Kampen mot växthuseffekten

De politiska regleringar som kampen mot växthuseffekten initierar har bekämpats på tre nivåer: koldioxid är i själva verket bra; utsläppen leder inte till global uppvärmning; om utsläppen är ett problem bör avskogningen stoppas hellre än att satsa på svenska etanolbilar.

Världen bränner fossila bränslen. Det leder till utsläpp av den ofarliga gasen koldioxid, CO2. Många tror att denna gas utgör en nedsmutsning av atmosfären. Så är inte fallet. Gasen ingår i den s k fotosyntesen - det kretslopp som alstrar liv och organiska ämnen (mat). Men det finns en teori som säger att ökad halt CO2 i atmosfären genom en fysikalisk process leder till att en större del av solens värmestrålning behålls på jorden.

Atmosfärens temperatur skulle alltså stiga. Detta kan både välkomnas och ge anledning till oro. De som är intresserade av aktivism tar gärna fasta på det senare. Koldioxidutsläppen kan då användas av det politiska etablissemanget som argument för allehanda ingrepp. Detta har av dem som är motståndare till etatismen bemötts på några olika nivåer.

1) Den första nivån för bemötande är att ökade utsläpp egentligen är bra. Nu senast har oceanografen Gösta Walin hävdat att ökade utsläpp bör välkomnas (Smedjan 29/9). Det är möjligt att han har vissa poänger men det implicerar också att flera av argumenten på senare nivåer också kan bemötas. Walins egen redovisade syn kanske räcker inte för att klara detta.

Det är dock tänkvärt att professor Walin hävdar att det finns belägg för att växtligheten skulle gynnas av mer CO2, både i form av snabbare växt och mindre vattenbehov. Han är oroad av genteknikens möjligheter att utveckla en process som skulle innebära att kol kunde deponeras utan att återvända till atmosfären!

2) Nästa nivå är att uppge det positiva med ökade utsläpp men att ändå hävda att CO2 inte leder till någon påtaglig uppvärmning. Länge förnekades uppvärmningen av motståndarna. Nu anser väl de flesta att den finns men att den inte är orsakad av människan. Det finns en normal variation som är på uppåtgående sedan ca 1850. Möjligen skulle en liten del kunna ha orsakats av människan. Normalvariationernas förespråkare har inte hörts av på länge (hur gick det med solaktivitetsteorin?).

Att temperaturen kommer att stiga något erkänner Walin men han tror inte att effekten kommer att kunna konstateras när alla andra effekter på temperaturen också spelar in. Inte ens stegringen av havsytans nivå är något problem. Att t ex Maldiverna skulle översvämmas har inte kunnat konstateras. Havet stiger med någon mm om året oberoende av växthuseffekten. Orsaken är olkar.
Att vädret skulle bli våldsammare är inte heller korrekt. Man väntar större uppvärmning vid polerna vilket borde minska energikällan till "busväder". Inte heller cykloner och orkaner av årets modell går att hänföra till växthuseffekten, enligt Walin.

3) Följande nivå är att erkänna att utsläppen är ett problem. Då bör man emellertid förorda att de bästa åtgärderna bör vidtas för att minska utsläppen. Härvid är det inte en övergång till etanolbilar i Sverige som kan komma ifråga. Det är ett av de dyraste sätten att minska utsläppen av CO2. Ett ännu dyrare sätt är att som Bo Bylund, när han var GD för banverket, hävda att järnvägstunneln genom Hallandsåsen var ett miljöprojekt. Den skulle sänka CO2-utsläppen genom att långtradartrafiken blev mindre attraktiv.

Två av de billigaste sätten att motverka koldioxidhalten stegring i atmosfären är att plantera skog och att förhindra "avskogningen" (dvs skogsbränder och avverkning utan återplantering). På 1990-talet svarade avskogning för tre gånger så stora CO2-utsläpp som världens alla bilar.

Varför hör vi ingenting om dessa möjligheter?


För ytterligare detaljer se min blogg om bilismen 16/9-05.