En galen utilitarist i TV1
Enligt utilitarismen är det vår plikt att spränga ihjäl 1 800 personer i Stockholms regeringskvarter om det leder till ökad u-hjälp som räddar miljonjer människor. Det scenariot spelas just nu upp i TV med visst stöd av professor Peter Singer.
I TV1 går en serie om hur terrorister spränger Rosenbad och riksdagshuset vid ett internationellt toppmöte med 1 800 dödsoffer som följd. I det 11:e avsnittet har "Norrströmskommissionen" lyckats få en galen IT-miljonär häktad för sprängdådet. Denne visar sig vara en agitator för att utjämna levnadsstandarden mellan u-länder och i-länder samt för hjälp till aids-sjuka.
Nu utbryter spekulationer kring vad motivet för miljonärens handlande kan vara. John Rawls teori nämns i förbigående. Men förklaringen som vinner anklang är utilitaristisk (detta svåra ord har dock manusförfattaren aktat sig för). Man kommer fram till att sprängningen av regeringskvarteren i Stockholm kan vara ett jättelikt reklamjippo för ökad u-hjälp som skulle kunna rädda tiotals miljoner människors liv.
"Vad betyder 1 800 människors liv i jämförelse med flera tiotal miljoner som kan få leva?" lyder resonemanget. På något avigt vis skulle den galne miljonären förmå i-länderna att öka u-hjälpen genom dödandet av 1 800 personer. Några närmare detaljer gavs inte i det näst sista avsnittet. Att handlandet är oacceptabelt framgår visserligen, men 'kommissionen' kan bara efterlysa ett bemötande av resonemanget - inte formulera något själv.
Utilitarismens problemformulering på sin spets
Om det förhåller sig så att ett terroristdåd med 1 800 dödsoffer kan användas för att öka benägenheten hos de rika ländernas medborgare att skänka mer pengar till u-länderna är det enligt utilitarismen (nyttomoralen) vår plikt att spränga ihjäl 1 800 medmänniskor.
Begrunda denna följd av utilitarismen. En liknande slutsats har den prominente filosofen Peter Singer kommit fram till. Han argumenterar emot den intuitiva uppfattningen att man inte får döda några människor för att rädda andra med ett exempel som berör en förestående tågolycka på en bangård. Exemplet är ursprungligen konstruerat av Judith J Tomson.
Om ett tåg håller på att köra över fem personer kan en omläggning av en växel medföra att bara en (annan) person blir överkörd. De flesta väljer att lägga om växeln. Anta istället att du genom att knuffa ned en storvuxen person från en gångbro kan stoppa tåget. De flesta väljer att inte föreslå nedknuffandet (vid experiment på Princeton).
Men Peter Singer menar att denna aversion bara beror på att vi som stenåldersmänniskor är genetiskt programmerade att reagera känslomässigt på det konkreta dödandet. Det abstrakta dödandet, som är moraliskt lika relevant, har inte samma omedelbara förankring i vår känslomässiga konstitution. Utilitarismen får stöd av hjärnforskningen, enligt Singer.
Den galne miljonären Mikael Ekdahl i "Kommissionen" är alltså inte så värst mycket mer apart än professor Peter Singer, Princeton (från -05 i Melbourne). Hur ställer sig Torbjörn Tännsjö? Få se om TV 1:s manusförfattare kommer med något filosofiskt tillbakavisande i sista avsnittet nästa tisdag kl 21.
posted by Danne Nordling @ 13:33
8 comments
8 Comments:
Drivkraften är avundsjukan
Enligt sociologen Helmut Schoeck, så är det avundsjukan som driver fram en politik med inkomstfördelningen som mål. Han har författat boken "Envy: A Theory of Social Behavior". Den finns att köpa här:
http://www.mises.org/store/Envy-A-Theory-of-Social-Behavior-P244C0.aspx
Jordbävningen i Kashmir - miljörörelserna har dödat tusentals människor
Indiern, Jayant Bhandari, har skrivit en intressant artikel som handlar om jordbävningen som drabbade Kashmir. Bl a skriver Bhandari att i hans barndom så var alla hus byggda av trä, på ett sätt som skulle absorbera jordens rörelser.
Miljövännerna stoppade allt byggande av trähus pga nedhuggning av skogarna. Idag är alla hus byggda i cement som inte står emot jordens skakningar. Byggkonstruktion är livsfarlig samtidigt som dessa hus inte är isolerade mot köld som trähusen var. Så nu huggs skogarna ned för att värma upp cementhusen.
