Riksbanken hotar regeringens jobbpolitik
Det kanske inte blir så enkelt att åstadkomma 300 000 nya jobb. Alliansens åtgärder verkar långsamt och lider av undanträngningseffekter. Högre huspriser kan leda till att Riksbanken bryter nacken av jobbpolitiken med extra räntehöjningar. Det behövs mera "skarpa" åtgärder.
Alliansen har i praktiken genom uttalanden av Fredrik Reinfeldt igår i TV utlovat 300 000 nya jobb [Agenda special 17:40min]. Det är ganska oförsiktigt eftersom det kan bli svårt att åstadkomma en så stor effekt i en begynnande lågkonjunktur. Men på vilken sikt detta skall inträffa nämnde inte Reinfeldt. Det är dock inte oviktigt att en rejäl förbättring märks inför valet 2010. Låt oss se på tidtabellen.
Effekterna bör märkas 2009 för att kunna användas som valargument. Eftersom de tidigast kommer att kunna beslutas under 2007 kan verkningarna starta 2008 eller möjligen från 1 juli 2007. Det är kort tid för sådana långsamt verkande regelförändringar som sänkt a-kassa till 7o procent efter 200 dagar och 65 procent efter 300. Skattereduktionen för hushållstjänster har en klart snabbare effekt. Men det tar ändå ett par, tre år innan det blir volym på en sådan åtgärd om man får döma efter hur det gick i Finland. Och då är det trots allt inga stora volymer vi talar om.
Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och nystartjobb kommer rimligtvis att ta ännu längre tid för att få effekt eftersom detta liknar traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Då återstår sänkta skatter för förvärvsarbetande och arbetsgivaravgifterna för servicesektorn.
Sänkta skatter i form av ett jobbavdrag skulle i sig kunna tyckas ha en stimulerande effekt om vi kan bortse från Riksbankens agerande. Men eftersom de skall finansieras i förväg blir det inte någon sådan. Effekten blir enbart liknande den som sänkt a-kassa åstadkommer: det blir mer lönsamt att söka arbete när skatten därigenom blir lägre. Då kan man också ta jobb som lönemässigt ligger under den gamla lönen eftersom man nu får en skattereduktion som kompenserar för den lägre betalningen. Det kommer att ta rejält med tid innan effekterna kommer.
Sänkta arbetsgivaravgifter för servicesektorn kommer kanske att ge den snabbaste effekten. Nu vill småföretagen inte ha anställda, vilket också kan ändras genom att sjuklöneansvaret efter två veckor tas bort. Det stimulerar å andra sidan helt andra företag att göra sig av med "obekväm" arbetskraft genom långtidssjukskrivningar. Eftersom de betraktas som 'sysselsatta' tills de blir förtidspensionerade kanske det inte gör så mycket... Men att dölja arbetslöshet bakom andra etiketter har fördömts av Reinfeldt så vad gör han?
För servicesektorn har vi också att räkna med en undanträngningseffekt. De som nu har korta jobb eller är någon sorts underentreprenörer registreras redan som sysselsatta. För dem blir det lönsammare att vara anställda eftersom löneskatterna blir lägre. Men några nya jobb i statistiken blir det inte. Det finns en annan liknande effekt. När fler går på restauranger, får personlig service eller låter reparera bilen och annat blir det mindre pengar kvar till övrig konsumtion. Delvis riktar sig detta bortfall mot importerade varor som inte ökar arbetslösheten här i Sverige. Men en del av effekten minskar verkningsgraden för den svenska sysselsättningsökningen.
När servicesektorn efterfrågar fler anställda kommer Riksbanken att snabbare höja räntan för att det inte skall bli "brist på arbetskraft". Det vill till att Ams kan matcha utbud och efterfrågan bättre än tidigare för att Riksbanken inte skall bryta nacken av regeringens jobbpolitik. Men hotet från Riksbanken är värre än så.
Alliansen tänker avskaffa fastighetsskatten. Den skall finansieras med andra skattehöjningar eller bidragsminskningar. Men så länge boendekostnaderna sjunker kommer huspriserna att stiga litet extra. Detta kommer Riksbanken att möta med räntehöjningar. Det är huspriserna som Riksbanken är fixerad vid för närvarande - inte inflationen. Sänkt fastighetsskatt kommer att öka boendekostnaderna totalt sett eftersom räntehöjningen innebär en extra belastning. Den får alla med lån betala medan syftet är att de som vill öka låntagningen skall låta bli pga räntehöjningen.
Resultatet av Riksbankens agerande kan alltså bli att en finanspolitiskt neutral "skatteväxling" ändå leder till en penningpolitisk åtstramning som ökar arbetslösheten. Frågan är om Riksbanken släpper fram en del boprisökningar för att inte denna effekt skall uppstå. Med nuvarande hökaktiga beteende mot bopriserna verkar det inte så sannolikt.
