Konjunkturinstitutet: drygt en miljon med bidrag 2007
Förra året tog 1 072 000 personer emot sociala ersättningar. I år förutses det bli 1 054 000 personer och prognosen om förbättring har skrivits ned. Det är en annan bild än den förbättring som KI framhäver i pressmeddelandet.
I sin nya prognos framhäver pressmeddelandeförfattaren att en "stark konjunktur skapar 150 000 nya jobb". Det är knappast en neutral vinkling i en valrörelse. Siffran gäller dessutom åren 2005-2008. Man bör dessutom komma ihåg att det är konjunkturen - inte regeringens medvetna ekonomiska politik - som skapar den förbättrade sysselsättningen. Ändå uppnås inte regeringens mål om en sysselsättningsgrad på 80 procent.
Det allvarliga är att regeringens politik inte på något sätt gett en lindring för den dryga miljon heltidspersoner som står utanför arbetsmarknaden och som försörjs med "sociala ersättningar". Tvärtom, sedan i höstas är prognosen något litet sämre för 2006. Den tidigare förbättringen med 1,9 procents minskning har skrivits ner till 1,6 procent. Förtidspensioneringarna, ams-åtgärderna och socialbidragen ökar på toppen av en högkonjunktur, se nedanstående tabell.
KI påpekar också att de stigande priserna beror på energipriserna och inte någon allmän inflationstendens. Inte heller rekommenderar man några ytterligare räntehöjningar i år. Därefter tror man dock att räntan behöver höjas. Det är tydligen fortfarande så att bidraget till arbetsutbudet med 41 000 personer från bidragstagarkategorin är otillräcklig för att dämpa inflationen. Och någon borgerlig politik som skulle ge effekter får man tydligen inte räkna med.
Eller är det så att Alliansens jobbavdrag och sänkta bidrag inte har någon effekt på arbetsutbudet? Här borde Alliansens företrädare ständigt komma med påminnelser om sin utbudsstimulerande politik. Varför deltar inte Alliansen i räntedebatten och hur inflationen skall bekämpas utan onödiga sysselsättningsförluster?
6 Comments:
Otrevlig lågkonjunktur
Detta kan innebära att nästa lågkonjunktur blir otrevlig med hög arbetslöshet och fler bidragsberoende. Djupet på denna konjunktur kommer troligtvis att bero på hur det går för USA och Kina.
Amerikanerna konsumerar medan kineserna producerar och investeringar. En hel del beror på om denna process avbryts eller inte. Vi får ser hur det går.
Hade vi varit lika kloka som finnarna så hade elpriserna inte behövt stiga så kraftigt. I Finland fick de elberoende storbolagen lov till att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Detta kan också innebära att svenska bolags investeringar förläggs till Finland.
Mp & Co vill sänka oss ner till grottstadiet så detta är väntat. Energialternativen är otroligt dåliga, ex förbrukas mer energi att tillverka etanol än den energi etanolen ger vid användningen. Likadant är det med vindkraften, att tillverka stålplåten drar mer energi än vad verket ger tillbaka under sin livstid. Samma sak är det med sophantering och återvinning, Ebberöds Sparbank.
Jag saknar en jämförelse med storleken på den arbetsföra befolkningen. Utan att ha statistik tillgänglig så känns det som om de stora pensionavgångarna från 40-talist generationen kan ha betydelse här. Är urträdet ur arbetsmarknaden större än inflödet av ny arbetskraft, samtidigt som antalet bidragsförsörjda förblir konstant i numeriska tal så förvärras situationen även om det inte syns direkt i siffrorna i den där tabellen.
På samma sätt saknar jag i den tabellen den skattefinansierade delen av pensionerna eftersom denna försörjningsbörda läggs på den nu arbetande delen av befolkningen.
Nog vore det försmädligt om elbolagsdirektörernas bonusgirighet skulle leda till att tre fjärdedelar av landets småhusägare (m rörl ränta) inte bara fick betala ohemult mycket för elen utan också fick betala högre ränta för sitt boende. Om räntehöjningarna dessutom bryter nacken på konjunkturuppgången på arbetsmarknaden kan de arbetslösa och andra utan jobb skicka en tacksamhetens tanke till dem som fuskade sig igenom pristeorin när de läste nationalekonomi och skulle lära sig vad en oligopolmarknad var (ironi).
Analysen av belastningen på den arbetsföra befolkningen är en särskild fråga och relativt komplicerad. Det går inte att säga att varannan pensionsmogen 40-talist måste jobba till 79 som Seniorutredningen påstod. Det byggde på ett enkelt statistiskt räkneexempel som förutsatte samma andel pensionärer i relation till yrkesaktiva som idag.
Bördan på den arbetande delen inom ramen för det offentliga pensionssystemet skall i princip inte öka med fler pensionärer eftersom pensionerna anpassas efter hur mycket pengar som kommer in. Räcker inte dessa sänker man pensionerna. Det skall mycket till innan man höjer skatterna för att ha råd med pensionärerna.
/DNg
I have been looking for sites like this for a long time. Thank you! Consumer report washer dryers best 1999 nissan skyline Fatigue lipitor 2006 nfl football draft http://www.campbell-hausfeld-standard-duty-pressure-washer-parts.info/Online_business_card_business_plan.html Paxil fourm generic ultram Business card printers uk Business credit card no
Excellent, love it! http://www.mcsecourse3.info/fresno-mcse.html klonopin panic disorder Easy filing tax coupons Keywords payday loans nice ferraris credit loan unsecured pagina presents sex entre lesbianas Credit obtain report Alabama battery legal Budget rent car number toll free system Laser tattoo removal new market Bentley arnage t roof panel Engine optimization search home mortgage loan refinancing Aqua clear contact lenses Used eyeglasses Bentley continental gt 1 18 anal fucking Dupont dental insurance
This is very interesting site... » »
Skicka en kommentar
<< Home