Zaremba avslöjar en offentlig lögn
Svensk fackföreningsrörelse är inte den utländske arbetarens vän. Blockaden i Vaxholm gick ut på att hålla uppe lönerna för svenska byggnadsarbetare. De lettiska arbetarnas avsaknad av kollektivavtal var bara en förevändning för byggfacket att agera egoistiskt.
Maciej Zaremba har på DN:s kultursidor startat en artikelserie om "den polske rörmokaren" som handlar om integrationen av arbetsmarknaden. Nu har han kommit till nr 2 "Skolbygget blev ett europeiskt ödesdrama" (DN 11/11-05). Där tar han upp det lettiska företaget som skulle bygga en skola i Vaxholm med lettiska arbetare som enligt avtal i Lettland fick lägre lön än svenska byggnadsarbetare. Detta motsatte sig det svenska byggarbetarfacket med motiveringen att lika villkor skulle gälla för alla anställda på den svenska arbetsmarknaden. Utländska medborgare som gör samma jobb som svenskar skall ha lika mycket betalt.
När det lettiska företaget vägrade att teckna kollektivavtal försatte Byggnadsarbetareförbundet arbetplatsen i blockad och uppmanade arbetstagarna att resa hem. Blockaden ledde till att företaget gick i konkurs och letterna reste hem. Vilken slutsats kan vi dra av detta?
Facket är egoistiskt
När konflikten pågick förvånades jag av att inga massmedia kommenterade detta (eller åtminstone lät någon expert eller arbetsgivarrepresentant komma till tals) med att den offentliga motiveringen att byggfacket i sann internationalistisk anda kämpar för lågavlönade och exploaterade utländska arbetare bara är nys. Facket kan sin nationalekonomi. Det gäller att hålla uppe löneläget. När kampen pågår mellan kapital och arbete i Sverige skäller man arbetsgivarna för att vara egoistiska. Arbetstagarna kämpar bara för "sin rätt". Ingen egoism där inte.
När det svenska facket ställs mot utländska arbetstagare som har det mycket sämre riskerar argumentet om egoism att slå tillbaka. I Sverige är rättvisa lika med utjämning. Det är egoisterna som inte vill ha utjämning. Alltså kan det svenska facket inte utåt uppträda som företrädare för sina medlemmars egenintresse. Det skulle ställa till förvirring för den enkla modell där de, som ligger under genomsnittet, aldrig kan vara egoistiska - de är enbart rättvisekrävande. I detta fall skulle det blivit letterna som var de ädla och svenskarna som var de egoistiska.
Enligt vad jag kan erinra mig av opinionsundersökningar gjorda efter konflikten var en betydande majoritet av fackens medlemmar införstådda med syftet att hålla uppe deras egna löner. Den offentliga lögnen och underförstådda kommunikationen hade till stor del lyckats. Att nu avslöja den offentliga lögnen innebär att Zaremba slår in öppna dörrar. Men det kanske behövs, i synnerhet som facket tycks ha tagit till i överkant med lönekraven och kanske gjort rent avtalsrättliga fadäser.
Ett olösligt dilemma?
Den springande punkten är dock det dilemma för facken som Zaremba tar upp mot slutet: "Hur skall man försvara arbetarnas standard i Stockholm och Dublin utan att stöta ut de fattigare migranterna från Riga?" Det är ett olösligt dilemma på en stagnerande marknad. I en dynamisk ekonomi som den irländska kan man både hålla uppe lönerna för de redan etablerade och ge migranterna en lön mellan hemlandets och värdlandets. Men går det i Sverige?
Med 900 000 egentligt arbetslösa förefaller det som en anomali att det dessutom skulle behövas arbetskraft från utlandet för att tillgodose en efterfrågan i Sverige som är alldeles för liten i förhållande till arbetskraften. Utan en expanderande ekonomi kommer folk med lägre reservationslöner att sänka den allmänna lönenivån. Det är så en marknad med "fasta priser" fungerar. Det är naturligtvis till fördel för konsumenter och skattebetalare. Men utan expansion blir i andra ändan några arbetslösa. Om de skall försörjas av skattebetalarna blir vinsten liten.
