söndag, november 06, 2005

Den auktoritära växthuseffekten

Varför får vi ingen förklaring av vad växthuseffekten är för något och vad den beror på? Vi skall stillatigande acceptera att de stora experterna slår fast att deras "svarta lådor" har rasslat fram att mer bilkörning höjer jordens temperatur med x grader. Den auktoritäre katederfuxen är tillbaka.

Vad beror växthuseffekten på? Hela debatten om risken för en klimatförändring utgår från att vi vet vad växthuseffekten är och vad den får för konsekvenser vid fortsatta utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men ingen har förklarat grundläggande samband. Vi skall bara med gapande mun acceptera när de stora experterna kommer med sina utsagor om framtiden. Vart har den anti-auktoritära och ifrågasättande inställningen tagit vägen? Har alla klimatpolitiska debattörer sällat sig till "diktaturens kreatur"?

Är effekten 15 grader eller 35?
När jag undersökte vad växthuseffekten är för något på nätet och i läroböcker kom det bara fram att det är en temperaturhöjning på ca 30-35 grader som innebär att jorden är beboelig med en medeltemperatur på 14-15 grader istället för minus ca 18 grader. Uppgifterna varierar faktiskt redan här på ett oroväckande sätt. Vår store expert på området, professor Bert Bolin (tidigare ordförande i IPCC), har på ett synnerligen misstroendeökande sätt både angett 30-35 grader och 15-30 grader (den senare uppgiften i Klimatkommitténs betänkande SOU 2000:23).

De flesta tycks dock hålla sig till omkring 30 grader i på något sätt konstaterad eller trolig uppvärmning. Men hur vet man det? Denna elementära utgångspunkt för att sedan kunna uttala sig om en förhöjd växthuseffekt är det ingen som säger något om. Det enda som antyds är att svensken Svante Arrhenius i slutet av 1800-talet "upptäckte" växthuseffekten. - Men hallå! Är det en vetenskaplig forskning med över 100 år på nacken av en enda person som ligger till grund för dagens klimatdebatt?

Är det teori eller fysikaliska experiment som bevisar effekten?
Om det vore så att man kunde göra ett fysikaliskt experiment som enkelt utmynnade i att x ppm-enheter (tusendels promille) högre halt av växthusgaser gav y grader högre temperatur skulle det vara OK. Men så är det inte! Svante Arrhenius tillbringade sommaren 1896 med att för hand kalkylera fram växthuseffekten genom tusentals beräkningar av någon typ av numeriska värden som fanns att tillgå då på 1800-talet. Vad detta räknande handlade om har ingen talat om. Kanske någon har ett tips? Han lär i varje fall enligt vissa källor ha kommit fram till att växthuseffekten var 5-6 grader. Andra källor anger 2 grader!

Enligt vad jag kan förstå hänför sig detta enbart till koldioxidens effekter. Inga hänvisningar brukar göras till att Arrhenius beräkningar har bekräftats av andra forskare med modernare data att tillgå. I enstaka fall uppges dagens koldioxideffekt vara 2-3 grader - en formidabel osäkerhet i preciseringen. Alarmisterna har i varje fall utnyttjat Arrhenius resultat genom att grovt slå fast att en fördubbling av koldioxidhalten ger en temperaturökning med uppåt 6 grader. Och där är vi om några decennier om vi inte slutar att köra bil, tillägger de hotfullt.

