tisdag, augusti 08, 2006

Fastighetsskatten 8/8 ett debattmässigt lågvattenmärke

Pär Nuder kom inte med några besked om vad regeringen vill göra åt fastighetsskatten utöver vad Persson sa i Björkvik. Istället käftade han med Odell och låtsades som om en statsfinansiell katastrof förestår om skatten slopas.

< Göran Persson utlovade i sitt traditionella tal i Björkvik 6/8 att finansministern i den här veckan skulle komma med besked om hur en frysning av taxeringsvärdena, för att "lindra" fastighetsskatten, skulle gå till. Och idag kom Pär Nuder i en debattartikel i DN 8/8 -06 med besked om detta. Det gick ut på att fastighetsskatten inte skulle höjas 2007 och 2008 genom en frysning av taxeringsvärdena. Därefter skulle en total översyn av skattesystemet införas (2009) utan några konkreta besked.

Varför kunde inte Persson ha sagt detta redan i söndags? Nuder har inte tillfört någonting utöver det Persson sade då, även om tidsplanen kanske inte exakt preciserades. Och har finansministern preciserat vilket års taxeringsvärden som skall frysas? I en parodiskt förvirrad debatt i Studio Ett med Mats Odell (kd) i eftermiddags avkrävdes Nuder besked och hävdade att det var den fastighetsskatt som man betalar "idag" som skulle behållas oförändrad. Men den är 25 miljarder kr till skillnad från årets skatt som uppgår just till de 28 miljarder som Nuder ständigt återkom till att var den "nödvändiga" nivån. Taxeringsvärdena höjs nämligen i år genom den schablonuppskrivning som sker för 2006. Odells argument var att det var de gamla taxeringsvärdena som Alliansen ville frysa, om nu någon kunde uppfatta det när Nuder hela tiden pratade i mun på både Odell och programledaren.

Svensk skattepolitiskt debatt noterade ett lågvattenmärke med finansministerns "besked" i DN och genom hans ovärdiga uppträdande i radions P1. Det minsta man kunde begära var att hela den långa debattartikeln skulle ha handlat något litet om vilka intentioner en "översyn" av skattesystemet skulle innefatta. Nu lämnade han några diffusa besked i debatten med Odell om att fastighetsskatten antingen skulle revideras genom en utökning av begränsningsregeln eller genom att skattesatsen på 1 procent skulle sänkas (från 2009?).

Det som också bidrog till att 8/8 blev ett lågvattenmärke var Pär Nuders återkommande påståenden att Alliansen ville slopa intäkten på 28 miljarder från fastighetsskatten. Inte ens kd har påstått detta i sina mest populistiska utspel. Så okunnig är väl inte Sveriges finansminister att han inte uppfattat att kd anser sig ha finansiering av så mycket som 22 av 26 mdr kr i bortfall av intäkter? Idag verkar det som om Odell anger denna siffra till 5 miljarder. Det är inte problemet med räntehöjningar vid ofinansierade reformer som är den stora frågan utan sådant som höjd reavinstskatt, minskad uppskovsrätt och inlåsningseffekter på arbetsmarknaden. Det borde Nuder veta.

Men det är illa nog att det trots en del effektivitetsminskande skattehöjningar ändå återstår 5 miljarder att finansiera. Kd ville tidigare ordna detta med att säga nej till friår och plusjobb mm. Men det är nu överspelat. Faran är att Alliansen kommer med någon desperat finansiering ytterligare i form av höjd stämpelskatt eller höjd lagfartsavgift eller varför inte moms på villaägarens egenarbete på fastigheten? Det är ett säkert sätt att förlora valet och sannolikt är det Nuders taktik att skrämma fram tokiga finansieringar som ligger bakom hans tjatande om att 28 miljarder skulle förloras vid slopad fastighetsskatt.

Det stora principiella problemet återstår dock för Alliansen. En "kommunal avgift" bryter sönder den grundläggande strukturen i skattesystemet. I princip kan man inte längre motivera avdragsrätt för låneräntor. Dessutom är det knappast en riktig avgift man inför eftersom utgifter för brandförsvar och räddningstjänst mm nu bekostas av kommunalskatten. Den skulle i så fall sänkas, men då blir "avgiften" inte ett tillskott till statskassan som ju mister intäkten från fastighetsskatten. En ny statsskatt som motsvarar den sänkta kommunalskatten borde då bli den logiska följden.