Det troliga är att den svenska fackföreningsrörelsen kommer att kunna kräva kollektivavtal på genomsnittsnivå (inte 9 procent över som i Vaxholm) för utländsk arbetskraft. Då faller den utländska arbetskraftens främsta konkurrensmedel (lägre lön) till stor del bort. Men det finns en teoretisk möjlighet att införa minimilöner som skulle bli utgångspunkt för dem med lägre lönekrav. Det är något en borgerlig regering kunde förväntas göra. Men Reinfeldt och m verkar vara de svenska fackens största vän: "Moderaterna är det nya arbetarpartiet".
Så vad blir slutsaten av Zarembas artikelserie? Det återstår ännu tre i serien. Men redan nu kan man ana resultatet i form av den ironiska(?) affisch DN låtit illustrera dagens artikel med på s 7. Där står det: "Proletärer från andra länder, TILLTRÄDE FÖRBJUDET, överträdelse beivras enligt den svenska modellen."
posted by Danne Nordling @ 13:34
15 comments
15 Comments:
Zaremba avslöjar det svenska bigotteriet men moralism er dock irrelevant i samanhanget. Det globala vargasamhället er ju oxå nihilistisk. Dom inhemska ställer upp på denna omoral sålenge dom invaggas i nån trygghetskänsla. Om denna känsla er falsk eller äkta er upp til ekonomer och politiker att utröna innför arbetskraften, skattebetalarna och väljarna.
Mer oroande enn Vaxholmssyndromet ( lettarna uttryckte ju forståelse för svenska byggjobbare) er att ekonomerna inte klarar att ordinera nåt globalt charter som på ett realistisk sätt förenar flöde av varor, kapital och arbetskraft med hensynet till national standard och trygghet. Det behövs nåt WTOliknande forum för arbetskraftsinnvandring der man kan diskutera dom hårda realiteterna utan nån juridisk dimridå. Just nu så anses varor og kapital viktigare enn tjänster och människor på den globala marknaden.
Ett race-to-the bottom på gång. Den globala växten var större i perioden 1945-75 enn 1975-2005. På den andra sidan kan inte globaliseringen reverseras. Integrationen er benign på det sättet att storkrig sannolikt kommer undvikas. Baksidan av medaljen er vargasamhället om jobben. I tillegg skapar tekniken jobloss growth.
Första steget er att erkänna cirkelns kvadratur. Andra steget er att beskriva målen med ekonomisk verksamhet som ganska enkelt er en dräglig tillvaro för alla.
Det som fattas er nån dokumentation på at det såkallade fria globala pengaflyttandet gynnar en dräglig tillvaro för alla. När Fortum betalar 37 miljarder för Birka, setter opp priset 40% och importerar skitig kraft från kyliga Ryssland, va er den realekonomiska vinsten av detta ? Negativ påstår jag pga av all turbulens och räntekostnader Det er bara maktkamp, ingen utveckling eller förbättring, Varför skal storbolagen brånna dom surt uppsparade överskotten på att äta upp varandre ? Den sunda konkurrensen föregår på ett mycket lägre nivå.
Hur göra ? En ting tycker jag verkar självfallet och det er att tjatet om enda mera laissez-faire och fria marknader er direkt irrelevant och utdaterad i lys av det enorma frisleppet av kapital sedan 1995. Jeg anser det bevisat att mera gnäll om liberalism driver på vargasamhället. Folk kan inte flytta seg i samma takt som pengarna. Man kan inte blanda all världens folk i en enda stor vargaflock på en måttstock som vida överstigar toleranströskeln mellan folkgrupperna. På den andra sidan måste nationen vara såpass öppen och den inhemska skattenivån såpass låg att arbetskraften inte stelnar eller utvecklar absurda kostnadsnivåer. Trygghetsystemen måste kännas som noenlunda rättvisa.
Valutaförhållanden er til stor del riggade. En nation skal inte förvittra för att innvandrad arbetskraft drar nytta av en skräpvaluta.
Men tekniken måste komma alla till godo i form av levnadsstandard, rättvisa löner och kortare arbetsid.