Detta tror jag är vetenskapligt fullkomligt oseriöst. Men vetenskapsmännen och forskarna, som auktoritärt hanterar sina klimatmodeller som "black boxes", säger inte ett ljud om om detta missbruk av vetenskapen. Ingen talar om hur sambanden i grova drag ser ut. Går man till förklaringarna avsedda för allmänheten får man veta en massa om olika växthusgaser, men ingenting om hur dessas effekter räknas ut.
Länge ansåg mängder av seriösa forskare att människan hade 48 kromosomer, därför att någon tidigare forskning hade "fastställt" detta antal. Detta blev en dogm som ingen ifrågasatte trots att ganska enkla iakttgelser visade att antalet var 46. Men forskarvärlden ville inte ifrågasätta ett "etablerat faktum". Att vara okritisk är uppenbarligen ganska vanligt.
Vilken effekt har de andra växthusgaserna?
Om man inte vill förklara koldioxidens effekter blir följden likartad för övriga gaser. Det tycks dessutom råda stor osäkerhet om hur stora effekterna är i relativa termer. Av växthusgaserna är den viktigaste vattenånga. Dess inverkan brukar oftast lämnas därhän. Man koncentrerar sig på koldixid, metan, lustgas, freoner mm samt ozon. Av någon anledning, som aldrig förklaras, är metan, lustgas etc betydligt värre än koldioxid i sin uppvärmningseffekt. Men buden varierar. Och som sagt: hur kan man veta att effekten av metan (CH4) är exempelvis 130 gånger kraftigare än av CO2? Har man gjort experiment eller är det också en följd av teoretiska beräkningar? Det är viktigt efersom koldioxidens effekter ibland bara uppges vara drygt hälften av de totala, specifika växthusgasernas inverkan.

Vad man sedan skulle vilja veta är hur det grova sambandet ser ut innan experterna applicerar sina klimatmodeller på processen för att få en mera finstämd prognos för vad som kan tänkas hända. Till att börja med: allt annat lika, vilken temperaturstegring borde en höjning av koldioxidhalten från 290 ppm i slutet av 1800-talet till 375 ppm idag resultera i? (Tala gärna om hur precist man kan mäta halten.)

Fortsätt med att tala om vilken effekt övriga, specifika växthusgaser skulle ha haft på uppvärmningen. Och förklara vad Svante Arrhenius visste om metan, dikväveoxid, O3 och eventuella freoner och liknande. Han var fysiker men fick nobelpriset i kemi så han visste säkert en hel del om läget för 100 år sedan. Men måste man inte ha kunskap om halterna årtusenden tillbaka och temperaturernas variationer för att teoretiskt kunna kalkylera fram effekterna? Han menade i varje fall att koldioxidens variationer kunde förklara istiderna. Idag är förklaringen till istider inte alls koldioxiden utan jordaxelns lutning samt formen på jordens bana runt solen - möjligtvis med tillägg för solaktiviteten och kontinentalförskjutningen.

Vilken effekt har övriga förhållanden?
När detta är gjort kan klimatmodellerna introduceras. Då skall effekterna på vattenångan och från vattenångan klargöras. Då skall effekterna från aerosoler, rökgasstoft, vulkanutbrott, havets upptagningsförmåga, skogarnas upptagningsförmåga, avskogningen, tundrans effekter, flygplansavgasernas effekter på molnbildningen, magnetfältens effekter på molnbildningen, utstrålningens variationer av effekter på olika höjder i atmosfären, jordens rotation och naturgeografiska ojämnheter samt havsströmmar introduceras.

Alla dessa mer komplicerade effekter kan också grovt beskrivas. Men vad som är viktigt är att få veta åtminstone åt vilket håll dessa effekter går sammantaget. Minskar eller ökar de den förhöjda växthuseffekten? Eller rättare sgt: minskar eller ökar temperaturhöjningen från den förhöjda växthuseffekten genom återkopplingsrffekter och exogena inflytelser?

Vad bygger prognoserna på?
När allt detta är klargjort kan man börja diskutera hur sannolika olika stora utsläpp av växthusgaser är i framtiden. Dessa bör också ställas mot de förråd av fossila bränslen som är utvinningsvärda. Att som IPPC tydligen gör bara studera naiva trendframskrivningar blir lätt nonsensartat. Om forskarna inte lagt fram någon vetenskaplig artikel som tar hänsyn till den faktiska tillgången på fossila bränslen kan man inte strunta i detta utan måste reservera sig mot resultaten.

Kampen mot växthuseffekten

16 Comments:

At 06 november, 2005 15:45, Blogger Per-Olof Persson said...