Ytterligare problem blir det för den som äger flera fastigheter i kommunen. Blir det dubbel avgift? Kan man bli av med den om man slår ihop fastigheterna? Och hur blir det med den som äger en fastighet på 50 kvadratmeter med en sjöbod på 6 kvm i skärgården? Blir det 2 800 kr i avgift även på den?

En skicklig politiker skall inte gräva ner sig i sådana frågor i en valrörelse. Alliansens förslag vänder sig särskilt till alla presumtiva borgerliga väljare med både radhus (med begränsningsregel) och sommarstuga. Där kan fastighetsskatten för sommarstället ha stigit så mycket att man måste sälja. Hur alliansens förslag än ser ut kommer denna grupp rimligtvis att få en lindring av skatten som regeringen inte har velat gå med på. Det borde ha varit en skillnad som mediakommentatorerna borde ha tagit fasta på. Nu fick man intrycket att det nog inte var någon stor (säker) skillnad mellan förslagen.

13 Comments:

At 08 augusti, 2006 22:55, Anonymous Anonym said...

Det går inte att lyssna till debatten längre. Den aktuella länken som enligt texten är debatten om fastighetsskatten handlar om kriget i libanon och hizbollah.

Men, om politikerna nu pratade i munnen på varandra, så borde man kanske föreslå att de ger politikerna en mikrofon var och stänger av dem när det inte är deras tur att prata.

Annars känns det som det är generellt sett ganska ociviliserat i svenska politiska debatter. Man låter bli att svara på obekväma frågor, pratar gärna i munnen på den andra för att förstöra, kör med felaktiga påståenden trots att man med stor sannolikhet vet bättre, osv.

Jag skulle helst vilja se debatter med starka moderatorer som också har möjlighet att direkt hoppa in och kräva förtydligar eller pressa en politiker när de kör med osanningar.

En debatt om ekonomisk politik där Danne Nordling är med och i direktsändning kan hoppa in och direkt kräva svar på faktiskt ställd fråga, påpeka faktafel eller kräva förtydlingar med möjlighet att stänga av mikrofonen för någon som pratar när det inte är dess tur vore verkligen sevärd :D

 
At 09 augusti, 2006 12:26, Anonymous Anonym said...

Hej!
Intressant blogg du har.

I ditt inlägg om fastighetsskatten skriver du att det är svårt att finansiera bortfallet om skatten tas bort. Jag har svårt att se att denna skatt som bara svarar för några få procent av de totala skattteintäkterna skulle vara ett stort problem.
Lägger vi ned ett par onödiga myndigheter och slutar ge bistånd till diktaturer borde det räcka hyggligt.

 
At 09 augusti, 2006 18:14, Anonymous Anonym said...

25 miljarder är lite mindre än 1% av Sveriges BNP 2005 (2678 mdr). Skatteuttaget växer alltså grovt räknat med så mycket varje år vid en normal tillväxt.

Det låter alltså inte svårt att spara dessa pengar på ett par år utan att ens minska skattebördan i absoluta tal.

En tillväxt på 5% av BNP (som i år) borde ge det offentliga (2678 * 0.048 * 0.50 =) 65 fräscha, uthålliga miljarder. Lämna tillbaka dem istället genom skattesänkningar.

 
At 09 augusti, 2006 18:16, Anonymous Anonym said...

Apropå skattereformer: vet någon ifall Nuders utspel är allvarligt menat? (Det låter som omvändelse under galgen som bäst.)

Vad skulle isåfall en sådan reform innebära, kära skatteexperter?

 
At 11 augusti, 2006 14:15, Anonymous Anonym said...

Tjena Danne,

jag diskuterar fastighetsskatten och har den föga överasskande åsikten att den borde höjas en del istället för att avskaffas.

 
At 13 augusti, 2006 11:08, Anonymous Anonym said...

Fastighetsskatten är rent principiellt en orättvis skatt och den bör på sikt avskaffas i takt med vad det statsfinansiella utrymmet medger.
Alliansen har likt Lodin som nu försvarar denna skatt menar att hamnat på 60 procent,vilket är en bra bit under den nivå som Nuder och socialdemokratin av rent taktiska skäl föreslagit, vilken den för övrigt alltid gör när det är val.
Den modell man ska välja behöver dock närmare utredas.

