måndag, juni 19, 2006

Dålig tillväxt i Sverige

Tillväxten i Sverige är betydligt sämre än vad regeringens företrädare med hjälp av skevt utvalda basår försöker låta påskina enligt Timbro. Likaså är arbetslösheten mycket större än officiella siffror, eller minst 17 procent (831 000 personer).

För att kunna jämföra tillväxten av produktionen och levnadsstandarden i Sverige med tidigare år eller med andra länder är det vanliga måttet BNP som står för bruttonationalprodukten. Måttet anges i volym (inflationen borträknad) och visar summan av alla producerade varor och tjänster (den produktion som ingår i flera led har bara räknats en gång i form av mervärdet). Ordet brutto står för att även den produktion som bara ersätter utslitna maskiner och rivna byggnader och annat utrangerat realkapital också räknas in.

Detta är naturligtvis ett grovt mått på levnadsstandard men det bästa som finns att tillgå. Man kan justera för de inkomster som också genereras utomlands och då får man ett mått som kallas bruttonationalinkomsten, BNI. Dessutom kan man beräkna måtten per invånare - per capita - för att inte få in effekter från olika folkmängdsförändringar i olika länder.

Det som inte är så vanligt är att korrigera för det så kallade bytesförhållandet inom utrikeshandeln vilket dock kan vara viktigt för ett litet land som är starkt beroende av utlandet. Den svenska exporten motsvarar halva BNP. Eftersom Sverige har en industristruktur där telekom-branscherna ökar produktionen starkt och bidrar mycket till ökningen av BNP är det särskilt viktigt att analysera om detta också betyder att levnadsstandarden ökar. Så är tyvärr inte fallet eftersom Sverige just för denna exportvolym hela tiden får mindre betalt. 'Terms of trade' försämras kontinuerligt. Därför beräknar Konjunkturinstitutet också ett mått som beaktar detta och kallas 'real BNI per capita'.

I en rapport från Timbro som presenterades idag 19/6 har Johnny Munkhammar och forskaren Tino Sanandaji gått igenom olika tillväxtmått och arbetslöshetsmått för att få fram sanningen om dessa nu när den svenska politiska debatten tenderar att fördunklas av partipolitisk desinformation. Jag presenterar här nedan ett upplysande diagram för den svenska tillväxten jämfört med USA från denna rapprt:
Vi ser här att den svenska levnadsstandarden per person sedan 1980 ökat drygt 40 procent medan den amerikanska ökat med drygt 60 procent. Ändå menar många socialistiskt färgade bedömare att den svenska modellen med höga skatter och frikostiga bidrag är effektivare än den mera renodlat kapitalistiska modellen i USA. Detta är på sin höjd ett önsketänkande som i så fall är ett utflöde från en önskan att den svenska modellen med jämnare inkomstfördelning också borde vara mer effektiv. Men det är den inte.

Dessvärre är en del av föreställningarna om den goda svenska tillväxten en följd av en medvetet skev redovisning: dels visas BNP utan justering för terms of trade och dels väljer man ut perioder då Sverige av konjunkturella skäl haft en bättre utveckling. Vi ser i diagrammet att om serierna hade jämförts med 1993 eller 1994 som basår så hade Sverige skenbart lyckats mycket bättre jämfört med USA. Men det är ganska självklart att om man utgår från botten av den värsta lågkonjunkturen i Sverige sedan 1930-talet måste tillväxten under återhämtningsfasen vara bättre än vad man långsiktigt kan uppnå.

När Pär Nuder hänvisar till att de senaste tio årens tillväxt av BNI nästan är lika hög som USA:s är det som framstår som ett godtyckligt utväljande av en tioårsperiod i själva verket ett tämligen missvisande sätt att redovisa utvecklingen och naturligtvis ett sätt att ge poäng åt regeringen utan att det finns saklig grund.

Arbetslösheten är egentligen 17 %

Författarna har också gjort en genomgång av hur stor den egentliga arbetslösheten är. Förra året var till att börja med 582 000 personer "oomtvistligt" arbetslösa. Denna grupp bestod av öppet arbetslösa, studenter som är arbetslösa, ams-åtgärder, latent arbetslösa. Till detta lägger de 249 000 personer som formellt är sjuka eller förtidspensionerade. Detta antal har uppskattats på grundval av vad sjukskrivna uppger i from av arbetsförmåga samt med utgångspunkt från att 1991 års förtidspensioneringsnivå kan anses vara normal (ökningen därefter beror på arbetslöshet).

