Trafikförsäkringen dåligt alternativ till skatt?

Nu backar allianspartierna om höjningen av trafikförsäkringen som en alternativ finansieringskälla till skatterna. Det beror på tekniska invändningar från branschen. Felet med idén är dock egentligen fördelningspolitiskt - pensionärer och arbetslösa får bara försämringar.

Kritiken bygger på ett tekniskt resonemang om äldre skador, enligt TT (SvD 5/9). Försäkringsbolagen skulle inte klara en plötslig kostnadsökning: - Det är extremt väsentligt att vi bara får de nya skadorna, annars går hela branschen i konkurs, säger Trygg Hansas produktchef Björn Dalemo. Därför är allianspartierna beredda att hitta andra finansieringsvägar för 9/10 av de 8 miljarderna.

Men hur resonerar försäkringsbolagen? Om landstingens årliga kostnader för trafikolyckor är 8 mdr kr varje år är väl tanken att denna sjukvård skall finansieras av bolagen med början från 2007. Det är inte själva vården som skall ta över av bolagen. Då måste bolagen höja trafikförsäkringspremierna med kanske 50 procent. Varför skulle det orsaka konkurs?

En tänkbar förklaring är att många kunder skulle finna trafikförsäkringen för dyr och begära avställning av försäkringen definitivt eller under stora delar av året. De återstående försäkringstagarna skulle då få betala ännu mera med ytterligare avställningar som följd osv. Till slut skulle premierna bli så dyra att folk riskerade att köra oförsäkrat istället för att betala. Men detta är i så fall en ofrånkomlig konsekvens som inte har något med gamla skador att göra.

Kanske menar bolagen att de med en sofistikerad premiepolitik och andra åtgärder kan få ner olyckorna så att de inte längre kostar ca 8 mdr kr om året? Då skulle gamla kostnader fördröja kostnadsreduktionen. Men det leder knappast till konkurs. Om det går att ta ut 8 mdr mer i trafikförsäkringspremier så spelar det ingen roll om kostnaderna i själva verket blir lägre. Den vinsten tar staten hand om (vilket inte är något bra incitament för bolagen).

I hela omläggningen finns ett tankefel som är analogt med miljöbeskattningen och grön skatteväxling. Den beskattade verksamheten tenderar att minska och då minskar skattens betydelse som finansieringskälla. På längre sikt leder detta till underfinansiering av skattesänkningarna.

Det mest betydelsefulla felet med omläggningen torde dock vara den bristande kongruensen mellan dem som får höjda premier och dem som får skattesänkningar. Alla bilägare får inte någon skattesänkning som skulle kunna bidra till att man kunde betala den högre premien. Det gäller främst pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna och studerande. Dessa får ingen skattelättnad genom det föreslagna förvärvsavdraget. Men om de ändå nu har råd med bil kommer det att bli svårt i framtiden genom fördyringen av trafikförsäkringen.

De som arbetar och har bil får en skattesänkning som ofta är större än fördyringen av trafikförsäkringen. De som får pension, bidrag eller studerar får bara en fördyring. Fördelningspolitiskt innebär detta att sådana bilägare missgynnas av Alliansens förslag. Det borde vara skäl nog för att dra tillbaka hela idén.