Klimatförändringar är en komplicerad historia

Jorden har gått från istider till varma perioder. Däremellan har det uppkommit varma och kalla perioder. Denna variation kräver antagligen hundra år av ytterliggare forskning.

Ett annat intressant område är om Hubberts Peak har uppnåtts eller kommer uppnås den närmaste tiden. Hubberts Peak uppkommer när hälften av all olja är slut. Marion King Hubbert spådde under 1950-talet att USA skulle nå toppen 1970 +/- 1 år.

1971 uppkom toppen och USA föll från sin topplacering som oljeproducent. Problemet med denna halvvägspunkt är att produktionen av olja minskar samtidigt som det blir dyrare att utvinna oljan. När då efterfrågan på olja ökar kraftigt från Kina, Indien med flera länder, så ökar priset kraftigt på oljan.

Hubbert upptäckte på 1930-talet att endast omkring hälften av oljan gick att utvinna genom självtryck. Därefter försvann trycket och hälften av oljan blev kvar i källan. Hubbert utvecklade då metoden att trycka ner vatten för att få upp mer olja.

Inga nya stora oljekällor har hittats sedan 1960-talet. Det påstås också att Saudi Arabiens gamla oljefält nu är underminerade med havsvatten. Det skulle inte finnas mycket kvar i oljekällorna. Dock så är alla undersökningar från OPEC-länderna hemligstämplade.

Det finns en del pessimister som påstår att ett par miljarder människor kan svälta ihjäl när oljan börjar ta slut. Jordbruket anses vara väldigt oljeberoende. Diesel används av jordbruksmaskiner och lastbilar. Konstgödsel kräver naturgas för att kunna produceras. Hela livsmedelsindustrin är oljeberoende osv.

Göran Persson påstod på kongressen att Sverige ska bli av med sitt oljeberoende år 2020. Det är inget fel på målsättningen. Felet är dock att marknadsekonomin inte tillåts få fram de bästa energikällorna. Den bästa lösningen de närmaste årtionden kan vara att bygga kärnkraftverk och vattenkraftverk.

Det bästa vore att engergiproducenterna själva genom sina ekonomiska kalkyler kom fram till de bästa energikällorna för de närmaste årtionden. Om exempelvis kärnkraft är den mest ekonomiska lösningen, så bör det vara energibolagen själva som tar beslut om en investering i en denna energikällor. Vilka energikällor som är de bästa om 50 år kan ingen idag veta. Det sämsta alternativet är dock att låta politikerna besluta om detta redan idag.

 
At 06 november, 2005 17:41, Blogger Disen said...

Ekonomer som kräver empiriska bevis inom andre arenor enn sina egna skall man lyssna noga på.
Selv om det exakta orsakssambandet mhp CO2 er oklart, så värms kloden onekligen.
Man kan diskutera finliret rundt ny teknologi och nya drivvärda oljeforekomster men i det stora och hela er hälften kvar. Supplytaket och 30årshorisonten er et faktum.
Att diskutera träden istället för skogen er irrelevant om inte inkompetent eller manipulativt. Dessutan henger dessa två globala utmaningar ihop. Teknologi finns för att 1) halvera elförbrukningen via nya byggstandarder och skärpning i industrin 2) reducera bensinförbrukningen till en tredel med nya bildesign, samt vikt og hastighetsbegrensningar 3) rena avgaser från kull- och gaskraftverk.
Det finns hur många uppslag som helst på nya energikällor. Om bara fysiken åtnjöt samma prestige och anslagsnivå som under det kalla kriget...

Det visar seg att riskkapital inte er villig til att satsa på dessa nya teknologier om inte det föregås av lagstiftning och politiska beslut. Det er sannolikt fordi dagens riskkapitalister er obildade.
Bensinpriset skall nok upp til hundringen og kilowatten til flera kronor innan nöden tvingar fram marknaden. Då er tiden så knapp att krasjlösningarna blir suboptimala och panikartade och övergången kaotisk.