Den egentliga arbetslösheten blir då 831 000 personer (582'+249'). I procent av en analog uppräkning av arbetskraften till 4 887 000 personer blir den egentliga arbetslösheten 17 procent.

Jag gjorde i oktober en liknande beräkning som resulterade i 949 000 personer. Skillnaden består huvudsakligen i att jag tog med socialbidragstagare och deltidsarbetslösa (½) samt att jag inte tog med arbetslösa studenter. Därför tror jag att Munkhammar och Sanandaji ligger i underkant i relation till verkligheten.

15 Comments:

At 19 juni, 2006 19:02, Blogger Per-Olof Persson said...

Skatter och företagande

Enligt en artikel på DN-debatt skriver PONTUS BRAUNERHJELM "Över 65 procent av företagandet i USA skulle inte klara att leva med svenska skatter, visar internationell rapport."

"Svenska skatter vore döden för två företag av tre i USA"

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=551991&previousRenderType=1

 
At 20 juni, 2006 15:07, Anonymous karim jebari said...

Hej Danne.

Du skriver: "Detta [BNP] är naturligtvis ett grovt mått på levnadsstandard men det bästa som finns att tillgå".

Menar du verkligen allvar? Om man skulle multiplicera BNP/capita med en variabel som refererar till hur jämlikt ett samhälle är (i resurser) så skulle vi få ett mycket mer adekvat mått på välfärd.

Eller menar du att principen om avtagande marginalnytta inte gäller?

Vi skulle även kunna korrigera BNP för t ex produktion och konsumtion av vapen, eftersom vapen knappast skapar något värde i ett samhälle.

Ex: Sovjetunionen hade under 80-talet en ansenlig BNP/capita. Likväl levde befolkningen i yttersta fattigdom. En av förklaringarna var att 50% av landets BNP gick till militären.

Vi skulle dessutom kunna "vikta" olika delar av konsumtionen i relation till hur mycket välfärd de genererar.

Ex: Det BNP som genereras av att man byggde Botniabanan genererade lägre välfärd än om samma BNP hade "använts" för att bygga en tvärbana mellan Skärholmen och Kungens Kurva i Stockholm. Detta helt enkelt för att tvärbanan hade varit till nytta för fler människor.

Dessa förändringar av BNP- måttet är tämligen lätta att göra och inte särskilt svåra att begripa. Så BNP-måttet säger väldigt lite om vår välfärd.

 
At 20 juni, 2006 18:56, Blogger Per-Olof Persson said...

Karim, du har rätt i att BNP-måttet har stora svagheter. BNP-måttet slog igenom i USA under Andra Världskriget och syftet med måttet var att mäta hur stor krigsproduktionen var. Skalar man bort denna produktion får man fram att människors konsumtion av varor och tjänster var väldigt liten under denna tidpunkt.

Frågan är om det är teoretiskt riktigt att räkna in den offentliga sektorn i BNP-måttet? Är det inte så att det enbart uppkommer konsumtion inom den offentliga sektor och ingen produktion?

Frågan är också om det är teoretiskt riktigt att räkna bort alla inköp från underleverantörerna? Blir detta en dubbelräkning? Är det egentligen inte så att producenterna i en produktionskedja tillverkar helt olika produkter och därför blir det ingen dubbelräkning? Om ex SSAB tillverkar stålplåt och skickar stålplåten till Volvo, vad händer då? Stålplåten förvandlas till helt nya produkter och benäms dörr, bottenplatta, motorhuv osv.

Är ekonomisk tillväxt samma sak som produktionsökning av varor och tjänster? Har man inte gått ett steg för långt? För att en långsiktig ökning av produktionen ska kunna ske så måste realkapitalet öka. Är inte då ekonomisk tillväxt samma sak som en ökning av realkapitalet?

Finns det bättre mått än BNP-måttet? Om man i stället mäter antalet prylar som finns per hushåll i olika länder så blir skillnaden mer dramatisk. Det kommer att visa sig att amerikanska hushåll, även de fattiga hushållen, äger betydligt fler prylar än de europeiska hushållen. Det är prylar som bil, hus, lägenhet, kylskåp, AC, tvättmaskin, TV, stereo osv.

 
At 20 juni, 2006 19:10, Anonymous Anonym said...

Jag har två frågor som någon förhoppningsvis kan svara på.