Dagens läge innebär att storbolagen spelar ut proletärerna mot varann och ödslar vinsten på M&A, bonusar (140 miljarder på Wall Street denna höst). Sålenge detta fortgår, kommer arbetskraften med all rätt att organisera seg. Det er inte snyggt och i Sveriges fall kan man konstatera att det finns en stor outnyttjad tjänstesektor som balterna visar oss. Lösningen på cirklens kvadratur er sannolikt en globalisering nedanifrån och uppåt. Min favorit för närvarnade er JW Smith. http://www.ied.info/
För Sveriges del måste givetvis dom arbetslösa på nåt sått aktiveras i baltjobben. Hur detta skal gå til i form av morötter och piskor i form av minimilön, bidragssänkningar, arbetstillstånd borde vara en mycket enklare ekonomkalkyl enn att skrika på mer globalisering.
Ang arbetstiden, så ble 8timmarsdan lagstadgad i USA efter kriget. Det gick ju bra med växten likevel. Nå borde roboterna och mjukvaran kunne framtvinga en tredagars vecka. Vi orkar inte konsumera mera när dom flest har en dräglig standard. Och vi vill inte tvingas inn i osäkerhet, stress och vargasamhället bara fördi några grannländer upptäcker demokratin, fördi gränserna i teori skall vara öppna och fördi nån villkårlig valuta skapar kaos. Givetvis finns det mycket galet i form av dold arbetslöshet, latskap, skattekiler, kapitalexport och LAS. Men låt oss lösa det internt då utan att släppa inn nordanviden på vid gavel från alla håll.
JW Smith menar att tekonologi bör vara tillgängligt utan patent så att all anationer kan resa seg men att varuflödet, kapitalflödet och arbetstillstånden måste regleras för att nationen skall upprätthålla demokratin. Globaliseringen har nå gått så långt at detta inte låter så korkad tycker jag. Hans supereffektiva ekonomisk-demokratiska koorporatism nationerna imellan i en stor global och fridfull konföderasjon skulla ta tilbaka makten från storbolagen då dessa inte har visat seg att kunna förvalta överskotten och ansvaret.
Vaxholmsfallet illustrerar att de gamla, rika EU-länderna inte fullt ut är beredda att acceptera att alla länder har sina komperativa fördelar.
Vårt land vill inte via LO:s och regeringens agerande, inte vad Fredrik Reinfeldt sagt i denna fråga, är rasande över att Vaxholmsfallet nu ligger i EU-domstolen för rättsligt ställningstagande och att det var vår egen Arbetsdomstol som skickade det dit.
Facket och regeringen med allianspartners vill via kravet på att utländska företag ska tvingas teckna kollektivavtal nästan på pricken överensstämmande med motsvarande svenska förstås hindra att de kan verka i ett EU-land som Sverige.
Detta strider självfallet mot EU:s grundläggande principer om att det ska få råda full rörlighet mellan arbete, kapital och tjänster.
Ren och skär egennytta, som dessutom strider mot arbetarrörelsens allt tal om broderskap och solidaritet, visar på motstridigheten mellan handlande och tal.
Skrämselskottet om att Sverige skulle vara berett att lämna EU faller på sin egen orimlighet.
Sverige har haft betydande fördel av att ett företag som IKEA kunnat tillverka sina produkter i Polen och därmed blivit ett väldsledande företag.
Åtskilliga andra svenska exportföretag söker sig nu till låglöneländer av konkurrensskäl och för att i en globaliserad värld finna nya marknader.
Om så inte skedde skulle de inte kunna finnas kvar i vårt eget land.
Och de nya EU-staterna i det gamla kommunistblocket står för växande ekonomier, vilket gör att vi kan räkna med att där sälja mer av våra varor och tjänster.
LO och Socialdemokraterna räknar med att kunna vinna valet på en protektionistisk och invandrarfientlig politik. De borde skämmas!
Monopol skadliga
LO har med sossarnas medverkan upprättat ett faktiskt monopol på arbete.
Alla monopol är skadliga för ekonomin.
Det är konkurrens som för utvecklingen framåt. Av våra 950 000 arbetslösa har många något nedsatt arbetsförmåga, som inte motiverar de minimilöner LO tvingat fram. Det är LO som gjort dessa arbetslösa.
LO:s medlemmar har därvid högre löner än vad de skulle ha vid rimlig balans på marknaden, men istället sänks deras levnadsstandard av de skatter som betalar de icke-arbetandes uppehälle.