Indien har dessutom en miljon soldater i området plus mängder av helikoptrar. Bryr sig indiska staten om de drabbade? Inte ett dugg. Västvärlden skickar ju bistånd.
Artikeln finns här:
http://www.mises.org/story/1951
Utilitarismen är absurd, det är uppenbart. Men absurd är också libertarianismen, vars moraliska absolutism hävdar att det är ett större brott att staten omfördelar en bråkdel av vårt överflöd till behövande i tredje världen, än att var och en av oss trots alla möjligheter låter bli att göra detsamma.
Varken utilitarism eller libertarianism har särskilt mycket med verkligheten att göra, om ni frågar mig. Och Danne, det där med att "frihet är frånvaro av tvång" får absurda konsekvenser, det med. Anarki, till exempel.
Fördelningen till tredje världen
Faktum är att vetenskapliga rapporter/utredningar visar på att U-landsbiståndet gjort de fattiga länderna fattiga. Är det då humanitärt att ge U-landsbistånd?
Fakta visar på att när "humanitärerna" delar ut gratis mat till fattiga länderna så slås det inhemska jordbruket ut. Man ser helt enkelt till att länderna drabbas av framtida svältkatastrofer. Varför anses biståndet vara humanitärt när effekten blir den motsatta?
Bidraget är humanitärt genom syftet
Det är fortfarande tydligen så att sinnelagwet är viktigare än de faktiska konsekvenserna. U-hjälpen är vacker och något gott eftersom den manifesterar svenskarnas goda sinnelag att hjälpa de fattiga. Att detta sker med tvång och därför avsevärt solkar ner den blanka altruistiska skölden bekymrar inte så många. Det utilitarisktiskt rätta är lika rätt även när ingen vill göra det rätta men tvingas till det genom polisens hot att med våld ta den del av inkomster och egendom som behövs för "det rätta".
Här behövs tydligen att Aesophus' fabel om björntjänsten plockas fram för att illustrera den svenska u-hjälpen.
Marcus, anser du verkligen att det har något moraliskt värde att varta "självuppoffrande" för u-länderna om detta inte sker under förutsättning att man har rätt att göra sin insats frivilligt? Om du förnekar detta kan du knappast samtidigt hävda att utilitarismen är absurd.
Jag tror inte att jag kan falsifiera libertarianismen utan att bli någon form av mönsterutilist. Eller finns det fortfarande någon kraft i Kants pliktetik? För du är väl inte religiös?
Frihet är frånvaro av tvång i den optimala meningen för var och en. Om det statliga tvånget minskar under den optimala nivån inträder anarki med organiserat, icke-statligt, tvång som föld.
/DNg
Bistånd handlar inte om att ge mat till fattiga, Per-Olof. Att skicka pengar och bröd hör hemma åtminstone tjugo år tillbaka i tiden, med undantag för en del alltför naiva biståndsgivare (ofta kyrkliga exempelvis, samt alltför mycket av den amerikanska biståndsverksamheten). Den typen av bistånd gjorde stor skada, men de allra flesta organisationer - från Världsbanken och IMF till Sida och Rädda barnen - har faktiskt förstått detta och förändrat sitt arbete. Idag går den största delen av biståndspengarna till olika projekt, till exempel att bygga upp infrastrukturer, hålla starta-eget-kurser, eller hjälpa till med att konstruera bevattningsanläggningar. Detta har varit oerhört framgångsrikt och en förutsättning för att en marknadsekonomi och en friare handel ska kunna komma de fattiga till del. Världen har blivit en bättre plats sedan mitten av 80-talet på grund av detta bistånd, blunda inte för det, Per-Olof: Det är västerländernas protektionism som idag är det största hotet mot utveckling i tredje världen. Inte missriktat bistånd.
Tanken på att försöka hitta en balans mellan statligt våld och privat hör lika mycket hemma bland socialister som socialliberaler, med allt från kommunister till förespråkare av en nattväktarstat. Alla i detta spektrum gör en pragmatisk kompromiss, som tar avsteg ifrån absolutismen i utilitarismen å ena sidan, och libertarianismen å den andra - båda dessa ytterligheter får nämligen absurda konsekvenser, en iskall statsvåldsapparat respektive en eremittillvaro i anarki. Det är vi nog överens om. Sedan är vi oense om var den "optimala nivån", som du kallar det, ligger någonstans.
