitutionseffekten'). Dessutom innebär ML att "nettoskatten" sjunker (skatt minus ML) för lägre inkomsttagare. Det betyder också att arbetsutbudet minskar (genom 'inkomsteffekten').

Svartarbete måste vara mer lönsamt med ML om marginalskatten är högre. Om någon skulle redovisa detta vitt som Mats33 skriver i stycke 8 måste 60-90 procent skattas bort.

Frihet från tvånget att arbeta

Att behöva arbeta och försörja sig är inget socialt tvång - det är biologiskt. Däremot är det ett socialt tvång att skicka fogdarna på folk för att få dem att bekosta arbetsfria inkomster för dem som behagar att inte försörja sig.

 
At 24 september, 2007 17:10, Anonymous Anonym said...

Om syftet med ML inte är att dela ut mer pengar, utan att ändra på hur de delas ut borde inte substitutionseffekten gälla, mängden pengar som finns att hämta genom att inte jobba blir konstant. Tvärtom blir dessutom möjligheten att skaffa sig en hög ersättning utan att jobba drastiskt minskad.

Jag förstår inte alls hur inkomsteffekten kommer in i denna diskussion; Inkomsteffekten (income effect): Om priset på en vara ökar så sjunker kundens köpkraft (buying power) och därmed i praktiken inkomsten.

 
At 31 december, 2008 01:09, Anonymous Anonym said...

Kul att debatten fortsätter. Jo, det är riktigt. ML, om vi utgår från min variant med 6-7000 kr, kommer inte att kunna ersätta socialförsäkringarna fullt ut.

Men det man kan, och borde, göra är att ändra fördelningen mellan socialförsäkringar och basinkomst. Idag är det väl typ 95 procent av statens bidragspengar som går till socialförsäkringar och 5 procent som går till basinkomstliknande system(studiebidragets bidragsdel, barnbidraget samt grundpensionen).

Dessutom bör man vara lite mindre generös med socialförsäkrings-bidrag till de som tidigare haft höga inkomster. De bör ha råd att lägga undan pengar, i allafall mer så än de som har låga inkomster.

Själv tänker jag att man dessutom bör göra om socialförsäkringarna till ETT system om och när man inför ML. Detta system kan dessutom gärna fungera på ett smartare sätt än dagens. Lite åt medborgarkonto-hållet, men med incitament för att ta ut ngn sabbatsperiod under det vuxna livet, av arbetsdelningssyfte.

Angående det här med svartjobb igen. Jovisst, om vi säger att vi inför en måttlig basinkomst, med diversierad finansiering, och att skatten blir 55 procent. Vad innebär då det? Jo, de som redan har jobb - och inga bidrag - kan frestas att jobba svart för att dryga ut lite. Frestelsen blir lite större än idag för de som har låga inkomster, och ungefär samma som idag för de professorer och liknande som har väldigt höga inkomster.

Men blir verkligen frestelsen högre för de som mottar bidrag? Tänk på att de idag tappar 80-100 procent av sin inkomstökning då de tar ett jobb. Det om något borde väl vara ett incitament att svartjobba. Det enda som hindrar dem från att göra det i högre utsträckning är förmodligen att det samtidigt finns en bortre gräns i a-kassan och att det finns en kontrollapparat.

Mats33

 
At 21 januari, 2011 12:06, Blogger HemmaDarwin said...

Jag röstar för en konkurrensutsatt medborgarlön som har förmåga att kapa de absurda topparna i arbetslöshetskurvorna.

Som "proffsarbetsfri" förbinder jag mig att leva så resurssnålt det bara går, så mycket bättre än vad andra klarar av.

På så vis minskar andelen människor som mår dåligt av sin arbetslöshet. Dessa blir avbytta av folk som trivs bäst med att leva lyckligt som resurseffektiva individer.

Alternativet för mig är att hitta en 8(åtta)-procentig tjänst för att få ihop pengar till mitt leverne. Men något sådant jobb växer ju inte på träd.

/HemmaDarwin - Bäst anpassad för arbetsfrihet.

 

Skicka en kommentar

<< Home