Och den ekonomiska utvecklingen stryps, så att alla blir fattigare.
Jeg er inte specielt imponerad av herrarnars innvendingar.
Ang komparativa fördelar : Den pågående globaliseringen kör med absoluta fördelar og inte komparativa. Adam Smith er altså inte appliserbart. Smith har 11 kriterier som ska vara uppfyllda för att et ömsesidig varubytet skall gynna båda parter. Og selv då så ska inte kapital og arbetskraft byta sida. Idag er det helt fria flöden av allt untan arbetskraft. Ingen vet va detta slutar med. Siffrorna pekar åt alla håll.
Ang exporten : Ja kanskje säljer Ericsson och dom andra mer i öster. Men det gynner ju inte Sverige och svenska knägare i form av fler jobb.
Ang skammen : Ekonomin er vel amoralisk.
Ang monopolen : Dom lär installera seg på global nivå. Vem ska regulera dom då ?
Borde inte vara skadligt
När det gäller reallönerna i Sverige så förespråkar jag modellen att en större produktion ska sänka konsumentpriserna. Detta skulle gagna alla med låga inkomster - löntagare, pensionärer och bidragstagare.
Om polacker och letter kommer hit och arbetar för en lägre lön, så är fördelen att konsumentpriserna sjunker ännu mer. Vi svenskar kan då köpa mer varor och tjänster för samma mängd pengar. En ökad produktion ger en högre sysselsättning för oss svenskar.
Det är troligt att vi då efterfrågar mer privata tjänster. Den privata tjänstesektorn kan då anställa fler. Alla skulle tjäna på detta, även polacker och letter.
Inom ett fåtal år så har Polen och Lettland ett lika stort investerat realkapital per invånare som Sverige. Då kommer vi att ligga på samma reallönenivå.
Några kommentarer med anledning av Disens inlägg, som alltid känneteckas av en respektabel personligt lagd orginalitet.
Nej, handel och illverkning bygger inte på absoluta fördelar utan på relativa.
Det är det som är innebörden av de komperativa fördelarna och också det regelverk som ska vara vägledande i en marknadsekonomi och även länder emellan.
Sen Disen, vet både du och jag att det finns störningar i detta system, som om det ändå fick tillämpas fullt ut skulle vara till gagn för länderna, för näringslivet och för konsumenterna.
Detta störningar består av monopol,karteller, vanvettiga politiska regelverk, handelshinder, subventioner och en massa annat. Och dit hör inte minst politiska regimer, som t ex tillämpar planekonomier och liknade.
Om sånt borde vi tycker jag kunna enas.
Men oavsett hur det nu ser ut i praktisk politik så kommer man inte ifrån att allt äger rum på en marknad,
Vad som händer på alla de marknader som finns och som med tiden kommer att förändras alltmer, sannolikt då i en mer globaliserad riktning, så blir konsekvennserna olika.
Vi individer kan om en marknad tillåts fungera fritt-och det var det som Adam Smith kom fram till var avgörande för nationernas välstånd- räkna med t ex mer jobb, mer av individuell äganderätt, lägre priser, ökat varuutbyte och en massa andra trevligheter.
För att nu bara ta en liten titt på detta Vaxholmsbygge så visar det ju att det finns starka krafter i vårt eget land, kanske inte motsvarande i Norge, som inte vill delta fullt ut i den internationella konkurrens, som är en av flera drivkrafter bakom tillkomsten av EU.
Och varför det då? Ja, förklaringen i Vaxholmsfallet är ju rätt enkel. Man är rädd för att utländska företag ska komma hit och använda sig av sin egen arbetskraft och på det sättet sno jobb för svensk arbetskraft och svenska företag.
Man vill alltså inte godta det som hör en fri marknadsekonomi till och i sig är det ju inte särskilt förvånansvärt, eftersom den socialistiska ideologin utgår från klassamhällets principer och att arbetarna ska plocka av kapitalet de slantar det nu förtjänat.
Vad som emellertid här komplicerar detta något är att här står lettiska arbetare mot svenska arbetare och då vill de svenska vare sig godta EU:s grundläggande spelregler eller ge letter och andra öststatfolk chansen att utveckla sin egen ekonomi.