Slutligen har vi den allmänna konjunkturutvecklingen i världen. Nu i år väntas exporten öka med 8,8 procent (KI). Det har till slut medfört en viss sysselsättningsökning. Men för 2008 förutses en nedgång till 5,7 procent. Och det är en siffra som snabbt kan bli ännu lägre. Utan kraftig exportökning kommer alla åtgärder som endast ökar arbetsutbudet och underlättar företagsexpansion att få en begränsad effekt. Och den inhemska tjänstesektorn kan inte expandera särskilt mycket om inte efterfrågan ökar någonstans i samhällsekonomin.
Har jag räknat alltför pessimistiskt? Finns det ytterligare åtgärder som snabbt kunde sätta igång sysselsättningsexpansionen? Det skulle vara intressant att se en sysselsättningskalkyl från det borgerliga finansdepartementet fram till 2010. Kanske visar den att det behövs flera och verkligt "skarpa" åtgärder för nya jobb?
Andra bloggar om: politik, jobb, arbetslöshet, sysselsättning, riksbanken, alliansen, regeringen på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 17:14
6 comments
6 Comments:
Kan inte alliansen öka arbetskraftsutbudet genom att förbättra rehab och sjukvård, och flytta folk från långtidssjukskrivning och förtidspension till åtminstånde deltidsarbete? Isåfall borde det väl motverka arbetskraftsbrist.
Det borde väl också vara möjligt att öka arbetskraftsinvandringen om brist uppstår.
En sysselsättningskalkyl finns i de femton olika åtgärdsprogram,som alliansen enats om och som blir ett framtidida regeringsprogram.
Närmast kommer nu en tillägsbudget,i vilken de allra första förslagen till förändringar kommer att redovisas.
För dagen kan man fundera en del över KI:s bedömning, där man varnar för allt för höga löneökningar, som kommer att höja räntorna, bidra till ökad inflation samt också på så sätt reducera köpkraften och byggande.
Mot den bakgrunden kommer den nya regeringen självfallet att föra en ekonomisk politik där stasfinanserna går ihop och där löntagare och företagare kan få stärkt köpkraft via de förslag som man kommit med.
Sedan är naturligtvis tidsfaktorn viktig. Regeringen Persson har gynnats nu ett par år av en internationell högkonjunktur, som också bidragit till den låga inflation vi haft och som också varit utmärkande för andra industriländer.
Samtidigt har denna regering förstört det som många i omvärlden betraktat som en överlägsen social modell, där världens högsta skatter har kunnat ge oss de allra bästa samhällsstyrda verksamheterna på hart när alla områden.
Att vi fått så många bidragstagare på så kort tid hör självfallet dit och att regeringen misslyckats med att få fram nya jobb också, liksom att det drabbat grupper som tidigare inte hade några problem att ta sig in på arbetsmarknaden.
Alltfler svenskar anser att den svenska skolan måste reformeras liksom vår sjukvård. Ams arbetar ineffektivt och har av Riksrevisionsverket fått en skarp berättigad kritik och kommer nu att bli mer "marknadsanpassad" liksom åtskilliga andra delar av vår välfärdsstat.
Som Danne Nordling konstaterat när han arbetade på Skattebetalarna så kan man få ut betydligt mer av de skattemedel som nu används och de bidragsfusk som också blivit en del av vårt generösa välfärdssystem kan vid en riktig behandling inbringa miljardbelopp-eller hur?
Skatterna kommer att sänkas och i en första etapp så kommer det att gynna de med de lägsta inkomsterna. En mer marknadsanpassad energipolitik kommer också att gynna både de boende och industrin.
Den sänkta fastighetsskatten som kostar statskassan femton miljarder leder också till en ökad köpkraft och det är inte uteslutet att det också håller tillbaka både lönekrav och inflation.
Vi kommer också inom den statliga företagssektorn få en utförsäljning av en del statligt ägda företag, som kommer att drivas mer effektivt med andra ägare. Även kommunerna har här en stor företagsamhet som kan privatiseras helt eller delvis och åtskilliga kommuner struntar också i att genomföra en offentlig upphandling efter gällande lagstiftning.
Det är möjligt att den nya regeringen inte lyckas skapa 300 000 helt nya jobb under den kommanden mandatperioden, men det är vad som krävs för att få en långsiktigt godtagbar tillväxt, som är helt nödvändig för att klara de problem som den offentliga serktorn ställs inför och dit hör sånt som att vi får allt fler äldre och att det som regel inte finns något avsatt till de pensioner som stat och kommuner är skyldiga att betala.
Financial Times menar att Sverige nu går åt höger medan vänstertidningen The Independent ställer frågan om vårt land och även andra europeiska länder nu viker av från den socialdemokratiska modellen.