I mellantiden klagar ekonomerna på att CO2rening kostar 10-15% extra i kraftverken, om dom ens orkad ta reda på prislapperna för rätt miljöval. Get real.
Rationering av oljan vill vi ju undvika, det vore bättre att den görs överflödig som energikälla då den er oersättbar för petrokemin.
Hemläxan till ekonomerna : 1) Sluta tjata om dom fysiska sanningarna och kom upp med incentiv, planer, skatter og modeller som tar mänskligheten åt rätt häll. 2) Få OPECländerna att återinvestera i rett saker. 3) Gräv fram så mycket pengar det bara går til forskning och utveckling. 4) Se till at storbolagskorruptionen avslöjas, specielt inom energibransjen. Va f.. skal Lillius med 100 mille ? Varför byggs inte nya raffinaderier ? Va er Bushs samröre med oljebolagen ?

Pengaflöden, finans og budget er nån parameter som justeras när alla realekonomiska vägval tagits av dom som vet. Gilla läget, var kontruktiv och hjälpa till att rädda planeten.
I verkligheten janskje det finns nån Galt der ute i skogen med vidundermaskinen. I boken läggs skulden på staten och innkomstskatten för att hans Xylofån inte kommit fram. I verkligheten har storbolagen skulden. Fråga Håkan Lantz.

 
At 06 november, 2005 18:07, Blogger Daniel Hansson said...

Bra och intressant skrivet. Debatten om klimatförändringarna har helt och hållet fel utgångspunkt. Det är bättre att debattera hur vi skall anpassa oss till ett föränderligt klimat snarare än att skrika oss hesa över något som vi ändå aldrig kommer att återfå. Oavsett om klimatförändringarna är antropogena eller inte så kommer klimatet ALDRIG NÅGONSIN att bli detsamma igen. Konceptet med dynamiskt klimat verkar få ha begripit sig på.

Turligen börjar forskarsamhället växa upp och avsluta sin "häxjakt" på forskare som inte delar den politiskt korrekta uppfattningen. Äntligen vågar och kan folk börja prata lite mer öppet om sina riktiga åsikter. Jag skrev ett inlägg om det för några dagar sedan, en observation jag gjorde under en klimatkonferens. Nästa steg är att även hobbyklimatologer (exempelvis SNF eller Regeringen/Naturvårdsverket) inser samma sak och tillåter en mer nyanserad debatt i samhället i stort. Men som vanligt vill de som har ordet ofta inte släppa det ifrån sig utan strid.

 
At 07 november, 2005 06:14, Anonymous Anonym said...

Tja, klimatpanelen angav en forvantad varmning om 100 ar pa ,ellan 1.4-5.8 grader, om jag minns ratt.

Idag varms jorden med 1.7 grader per 100 ar, och inget tycker pa acceleration.

Ekonomer har raknat, kostnaden av forvantad global uppvarmning pa 2-3 grader uppskattas till 1-2% av jordens BNP. Se till exempel Nordhaus berakningar.

Havet beraknas stiga 0.48 meter ino 100 ar av FN, med worst case scenario pa 0.88 meter. Det ar knappt markbar, medan folk tror pa domedag. Kostnad av havshojning beraknas till 0.1-0.2% av global BNP.

 
At 07 november, 2005 08:46, Anonymous Marcus said...

Växthuseffektens antropogenitet är inte fullt så omtvistad som det görs gällande här, inom klimatforskningen vill säga. Och jag tycker inte att det är konstigt att vänstern anar konspirationer, när de som ivrigast motsätter sig denna hypotes är de som råkar förlora en helsikes massa pengar om man försöker agera efter den... (Att det finns mer pengar att förlora om skräckscenariot slår in bryr sig få av dessa agitatorer om, eftersom det ligger så långt fram i tiden och på andra sidan jordklotet - ytterligare en förståelig uggla i mossen, sedd ur vänsterperspektiv).