Och i det sammanhanget spelar nu en av letternas komparativa fördelar en roll exakt som vi svenskar och ni norrmän har en rad andra komparativa fördelar.
Detta med att skämmas tycker jag är befogat skällsord. Detta därför att en moralens väktarstat som Sverige agerar som den nu håller på med.
Likaså eftersom Byggnads skriver ett kollektivavtal som man menar ska vara rättsligt tillämpligt utan att ens föra ett samtal med sin lettiska motpart.
Det är inte heller Disen så trevligt när fackliga representanter står utanför byggplatsen i Vaxholm och skriker Go, home, go, home.
Håller med Per-Olof om att det europeiska arbetskraftutbyte gentemot Sverige inte borda vara skadligt. Nivån på utbyte mot Polen och Baltikum er försåvitt litet och funkar sannolikt som en katalysator der inget ellers skulle hända.
( Vi låter vardagsrasismen och Frankrikefaktorn ligga i den her debatten. Verkningen av innvandringen till Sverige er et visst antal hundra miljarder i rena kostnader, möjligen 300 - 400 miljarder per år enl professor Jansson. Jeg forespråker omedelbar innvandringsstopp för alla utanom yrkesaktiva med jobbkontrakt inom dom korsar grensen. Denna till viss mån inaktiverade arbetskraften er Sveriges budgettunderskott tilsammans med den ineffektiva offentliga sektorn och kapitalexporten. I detta perspektivet skall vi vara nöjda om bara kronan och köpkraften tar stryk utan att vi får franska tillstånder. )
Men ta USA och Mexico. Millioner illegala latinos med myndigheternars tysta godkännande er helt nödvendig för att delfinansiera den amerikanska outsourcingen och underskottet. Så långt har det inte gått i Europa och det vill kanskje heller inte gå så långt givet dom kulturella barrierna och bristen på en europeisk version av the American Dream.
Om jeg forstår Per rett, så litar han til globaliseringen för att fixa Sverige. Det hoppet tror jag er lönlöst, av detta skål : Svenska bolags importoverskott skapar inte fler jobb och inte såder mycket skatteinnkomster heller. Jeg tror många har fastnat i den ursprungliga euforin över globaliseringen 1995-2000 och inte insett hur bottenracet och kapitaltsunamin numera dominerar processen.
Men för att inguta mod om en levelig framtid hos båda dom genomstressade i jobb samt dom apatiska arbetslösa så måste en ett nytt socialt kontrakt ältas fram. Det bör innehålla följande punkter :
1) Innvandringen till Europa får inte anta mexikanska proportioner.
2) Vi måste assimilera dom som redan er her, kosta va det kosta vill. Total stopp inntil detta er under kontroll.
3) Vi har et ansvar för att grannländerna får demokrati och hygglig standard, men det får inte gå på bekostnad av vårt egen redan sjunkande reallönenivå. Det er vel bara att sätta rett antal gröna kort.
4) Vi kan importera dom fattiga ländernars jordbruksprodukter men bara om inte mervärdet hamnar hos europeiska eller amerikanska livsmedeljättar.
Detta med globalisering har blivit ett modeord i den ekonomisk-politiska diskussionen.
Ändå är det så-och det är bra-att den internationella handeln ökar och därmed växer också befolkningarnas välstånd.
Vi ser alltmer av internationella fusioner och förvärv av företag i andra länder, vilket ofta förorsakar oro med motiveringen att nu försvinner jobben.
Normalt ökar de i stället.
Vaad gäller Vaxholmsfallet så bortser man från en sån omständighet att om arbetarna i det rika landet har tre-fyra gånger så höga löner som de i det fattiga så kan de ändå har lägre arbetskostnader.
Detta sker då bl a produktiviteten är högre och mängden av manuella arbetsinsatser mindre.
Nu kanske detta inte direkt gällde i samband med detta skolbygge men även där var nog svenskarna så effektiva att man i en kostnadskalkyl inte bara kunde räkna med löneskillnaderna.
Vaxholmsfallet kommer även långsiktigt att bli ett frätande sår i förbindelserna mellan ett land som Sverige och nu öststater som nu kommit med i EU-och detta deras medlemskap ska inte ske på snävt populistiska bedömningar om skydd av de egna reallönerna, vilka för övrigt kommer att minska om vi vänder våra grannstater ryggen.