Min poäng är att det hela tiden måste göras en avvägning, en balansakt, mellan att genom passivitet motverka ofrihet, och genom aktivitet verka för frihet. Passivt=låta bli att tvångsbeskatta exempelvis, aktivt=avsätta diktatorer i Mellanöstern (fast på mycket snyggare sätt än vad som är fallet med Irak. Det är dock en helt annan historia). Avvägningen måste göras mellan den ofrihet som tvångsfördelning av resurser från våra plånböcker till tredje världens fattiga innebär, och den ökade frihet som det i förlängningen innebär för de fattiga i tredje världen. Kort sagt, att hävda att frihetsmaximering är ett moraliskt rättesnöre som går före kulturellt betingade moraliska regler av typen "solidaritet", ja det räcker inte för att motsätta sig tvångsfördelning av resurser från nord till syd.
Tänk dig två personer:
Person A väljer att sitta att titta på solnedgången fyra timmar medan person B jobbar två timmar för att kunna betala för att se en tvåtimmars film.
Varför ska B tvingas betala statligt bistånd men inte A? Varför ska man straffa B? Den person som faktiskt har producerat varor som andra kan ha nytta av?
Hade man infört laissez-faire kapitalism för 50 år sedan så hade all världens fattigdom idag varit utrotad. Frågan är varför vi ska fortsätta med samma socialistiska skräp i 50 år till? Varför detta ständiga tal om tvångsomfördelning när det är skapande vi behöver
A libertarian is in the house!
Ja, jag respekterar ditt rakryggade försvarande av den principen. Alla avsteg från laissez-faire är ett steg närmare socialism. Så är det, och i den mån har alla västerländska ekonomier varit socialistiska i olika grad.
Innebär socialismen ofelbart tvång? Ja. Innebär socialismen mer tvång, fler inskränkningar av individers friheter än en laissez-faire kapitalism? Nej, jag tror inte det. Jag tror att det finns en gräns där statligt övervåld blir privat övervåld och vice versa.
Din hypotes att fattigdomen hade varit utrotad med laissez-faire kapitalism är inget annat än en hypotes - i verkliga livet finns det sannerligen inga bevis för att så skulle vara fallet, inte minst för att någon laissez-faire kapitalism aldrig ens ha varit i närheten av att existera. Men det går å andra sidan inte fullständigt motbevisa hypotesen heller. Jag anser dock att mina teoretiska argument är starkare och kan stöda sig på fler empririska fakta än din.
Hej
Lite häftigt att lägga skulden på utilitarismen. Den kan ju tillsammans med nyliberalismen och "nyegoismen" användas som förklaring till att vi i den rika västvärlden inte inte lyckas föra en politik som möjliggjör för den fattiga värleden att skapa sig bättre villkor och för våra misslyckanden med klimatpolitiken. Nåja då hävdar du förståss att det handlar om "felaktig" d.v.s. kortsiktig utilitarism. men vad var det det handlade om i serien?
Nej Du får nog gå tillbaka till Rawls och se vad som händer om man läser hans normativa teorier slarvigt, vilket du tycks ha gjort.
Om man läser noga får man inte den effekten.
äremot får man som följd av serien och sanniolit som följd av Singer´s diskussion, en möjlighete att på ett struturerat sätt diskutera varför det förekommer terrorism,. Detta behövs. Min uppfattning är att Rawl´s (och serien) ger oss en möjlighet att på ett öppet sätt diskutera terrorismproblemet, för att finna bättre metoder mot den än vad Bushadministrationens tafflighet representerar ( för övrigt tror jag också att den är onödigt skattehöjande ) Dert värsta med den är däremot att den är både inneffektiv och frihetshotande. Hotande för den frihet jag värdesätter, som inte har mycket med futtiga skatteminimeringsidéer att gör. ( som för övrigt oxå kan härledas till utiltitarism, ja vad kan inte förklaras med denna "ism")
Så Nordling. T adig en funderare till kring terrorismtemat.
O till den historielöse person som tror att att allt kan lösas med "laisez faire". Vi har i historien varit betydligt närmare "lassiez faire"- samhällen än rena socialiststater. De förra förskräcker lika mycket som de underliga så kallade realsocialismerna i öst.
lasse m
Skicka en kommentar
<< Home