Men oavsett vilket, och oavsett hur mycket sanning jag väljer att lägga i de siffror som redovisas här, måste vi förstå en sak: de som idag drabbas av klimatförändringarna (vad som nu än orsakar dem), och kommer att drabbas än hårdare av framtida förändringar, är och förblir den tredje världens invånare. 1-2 procent av jordens BNP, eller vad vi nu vill räkna med, är FRUKTANSVÄRT mycket pengar för dem. Det är inte marginella siffror som ett eller annat kålhuvud vill låta påskina. För att klara av framtiden krävs alltså en stor omställning av dagens förhållanden hur vi än vrider och vänder oss - att köra mindre bil och använda mindre fossila bränslen är nog det MINSTA vi måste göra, om det nu har någon effekt.

Kopplingen CO2 och växthuseffekt är för övrigt trots allt bättre empiriskt påvisad än de allra flesta nationalekonomiska teorier, tror du inte det, Danne?

 
At 07 november, 2005 18:43, Blogger Per-Olof Persson said...

En omställning behövs

En omställning behövs i vilket fall som helst om oljan börjar ta slut. Frågan är hur den görs på bästa sätt?

 
At 08 november, 2005 09:07, Anonymous Anonym said...

marcus du har helt fel om det sista. Nationalekonomiska teorier kan ofta testas på data. Effekt penningmängd inflation, eller skatter och arbetade timmar. Det har varit omöjligt att göra med global uppvärmning, eftersom vi har så lite data. Har du inte klockren empiri i nationalekonomi köper inte allmänheten modeller. Men för klimatforskning är det ingen som tycks bry sig att de bara har modeller som dessutom hitintills varit rent usla.

Faktum är att den data vi har är motstridigt, tex. Hade vi lika snabb uppvärmning 1910-1940 som vi har 1970-2000, och nedkylning 1940-1970, när CO2 tog fart.

Att folk köper global warming men inte effekt skatter-arbete beror bara på ideologi. Det ena passar bra in i deras världsibild, människan och kapitalismen är onda, det andra inte. Faktum är att det i Sverige (kanske på grund av skolan) är helt okritiska mot miljörörelsen.

Ta tex. Myten om ”konsensus”. De undersökningar som gjorts visar att majoriteten av klimatforskarna inte tro att det finns bevis för att vi har gjort klimatet varmare. Varför upprepas påståendet?


1-2% är inte alls jättemycket. Vet du varför? För att om vi är rädda nog att lägga 2% av BNP på Kyoto, som det behövs kanske 5 av för att stoppa uppvärmningen, så borde vi vara villiga att ge 1% av BNP för att kompensera Indien.

För din information: de där mycket osannolika katastroferna är huvuddelen av kostnaden. Annars borde vi snarast förvänta oss bättre resultat om jorden blir ett par grader varmare, det är ju ingen naturlag att det ska vara så kallt. Och ja *självklart* ska vi diskontera, folk om 100 år kommer vara rika än oss och lättare lösa problemet.

Det viktiga är att få folk att fatta att den där domedagsbilden är falsk, då kan vi få en vettig debatt.

 
At 08 november, 2005 11:25, Blogger Danne Nordling said...

Hypotesers trovärdighet

Växthuseffekten trodde jag länge var en genom experiment härledd följd av ökad CO2. Osäkerheten i framtidsbedömningarna trodde jag berodde på modellernas inexakthet vad beträffar alla dessa sekundära faktorer som jag har räknat upp.

Nu vet jag inte vad jag skall tro. Varför hittar jag ingen förklaring till hur man gått tillväga för att fastställa växthuseffekten? Skall det vara så svårt att förklara tekniken?

När det gäller ekonomiska hypoteser finns det direkta iakttagelser eller mätningar från statistiska databaser som grund.

Den mest grundläggande hypotesen är att efterfrågan minskar när priset stiger. Det går att teoretiskt härleda från förutsättningarna för "economic man" som trots att begreppet utgör en grov förenkling ändå ger rätt resultat i de flesta fall. Empiriskt får man hypotesen bekräftad genom studier av handlare och konsumenter. Man kan t o m genom introspektion komma fram till att man själv skulle köpa mindre vid högt pris än vid lågt.