In-och utvandring har många fördelar med sig. Men visst ska den ske på såna premisser att eftertraktade arbetssökande får komma in först och att det sedan ställs krav på invandrarna att söka och få jobb, vilket för övrigt danskarna lyckats bra med.
Därmed slipper vi också segregationsproblem av det slaget.
Globaliseringen
Globalisering har blivit ett modeord. Men globalisering är ingen ny företeelse. Det var först i mitten av 1990-talet som handelsvolymen mellan länder kom att överstiga volymen 1914 och detta trots en mindre befolkning än idag.
Bakslaget kom med Första Världskriget och de socialistiska rörelser som fick en stark ställning efter kriget. Ryssland blev kommunistiskt och deltog inte i handelsutbytet. De flesta europeiska länder fick antingen socialistiska regeringar eller "socialliberala" regeringar.
Fascismen och Nazismen var också socialistiska rörelser. Idag kallas dessa rörelser "högerextrema". Faktum är att fascismen står mycket nära kommunismens ideologi.
Dessa rörelser kallade sig själva socialistiska men ville inte nationalisera näringslivet. Skälet till detta var att man ville undvika inbördeskrig. Däremot detaljstyrdes ekonomin mycket kraftigt och i praktiken så fungerade de fascistiska staterna likadant som Sovjetunionen.
Det var denna icke-globalisering som startade Andra Världskriget. Handeln avtog mycket kraftigt när tullar infördes och att man ansåg att det egna landet skulle vara självförsörjande (import skulle undvikas men man ville gärna exportera). Dessa faktorer tillsammans med införandet av planekonomi försämrade alla europeiska länders ekonomier.
Tysklands ekonomi förbättrades inte under Hitler som det står i dagens läroböcker. Det var hög arbetslöshet, hög inflation, livsmedelsbrist och en ekonomi i kaos. För att behålla makten och för att skaffa sig naturresurser så startade Hitler krig. Detta hade inte hänt om alla dessa socialistiska rörelser hade fått makten från början.
Globaliseringen idag
Globaliseringen fick ny fart när kommunismen föll samman 1990. Alla öststater samt Kina öppnade sina ekonomier för global handel och marknadsekonomi. En del halvsocialistiska länder som exempelvis Indien har följt efter. Helt plötsligt så bestod världsekonomin av minst 2 miljarder fler människor.
Denna nya värld bestod enbart av fattiga människor och ett mycket litet investerat realkapital per människa. Ska alla dessa människor kunna få en högre levnadsnivå så måste någon investera i dessa länder. Detta kan göras av dem själva men också av västliga företag.
Det är viktigt att komma ihåg att lönerna i dessa länder till en början är låga. Den låga lönen är deras viktigaste konkurrensfördel för att kunna locka till sig investeringar. Detta innebär inte att lönerna kommer att vara låga för alltid. Problemet är dock att det kommer att ta lång tid innan all arbetskraft i Kina har ett bra betalt arbete.
Frågan är om globaliseringen är bra eller dålig för Sverige? Idag har vi ett handelsöverskott gentemot Kina. Vi exporterar råvaror som stål till Kina. Problemet är att ett land som Sverige hela tiden måste investera i ett allt bättre realkapital för att inte glida ner i låglöneträsket.
För detta finns det ingen förståelse från politiker och från många vanliga människor. Det behövs lägre skatter och mindre regleringar. Man måste satsa på energikällor som ger en låg kostnad. Dock så har dagens Västeuropa tyvärr stelnat i en ny socialistisk ordning.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=486816&previousRenderType=2
Linken över er till dagens Ekdal i DN. Jag tycker karln treffer tidsandan bullseye. Folk tenker globalt. Det måste bli et globalt gensvar på nåt sätt.
I dag sågs en varg i bästa borgerliga kvarteret, Saltsjöbadan. En treffande allegori til det globala vargasamhället !
Men vi vill inte ha ett sådant i ekonomiska termer. Fridens, globaliseringens och teknikens dividender måste komma oss alla till godo enl et långsiktigt charter investererna kan leva med och väljarna kan välja politikerna på. Ni kan protestera så mycket ni vill men nyliberalismen eller megabolagslibertarianismen kommer aldri att vinna val.