1. På sidan 18 så anges att antalet förtidspensionärer kan sänkas till 1991 års nivå. Är det i form av en procentuell nivå och isåfall som procentuell del av arbetsför befolkning, arbetskraft eller något annat mått? Eller är det, det numeriska antalet från 1991 och har man isåfall justerat för befolkningsförändring?

2. Jag försökte hitta statistiken för antal arbetade timmar per vecka per vuxen svensk på scb utan att lyckas för en förklaring kring vad som ingår. Det jag undrar är om i statistiken för antal arbetade timmar per vecka per svensk ingår saker som i rapporten kritiseras för att klassificeras som sysselsättning men i verkligheten inte är det. Det är framför allt de exempel på sidorna 15 - 16 jag avser.

 
At 21 juni, 2006 09:05, Anonymous Rolf Englund said...

Detta är borgerlighetens grundbult.
Om inte tillväxten blir högre utan höga omfördelande skatter, skulle lågskattesamhällets förespråkare tvingas argumentera för låga skatter med andra, och i den politiska debatten inte lika gångbara argument.

Därför avvisas också Keynes (och monetaristernas) läror om att tillväxten kan bli hög genom en väl avvägd ekonomisk politik.

Det är emellertid en stor fara med att hänvisa till USA som exempel på hur bra det går med låga skatter. Om det skulle visa sig att de senaste årens tillväxt byggts upp av en bubbla som bygger på stigande huspriser och att dollarn sedan faller och USA får genomlida en låt oss kalla det recession - vi vill inte använda D-ordet - hamnar lågskatteförespråkarna i en svår situation.

 
At 21 juni, 2006 12:32, Anonymous Redhead said...

När var USA senast i en recession?

 
At 21 juni, 2006 13:09, Blogger Danne Nordling said...

Till Karim: Ja, BNP är det enda måttet som finns att tillgå när det gäller jämförelser bakåt i tiden och mellan länder. De index över välfärd som en del sociologer m fl försökt konstruera är för det första mycket omstridda, för det andra ofta uppenbart inadekvata och för det tredje inte tillgängliga generellt.

Att fokusera på BNP har den fördelen att produktionsmetoder som är ineffektiva tenderar att upptäckas och kanske mönstras ut. Ett exempel på detta är Sovjetunionen som inte hade en adekvat mätning av produktionen av tjänster vilket gjorde hela BNP-begreppet meningslöst. Dessutom tror jag att siffrorna var fejkade. Även om militärutgifterna kostade mycket kunde man inte explicit se hur ineffektiv produktionen var genom dålig statistik. Då fanns det inte något starkt incitament att revidera planhushållningen. Resultatet blev att den rena misären till sist stjälpte systemet.

Till Rolf: Nästan all nationalekonomisk forskning visar att höga skatter dämpar tillväxten. Det verkar bekräftas av att USA haft 60 procents tillväxt under samma period som Sverige haft 40 procent. Men delvis beror detta på att Sverige bedrivit en klantigare ekonomisk politik än USA. Vi har alltså helt i onödan, torts effektiva metoder, inte utnyttjat våra möjligheter utan låtit dem ligga oanvända i ams-åtgärder, överstor offentlig sektor, förtidspensioneringar och sjukskrivningar.

Däremot tror jag inte att USA ensamt hamnar i en depression. Om den höga BNP-nivån där enbart beror på överhettningspolitik kan ett bakslag uppkomma men det kommer att sprida sig till andra länder och då blir det svårt att genom jämförelser mellan länder slå fast att ett lågskattekonceptet inte påverkar tillväxten.

Är det dock inte så att borgerligheten redan har övergett argumentet om skatternas välgörande effekter på tillväxten? Det brukar riktas mot dem som inte får direkt nytta av skattesänkningarna. Men nu ger man skattesänkningarna direkt till låginkomsttagarna och behöver inte förklara att de "egentligen" tjänar på sänkta skatter. Den borgerliga grundbulten är bortskruvad och då kan vad som helst hända.

Statistikproblemen: Jag noterade också en oklarhet i rapporten om det var nivå eller andel för förtidspensionerade 1991 som avsågs. Det borde Tino kunna svara på. SCB:s statistik är tyvärr till stora delar oanvändbar pga dåliga definitionsdokumentationer.

Till readhead: USA hade en recession 2001-02 då arbetslösheten steg från 4 till 6 procent.
/DNg

 
At 21 juni, 2006 14:25, Anonymous karim jebari said...