Mer avancerade hypoteser som arbetsutbudets påverkan av skatter där det teoretiskt finns motverkande effekter kan ändå med hjälp av ett omfattande statistiskt material rörande inkomster och arbetstider utvärderas med regressionsanalys. Detta visar att substitutionseffekten är större än inkomsteffekten, vilket betyder att högre skatt medför mindre utbud.

Jag kan förstå att man kan bestråla en gasbehållare med långvågig strålning och mäta olika uppvärmning med olika gashalter. Men hur översätter man detta till en växthuseffekt? Har någon ett tips?
/DNg

 
At 08 november, 2005 12:29, Anonymous Marcus said...

Att dra slutsatser av statistik är alltid en fråga om tolkning. Vad jag antydde i en tidigare kommentar är att tolkningar av statistik är betydligt mer omtvistade inom nationalekonomin än vad det faktiskt gäller växthuseffekten.

Men låt oss diskutera den brist på konsensus som sägs råda inom klimatforskningen: Det är otvetydigt så att det är betydligt mer på modet att med hypoteser tala för den antropogena växthuseffekten än att tala emot den. Detta skapar en ofri (ekonomiskt och politiskt/medialt) forskningssituation som det inte under några omständigheter går att försvara. Det är dock inte detsamma som att säga att det stora flertalet av klimatforskare inte alls tror på antropogen växthuseffekt.

Att flertalet klimatforskare - seriösa vetenskapsmän som de är! - erkänner att den antropogena växthuseffekten inte är bevisad, betyder inte heller det att de förkastar hypotesen. Jag (som dock inte är klimatforskare) erkänner gladeligen att bevis saknas, vilket dock inte är detsamma som att jag anser hypotesen vara otrolig, utan tvärtom värd att agera efter medan/om tid är.

Vi måste ställa om från Nord till Syd för att bemöta växthuseffekten, antropogen eller inte. Det, du anonyme, verkar många tyvärr vara ganska ointresserade av - därför är de 1-2 procenten av världs-BNP ett högst reellt problem. Idag avsätter de rika länderna i världen omkring en kvarts (0,25) procent i bistånd, om jag minns någorlunda rätt - och de pengarna går sällan till att bekämpa växthuseffektens verkningar. Så visst, om vi motbevisar antropogeniteten så kan vi avsluta Kyoto och lägga de pengarna på bistånd istället för att lindra de verkningarna. Men den är inte motbevisad (inte bevisad heller, som sagt) så vad ska vi göra då?

En stor omställning i förestående, som sagt...

 
At 08 november, 2005 12:32, Anonymous Anonym said...

... inte "istället för att" lindra växthuseffektens verkningar i tredje världen utan "för att" lindra dem, givetvis...

 
At 08 november, 2005 13:30, Blogger Disen said...

Din gasbehållare er vel identisk med själva växthuset ? Värmekapasitet och värmeledningsförmåga endrar så att atmosfärens jämviktstemperatur mellan rymden, solen och manteln blir högre..

I slutändan kvittar det om den dominerande mekanismen er nåt stopskikt beståande av metan osv som släpper genom solens UV men blokkerar returspektret eller om nå hela atmosfären fylls med gaser som CO2 eller H20, så blir resultatet högre temperatur på jordytan.

Kankje er uppvärmningen bara fjuttiga grader och den exakta kausala klimatmodellen fortfarande oupptäckt.

Hela klimathistorien gås genom i boken The Long Summer. Utan tvekan endras klimatet kontinuerligt med eller utan CO2. Effekterna på livets villkor endras likevel dramatiskt med några grader som funktion av nederbörd, torka, vegetation osv. Och detta faktum er poängen mer enn själva orsaken. Det räcker med oljatorsken i seg för att rättferdiggöra CO2kvoter.
Upp genom årtusenden har civilisationer uppkommit ocg dött bort ocg stammer flyttat på seg för att odla bättre osv Skillnaden nå er att hela klotet er bebott, vi er för många till att alla kan flytta til Sibirien eller Kanada och odla potatis som kanksje dom ursprunliga irakierna gorde när Tigris ebbade ut och öknen bredade ut seg.