Dagens globalisering er mer djuptgripande enn dom historiska epokerna pga ideologiernars fall, Internet og jetplanen. Ingen vet vart vi er på väg.
Vaxholmsfallet er globaliseringen på sin spets. Om vi öppnar dörren på vid gap kan vi få mexikanska tillstander. Det er vel bättre att förhandla fram nån immigrationsregulering innan ?
Invandringen måste regleras
Vi har inte råd att ta emot hundratusentals flyktingar som inte får något arbete. Så länge arbetsmarknaden inte fungerar är detta omöjligt. Det skulle bara orsaka kravaller som i Frankrike och utländska brottsorganisationer skulle få ett starkt fotfäste.
Att mexikaner kan fly över gränsen till USA är märkligt på så sätt att USA har satsat enorma resurser på att få kontroll på inkommande terrorister. Det kan vara så att man av ekonomiska orsaker (få ner inflationstakten med billig arbetskraft) låter det ske.
Kravallerna i Frankrike
Om man jämför Frankrike (och Sverige) med USA, så är det så att det överlag har gått bra för en del invandrargrupper i USA. Jag tänker då främst på den livliga aktiviteten i "China Towns" och "Korea Towns" som finns i många amerikanska storstäder. Det finns även en "Latinostad" i Los Angeles med livlig ekonomi.
Jag läste någonstans att gruppen asiater hade gått om gruppen vita när det gäller inkomster i USA. Gruppen svarta ligger fortfarande lägst med gruppen latinos däröver.
Det som är intessant i sammanhanget är varför dessa städer i städerna lyckas så bra:
1. Det är lättare att få ett arbete i USA. Mindre regleringar och lägre skatter.
2. Det är lättare att starta ett företag i USA. Det är också lättare att starta en rörelse i sin egen stadsdel. Mindre stadsplanering och byråkrati är viktigt.
3. Oftast så äger invånarna sina bostäder och kan belåna sina bostäder för att starta ett företag. Det finns inga allmännyttiga bostadsföretag som passiviserar sina hyresgäster.
4. Oftast så ligger området inte avskilt från övriga staden. Det går ofta en genomfartsled igenom och bilister stannar till för att handla.
5. Det finns förstås kulturella och religiösa skillnader. Men gruppen asiater arbetar hårt, de sparar och investerar samt utbildar sig i större utsträckning än andra invandrargrupper.
Dessa faktorer finns varken i Frankrike och i Sverige. I Frankrike är regleringarna på arbetsmarknaden hårdare än i Sverige. Det går knappt att avskeda anställda. Det skulle vara vid en konkurrens i så fall. Inga företag startas i en sådan miljö.
Islam är en problemreligion på så sätt att den förbjuder inkomst av ränta och i praktiken också företagarinkomster. Utan sparandet blir det inga lån till varken företag eller bostäder. Inom islam är hatet väldigt stort och detta gäller också mot andra muslimer. Exempelvis när 200 000 människor (muslimer) blev dödade i Algeriet i början av 1990-talet, så mötes detta med antingen likgiltighet eller som ett roande skämt.
Vaxholm är ett litet exempel på S-korruption
Människor i allmänhet förstår inte hur korrupt vårt land blivit under S. Vad de gjorde i Vaxholm är bara ett litet exempel på en modern adel som står utanför lagen.
Prominenta ekonomer som är portförbjudna från stora konferenser eftersom socialdemokraterna inte gillar dem. Folk ger upp och flyttar utomlands eftersom de svartlistas i statlig förvaltning, som ska vara icke-partiskt.
Kolla vem som är ”forskare” på SCB, där man sätter partilojala sossar att manipulera arbetslöshetsdata (OECD vägrar acceptera en del av vad de gör). Googla runt till olika forskningstiftelser som delar ut miljarder varje år. Det behövs partibok i S i många icke-politiska sammanhang.
Hur trovärdig brukar DN vara? Den bild som togs upp där stämmer inte med vad andra som varit med berättar.
RS
http://chadie.typepad.com/chadie/
Zaremba är nog trovärdig när det gäller sakförhållanden. Men han kan tänkas ha någon linje att driva som inte framgår omedelbart. Då kan han välja ut vad som passar.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home