Jag kollade upp ISEW (Index of Sustainable Economic Welfare) på Wikipedia, och det tycks mig vara minst lika omstritt som BNP. Kan du förklara varför det skulle vara mer inadekvat än BNP?

Att det inte är tillgängligt generellt innebär inte att vi inte alls bör använda oss av det, men att vi kan använda det tillsammans med andra mått för att nyansera dessa, särskilt som alla vet att BNP är så trubbigt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Index_of_Sustainable_Economic_Welfare
http://en.wikipedia.org/wiki/Gross_domestic_product

 
At 21 juni, 2006 16:38, Blogger Danne Nordling said...

Vem räknar fram ISEW?

Visst, ISEW är ett mera adekvat mått på välstånd i normala fall än GDP (BNP). Det beror på att man från privat konsumtion drar bort kostnaderna för vaktbolag, ståldörrar, livvakter, personlig beväpning, larm och stöldförsäkringspremier o likn samt att man drar bort kostnaderna för miljöförstöring samt lägger till ej marknadsbetalda tjänster från befolkningen.

Det leder till att en rad fattiga länder får högre värden pga att den informella sektorn räknas in. Sverige får också relativt sämre värden pga den höga kvinnliga förvärvsfrekvensen jämfört med många andra länder, vilkas kvinnor skulle räknas in i ISEW. Länder som Ryssland och Kina med mycket miljöförstörelse skulle räknas ned.

Men knappast någonting skulle förändras i bedömningen av den ekonomiska politikens två framgångsgrenar: produktionseffektivitet och resursutnyttjande. Det är felen på dessa två områden som kostar mest i uteblivet välstånd - t ex i form av effektivitetssänkande skattepolitik eller arbetslöshetsskapande stabiliseringspolitik.

Men hela ansatsen med ISEW faller på att ingen klarar att räkna fram den komplicerade statistik som den förutsätter. När inte ens alla länder klarar att räkna fram ersättningsinvesteringarna (B-et i BNP)hur skall man då kunna få fram miljöförstöringen och den informella tjänstesektorn? Det finns ingen som räknar fram ISEW så vitt jag känner till!
/DNg

 
At 29 juni, 2006 03:37, Blogger Tino_G said...

1. Det ar andel, sa ja hansyn tas till befolkningsokning.

2. Dividera total antal arbetade timmar med antal personer i arbetsfor alder.

 
At 25 april, 2007 02:58, Anonymous Anonym said...

This is very interesting site... bdsm movie Celebrex and alternatives Buy viagra 2c adipex http://www.farmers-insurance-colorado.info Rhinoplasty surgeons in costa mesa Buy ionamin seven arrested over kenya attack Discount ambien Google comsearch q daddy fetish stories gay circle of life diamond pendant lipitor side lipitor adverse reactions Meridia arbitration Opinions re levitra Used cadillac in pa for sale Klear action whitening teeth forum 156 24v alfa q romeo system uk v6

 
At 28 januari, 2013 03:53, Anonymous Anonym said...

Nice post. I was checking constantly this blog and I'm impressed! Extremely helpful information specially the last part :) I care for such info a lot. I was looking for this certain information for a very long time. Thank you and good luck.
Feel free to visit my blog post Highly recommended Site

 
At 31 januari, 2013 20:19, Anonymous Anonym said...

I always used to read paragraph in news papers but now as I am a
user of internet so from now I am using net for articles or reviews, thanks to web.
My website - web marketing

 
At 15 februari, 2013 22:28, Anonymous Anonym said...

Terrific work! This is the type of information that should be shared across the internet.
Disgrace on the search engines for not positioning this submit higher!
Come on over and seek advice from my website . Thank you =)

Feel free to surf to my site Vintage Moebel Karlsruhe
Also see my web page :: Shabby Chic Moebel Karlsruhe,Vintage Moebel Karlsruhe,Villa Schoensinn Karlsruhe

 
At 06 mars, 2013 20:38, Anonymous Anonym said...

Hi! I know this is kinda off topic but I'd figured I'd ask.
Would you be interested in trading links or maybe guest
writing a blog post or vice-versa? My website goes over a
lot of the same subjects as yours and I believe we
could greatly benefit from each other. If you are interested feel free to send me an
email. I look forward to hearing from you! Awesome blog by the way!


Look into my blog - locksmith in salt lake city

 

Skicka en kommentar

<< Home