Mycket talar för att klimatet er en ostabil jämvikt som ballar på seg ved marginell påverknad.
Nån menar att marginalt högre temperatur förar till ökad vindstyrka som fönar av Arktis och Sibirien. Då vil snö och is inte reflektera solens värmestråling och det blir ändå värmare. När metanet kommer loss från taigan och havsbotten, så skall vi se på bastu.. Andre menar att klimatet hela tiden vill pendla mellan dom extrema tillstånden istid och tö oansett andra faktorer. Frågan er på vilket sätt : Dom senaste 10000 åren var varit ovanligt stabila samtidig som man vet att tempändringar kan hända över få år ! Det var altså värre förr och det måste vi ta på allvar.

Så egentligen borde man ordinera global klimatkontroll istället för att bara fokusera på CO2. Och har man obegränsat med ren energi i form av DPF fusion - www.focusfusion.org - så kan man pumpa sötvatten ur saltvatten och flytta detta sötvatten i obegränsade mängder dit det behövs : plantera i öknen, till glaciärerna i Himalaya, bygga upp isen i polara områden. Kankje detta vattenflytande räcker för att justera axelns lutning - det vore elegant
Nån typ tror oxå att 10 millioner vindkraftverk på strategiska ställen kan slöja ned vindarna såpass att det arktiska töet upphör - leta på www.energybulletin.com

Om nå den kompletta klimatmekanismen utröns, så kanskje vi skapa en stabil jämvikt istället för en ostabil. Förhoppningsvis kan då framtidens klimatingeniörer navigera inom dom för nåtdens civilsation akseptable extremerna satte av den lilla istid och den varma medelåldern...
Om inte, så blir det sannolikt apokalyps om inte en petrodollarkollaps eller en ny global islamo-fransk revolution/folkvandring/ anarkistiskt lågintensitetskrig kommer före.
Dvs om klimatet och temperaturen endrar dom odlingsbara ytorna, sä lär kineserna invadera Sibirien och afrikanerna invadera Europa..

 
At 08 november, 2005 14:45, Blogger Per-Olof Persson said...

Boken "Re-Thinking Green - Alternatives to Environmental Bureaucracy"

Jag har inte läst denna bok, Re-Thinking Green, men utifrån recensionen på www.indepedent.org ger boken ett alternativ till en bättre miljöpolitik.

"Global warming is now considered by many to be the most troubling consequence of population growth and industrial development. In chapter 5 Bruce Yandle discusses a little-known aspect of the global-warming debate—support for the Kyoto Accord by companies that would benefit relative to their competitors from greenhouse-gas restrictions. In chapter 6 J. R. Clark and Dwight R. Lee argue that market-based tools (e.g., tradable emissions permits) would likely mitigate any serious harms that may be caused by global warming and do so more efficiently than Kyoto-style restrictions."

http://www.independent.org/publications/books/book_summary.asp?bookID=58

 
At 08 november, 2005 18:46, Blogger Danne Nordling said...

Strålningens temperatureffekt

Visst måste det finnas några mätningar bakom växthuseffekten. Men vilka? Vi kan föreställa oss att man kan mäta olika gasers absorptionsegegenskaper. Men det måste kombineras med hur koncentrationen ser ut i olika höjdlager. Och dessutom måste man ha koll på hur stor utstrålningen från jordytan är i genomsnitt. Hur mäter man denna reflexion? Påverkas absorptionen av om vattenångan har kondenserats till moln? Påverkas reflexionsmätningen av moln? Eller är effekten framkalkylerad med hjälp av teoretiska beräkningar?