Redan i dag betalar t ex fritidshusägare olika mycket i skatt trots att deras hus är lika mycket värda och de bör nära varandra och lägena deras bedöms vara lika attraktiva.

Fritidshusägare som bor i andra länder och har sin inkomst där alltid bättre villkor än vi svenskar.
Småhusägare med fritidshus och med höga inkomster, normalt i storstadsområden, får ingen lägre skatt p g a begränsningsregeln och där kan vi för övrigt snart räkna med höjda räntör och höjda elpriser har derutöver redan slagit igenom.

De som har flera hus ges skattereduktion enbart för den fastighet som har det högsta taxeringsvärdet.

Har husen taxeringsvärden mellan 3,33 miljoner och 5 miljoner så ska hushållen betala mer än de fyra procenten av sin inkomst i skatt, nämligen 6 procent. Har hushållen inkomster totalt över 833 000 -alls inte så ovanligt. omfattas de inte av någon begränsningsregel.

Det finns alls åtskilliga orättvisor i det nuderska förslaget, som dessutom inte mhar blivit förankrat hos regeringspartiets samarbetspartner.

Gör fastighetsskatten till en valfråga. Den förtjänar det.

 
At 13 augusti, 2006 11:13, Anonymous Anonym said...

Det sista inlägget har skrivits av Per Fredö och inte av Anonymous.

 
At 13 augusti, 2006 15:47, Anonymous Anonym said...

Det är ett lågvattenmärke Lundensis att utan att anföra några som helst argument tala om enfaldiga svin som vältrar sig i gyttjan.

Hur har du egentligen hamnat i denna annars så fina blog?

Vad gäller politisk taktik, måhända även gyttja, var menar du att Pär Nuder hör hemma?

 
At 13 augusti, 2006 22:05, Blogger Danne Nordling said...

Jo, det går att lyssna ännu några dagar om man klickar på 8/8 på Studio Etts hemsida. Varken Odell eller utfrågaren kunde klargöra vilket års fastighetsskatt det var som skulle konserveras. Är det vad man betalar idag om man har jämkning anpassad för den förutsedda ökningen av taxeringsvärdena med 23 procent från 06? Eller är det vad den som inte har jämkning bör betala in i år för att undvika straffränta? Då är det taxeringsvärdet för 2005 som gäller. I så fall kommer bara 25 mdr in och inte 28 eller "nästan 30" som Nuder påstår. På ett eller annat sätt har Sveriges finansminister fel om fastighetsskatten!

Det är inte i sig svårt att finansiera ett borttagande av fastighetsskatten om man har tillgång till en kommunal avgift att kompensera med. Det är inte ens säkert att den sista delen alls behöver ersättas med någon ny skatt om man samtidigt kan öka arbetsutbudet som Alliansen vill.

Svårigheten ligger i att man från Alliansen bundit sig för att hitta en finansiering främst på samma område för att man tror att finansmarknaderna skulle bli skräckslagna om man inte gjorde det. Och skulle så inte ske skulle Nuder och hans gäng nog se till att presentera skräckmålningar som är tillräckliga för att skapa panik och räntechocker.

Däremot går det knappast att finansiera skattebortfallet enbart med tillväxt som T Lindgren menar. Det följer bl a av Baumols kostnadssjuka.

Karim Jebari vill istället höja fastighetsskatten. Men jag har inte sett något förslag hur de som idag har svårigheter att betala skall klara av en höjd skatt. Eller skall vi kasta ut låginkomsttagarna för att höginkomsttagarna snabbare skall kunna flytta in i det attraktiva beståndet?

I andra länder är fastighetsskatten oftast lägre än i Sverige. Men det svenska systemet med ränteavdrag även mot arbetsinkomster är ovanligt. Därför borde man klargöra hur man ser på ränteavdragen vid skattens avskaffande. Jag skulle inte bli förvånad om en borgerlig regering till slut landar på en differentierad "kommunal avgift" med begränsningsregler vilken fortfarande kan betraktas som en pendang till avdragsrätten.
/DNg

 
At 13 augusti, 2006 23:20, Anonymous Anonym said...

Danne påstår att det inte nödvändigtvis krävs att ett borttagande av fastighetsskatten behöver finansieras.

Ja, det beror ju på vilka andra skattesänkningar man vill genomföra och där har både alliansen och Reinfeldt nu nämnt en hel del,åtskilliga jobbskappande och därmed också bidragsminskade.

