Fastighetsskatten lindras en gång till

Nu reduceras fastighetsskatten för de värst utsatta ännu en gång för 2006. Dessutom får de som enbart äger fritidshus också en lindring. Utformningen riktas mot socialdemokratiska väljare och kan leda till att frågan blir svårare för Alliansen att driva i valrörelsen.

Idag 26/6 presenterade regeringen en promeroria med förslag till ännu en lindring av fastighetsskatten för inkomståret 2006 (pressmeddelande). Sedan 2001 har hushåll med relativt låga inkomster i förhållande till permanentbostadens värde fått en reduktion av fastighetsskatten så att skatten maximalt fått uppgå till 5 procent av hushållsinkomsten. Därefter har taxeringsvärdena stigit och därför har från och med i år den maximala skatten sänkts till 4 procent av hushållsinkomsten.

Nu har taxeringsvärdena för 2006 fastställts varvid dessa ökat i genomsnitt med ca 23 procent. Detta förutsåg samarbetspartierna och dessutom fanns en önskan att även fritidshus skulle omfattas i vissa fall. Därför kom man överens om en utvidgning av begränsningsregeln. Tydligen var socialdemokraterna motspänstiga in i det sista och resultatet blev en något komplicerad kompromiss.

Ett av problemen har varit begränsningen av begränsningsregeln till fastigheter med ett taxeringsvärde på högst 3 miljoner kronor. Önskemål fanns att höja detta åtminstone till 5 miljoner. Resultatet blev att begränsningsregeln gäller som vanligt upp till 3,33 miljoner och att en ny begränsning gäller därefter upp till 5 miljoner. Då får skatten högst uppgå till 6 procent av hushållsinkomsten. Härigenom får ca 2 000 hushåll en ytterligare lindring. Inkomsten får nu uppgå till högst 833 333 kronor om året (inkl 15 procent av annan förmögenhet än fastigheten) i normalfallet.

Även fritidsfastigheter kan leda till begränsad fastighetsskatt eftersom kravet på att det enbart är en permanentbostad som kan få nedsättning slopas. Dock gäller kravet att det är en privatbostad. Den familj som har ett fritidshus som är högst lika högt taxerat som permanentbostaden får dock ingen ytterligare lindring. Regeln är främst till för personer som bor i flerfamiljshus men som äger fritidshus. Den berör ca 22 000 personer.

Förmögenhetsskatten får som tidigare reduceras med samma andel som fastighetsskatten till den del den berör begränsningsfastigheten. Dagens reduktionsregler minskar fastighets- och förmögenhetsskatten med ca 700 miljoner kronor och berör 200 000 hushåll (nära en fördubbling mot tidigare bedömning från FiD). Utvidgningen ökar skattebortfallet i år med 80 mkr.

Den politiskt intressanta frågan blir nu om fastighetsskatten fortfarande kommer att bli en fråga för valrörelsen. De värst drabbade grupperna har fått en lindring. Socialdemokratiska fritidshusägare har inkluderats. De som ännu har anledning att klaga är familjer med villa och fritidshus där det senare kan ha taxerats upp oerhört men som naturligtvis inte behöver vara lika dyrt som villan. Dessutom spelar det ingen roll vilket av husen som är dyrast eftersom bara det ena kan få en skattereduktion. De som befinner sig i denna situation kan antas mera sällan vara socialdemokratiska sympatisörer.

Valrörelsen i denna fråga skulle kunna handla om ökade marginaleffekter. Men denna typ av skattefrågor har kommit i skymundan efter Alliansens prioritering av att ge skattelättnader till arbetande låginkomsttagare utan att ge dessa i termer av en marginalskattesänkning. Dessutom är det en fråga om 4 procents extra marginaleffekt. Den 5-procentiga värnskatten har inte fått någon framträdande plats i den poloitiska debatten. Varför skulle då en 4-procentseffekt som dessutom ger en skattelättnad kunna ge upphov till politiskt engagemang?

Då återstår en renodlad principfråga. Skall man ha fastighetsskatt eller inte? Denna fråga är inte så enkel som den låter eftersom avdragsrätten för låneräntor historiskt och principiellt är sammankopplad med förekomsten av fastighetsskatt. Det är en tekniskt komplicerad fråga som på många sätt kan förta effekten av en renodlad moralisk kritik av fastighetsskatten. Dessutom skulle en stor del av statsskatten kunna avskaffas för samma belopp som man måste satsa på att avskaffa fastighetsskatten. Det skulle ha välgörande dynamiska effekter till skillnad från ett avskaffande av fastighetsskatten. Alliansens interna diskussioner tycks ha kommit till denna slutsats eftersom kristdemokraternas förslag i praktiken dragits tillbaka.