Varför diskuteras alla möjliga faktorer och effekter i klimatmodellerna men inga komplikationer i mätningen av själva grundeffekten? Om denna inte kan mätas exakt blir naturligtvis inte heller klimatmodellerna särskilt exakta hur bra utformade de än är. Varför får vi inte veta något om detta?
/DNg

 
At 08 november, 2005 19:28, Blogger Daniel Hansson said...

Det är både mätningar och beräkningar som ligger bakom de mekanismer som vi idag vet kan påverka klimatet. Tyvärr har vi alldeles för korta mätserier för att säga något hur saker påverkar varandra. Det enda undantaget är temperatur, där vi har tidsserier så långt tillbaka som 1600-talet (Central England Temperatures)... Det är dock ett undantag (de äldsta kontinuerliga serierna är från Sverige; Uppsala & Stockholm, och börjar 1723 samt 1756) och 99% av serierna har bara cirka 100 år eller mindre på nacken. IPCC sammanställde ju en figur över hur mycket de ansåg olika faktorer påverkade klimatet, och hur stor osäkerhet de uppskattades ha samt klassificera hur mycket vi egentligen vet om varje mekanism. Bilden kan man se här. Osäkerhetsintervallen är en bästa gissning och är förmodligen grovt underskattade för ett antal faktorer.

Vad gäller CO2 har mätningar gjorts lite sporadiskt då och då, men kontinuerligt från andra hälften av 1900-talet. Efterhand har vi upptäckt fler och fler saker som påverkar temperaturer och klimat och därmed börjat mäta dem också. Exempelvis började solaktiviteten mätas kontinuerligt först under slutet av 1960-talet, polernas isutbredning först på 1970-talet när vi skickade upp satelliter, aerosoler först under 1990-talet och så vidare.

Nu börjar klimatforskarna, inklusive mig själv, även överge begreppet temperatur i favör för energi. Energibalanser har vi faktiskt väldigt dålig koll på. Men jag tycker det är en bra väg att gå. Temperatur är en otillräcklig faktor. Rent praktiskt säger den ingenting. Och det går inte heller att jämföra två identiska temperaturer med varandra.

 
At 03 maj, 2007 02:22, Anonymous Anonym said...

Det är klart att planetforskarna och andra fysiker vet vad växthuseffekten är. Man vet aningens mer än vad Arrhenius gjorde förförra århundradet ... Att sedan inte alla lekmän känner till mekanismerna är en annan sak. Vet du hur en halvledare fungerar? En supraledare? Tror du på dem? Gå en fempoängare på närmsta universitet.

Växthuseffekten går att observera på alla himlakroppar med en atmosfär. Venus, med 90 atmosfärer CO2 har följaktligen en enorm växthuseffekt, ca 350–400 grader varmare än det annars skulle vara.

Å andra sidan har ingen någonsin lyckats övertyga mig att nationalekonomin (eller någon annan del av ekonomismen heller för den delen) är en vetenskap. Och eftersom ingen övertygat mig så kan den väl inte vara en vetenskap? Jisses ...

 
At 16 augusti, 2007 13:27, Anonymous Carl Oscar II said...

Bra sagt..
Dock kommer inte en människa att bry sig om denna klimathysteri om några år då oljeproduktionen peakar. Snarare kommer många vara förbannade på miljöstollarna som tog fokus från de riktiga problemen.

Apropå denna fyndiga formulering:
"Alarmisterna har i varje fall utnyttjat Arrhenius resultat genom att grovt slå fast att en fördubbling av koldioxidhalten ger en temperaturökning med uppåt 6 grader. Och där är vi om några decennier om vi inte slutar att köra bil, tillägger de hotfullt."

Alarmister, miljöstollar och andra vänstervridna maktfaktorer (=SVT) hänger gärna ut bilen som den stora skurken i alla möjliga avseenden och sett ur peak oil-perspektiv måste vi minska bilismen men beträffande växthuseffekten kan man lugnt tuffa vidare i sin SUV.. Personbilarna står bara för 10% av co2-utsläppen. Den stora boven är vår elproduktion från kol och naturgas (=60%).

 

Skicka en kommentar

<< Home