Det blir dock knappast möjligt ta bort en skatt som nu ger intäkter till staten på 28 miljarder bara på ett enda år även om den motsvarar cirka en procent av vår BNP och vi dessutom är inne i en högkonjunktur som enligt Konjunkturinstitutet ger stat och kommuner avsevärt större inkomster än vad som prognosticerats.

Så skatterna måste sänkas successivt. De bör helst närma sig vad som är normalt i andra OECD-länder dvs kring 47 procent av BNP.

Det kräver att den offentliga sektorn sköts mer effektivt än nu och att rader av alternativa lösningar tillåts, vilket vänstern ju motstter sig.

Men det kan också ske genom att den offentliga sektorn endast får tillgodogöra sig 1/4 till 1/3 av den årliga tillväxten. Bara det ger ett utrymme för skattesänkningar på 24 miljarder per år eller 75 till 100 miljarder under en mandatperiod.
Så, Visst finns det möjligheter. Eller hur?

 
At 14 augusti, 2006 00:07, Anonymous Anonym said...

Om jag förstår rätt så beror Baumols kostnadssjuka på tjänstesektorns bristande produktivitet. Jag kan tänka mig fyra sätt att mildra dess effekter:

1. Om inte produktivitetsbristen i offentlig förvaltning äter upp hela tillväxten av skatteintäkter så kan man tillämpa samma resonemang på mellanskillnaden. (Vad som kan slopas och när ges isåfall av de mer precisa beloppen.)

2. Höj produktiviteten i offentlig sektor. (Goddag yxskaft?) De relativt stora IT-investeringar som redan gjorts borde ju leda till bättre produktivitet; självdeklarationen är väl ett fall som borde blivit betydligt billigare att hantera. Det finns andra sektorer som borde kunna förbättras på samma sätt, som vården.

3. Minska regleringsmassan. På längre sikt blir då behovet av offentlig byråkrati mindre.

4. Om man (mirakulöst?) kan hjälpa upp arbetsutbudet i privat sektor så ökar intäkterna samtidigt som kostnaderna minskar. Lättare sagt än gjort, måhända.

Man kan naturligtvis tänka sig att skära ner de offentliga uppdragen och bidragen mer direkt dessutom. (Något som jag antar måste bli fallet ändå på sikt, ifall inte de mer apokalyptiska artiklarna om kommunalskatten ska besannas.)

Modellen har slutligen den politiska fördelen att den är relativt enkel att förklara och försvara. Det skulle kunna göra den tillräckligt bra för ett mildare nytänkande, vilket är vad som egentligen behövs.

 
At 16 augusti, 2006 09:12, Blogger Klas said...

Nordling, Sverige har inte en ovanligt hög fastighetsskatt. Många länder kombinerar en skatt som Sveriges med stämpelskatter vid inköp. I USA betalar man t.ex. en procent av inköpspriset uppräknat med KPI. Läs gärna mer på Sverige inte värst - någonstans i mitten.

Du ifrågasätter hur låginkomsttagare med dagens system ska kunna bo kvar i sina lägenheter. Det har börjat dyka upp långivare som kräver lägre säkerhet i form av inkomst - men som istället intäcknar delar av fastigheten. Det blir förvisso till en något högre ränta. De personer som utnyttjat dessa lån kan förutom att kompensera för fastighetsskatten dessutom få en liten guldkant på tillvaron. Detsamma kan inte sägas om de som bott i hyresrätt i hela sitt liv. Det är de människornas intressen vi behöver tillvarata. Inte någon påhittad låginkomstgrupp som sitter på ett stort kapital i form av sitt boende.

Läs gärna mer på min blogg:
Behåll fastighetsskatten

 
At 22 augusti, 2006 16:29, Blogger Danne Nordling said...

Det är svårt att göra internationella jämförelser. Det finns skatter i andra länder som liknar fastighetsskatt men är en kommunalskatt (t ex England och USA). Om sedan stämpelskatter skall räknas in har vi utvidgat definitionen avsevärt. Då borde man ta in reavinstskatten som ju nu används för att finansiera en sänkning av fastighetsskatten. Sverige är nästan ensamt om att ha en reavinstskatt på längre innehav av egna bostäder.

Baumols kostnadssjuka är i praktiken ett svårt hinder för att långsiktigt kunna göra skattesänkningar utan att finansiera dessa med nedskärningar, privatiseringar eller effektiviseringar.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home