Sen kan naturligtvis det defineras på skilda sätt. Blair gjorde rent hus med de socialister som fanns i hans Labourparti och startade en New Labour som inte allt för mycket avvek från Thatcherismen.
Vi ser också alltmer av den politiska förbrödring som ofta går över blockgränserna. Det räcker här att peka på Finland och nu senast Tyskland.
Men en vänsterallians i vårt land motsvarande den som nu skett de borgerliga partiernas emellanin skulle närmast sluta med rent kaos.
Den svenska socialdemokratin måste erkänna sina misstag och ta intryck av Blairs New Labour.
Till pelpet:
Visst kan man på sikt något rätta till dessa tendenser genom stödjande och administrativa åtgärder. Men det tar tid. Uppenbarligen är en del av dessa personer främst arbetslösa och därför är det fler jobb som är lösningen på huvvuddelen av detta problem.
Att öka arbetskraftsinvandringen minskar ju inte utanförskapet. Blir det fler jobb borde grupperna ovan först komma ifråga. Men det är möjligt att arbetslösheten mm i själva verket uppstått för att stora nya grupper inte längre är anställningsbara hur bra matchningen än skulle bli. Då måste regeringen tillgripa arbetskraftsinvandring för att lugna Riksbanken.
Till Per Fredö:
Den sysselsättningskalkyl som jag sett är synnerligen kortfattad och utgör närmast ett konstaterande att åtgärderna insatta i den internationella arbetsmatknadsforskningens generella samband så skulle man kunna räkna med ett visst antal nya jobb. Jag har inte sett någon beskrivning av hur det skulle gå till och uppdelat på olika områden med någon tidsuppskattning. Du kanske har hittat något bättre?
Visst måste skolan reformeras liksom sjukvården och Ams. Men det ger inte flera jobb utom om Ams blir effektivare på matchning. Effektivare offentlig verksamhet är bra på lång sikt men på kort sikt ökar detta arbetsutbudet av svagt anställningsbara fd byråkrater.
/DNg
KI hari dag redovisat effekterna av ett par löneökningsalternativ, vilka båda ligger rätt högt mot bakgrund av den höga arbetslöshet och låga sysselsättningsnivå vi har.
Om nu regeringen för en sådan politik att man kommer till rätta med grundläggande svagheter i svensk ekonomi till gagn för både näringsliv,offentlig sektor samt löntagare så kan löneökningarna i stället hamna på en nivå kring 2,5 procent. Det ger omedelbart positiva sysselsättningseffekter inom den mandatperiod som är den nuvarande regeringens.
Den nuvarande skolan har resulterat i att andelen ungdomar som lämnar den blir latent arbetslösa med risk att hamna i den situationen för åtskilliga år framöver. Här kommer t ex nu en lärlingsutbildning att införas, vilket ger nya jobb liksom att skoleleverna kan lämna grundskolan med såna kunskaper i olika kärnämnen att de inte blir funktionella analfabeter. Alla de sociala problem det resulterar i kostar enorma belopp.
Införandet av avdrag för hushållsnära tjänster har införts i Finland. Det beräknas resultera i att nuvarande svartjobb avsevärt kommer att minska, att de som vill ha denna typ av tjänster också vänder sig till de nya företag som här kommer att växa fram, Svenskt Näringsliv räknar måhända lite väl optimistiskt, men bedömer att detta kan öka arbetskraftsutbudet med 200 000 anställda och då har man inte i denna siffra räknat med att vi nu har åtskilliga inom hemtjänsten som har delar av sitt arbete här.
De besparingar som här kan ske behövs inte minst för att bygga de sevicelägenheter, som alla partier nu ställer sig positiva till, men som under regeringen Persson minskade med 25 000. Det är en av anledningarna till att den nya regeringen ökat bidragen till kommunerna med 10 miljarder.
Varför kan inte offentlig verksamhet bli effektivare på kort sikt när det är naturligt inom näringslivet och där också ett måste?
300 000 nya jobb? Var det inte 1 500 000 arbetslösa? Varför ska bara en femtedel av denna väldiga massa arbetslösa få ett jobb?
Nåja, snart sker den stora energikrisen, och då får alla bli bönder igen. Tjipp!
Svenskt Näringsliv har i sin nyligen publicerade konjunkturprognos gjort en analys av den svenska ekonomiska utvecklingen efter alliansens seger.
Man kommer fram till att alliansens seger kommer att ge nya jobb, som utlovats, och att effekten av de förselagna åtgärderna kommer att slå igenom mer kraftfullt 2008, alls inte märkligt.
Efter en noggrann analys så beräknar man effekterna av alla utbudsinriktade åtgärder samt de bromsar inom ekonomin som också behövs ge mellan 200-300 000 nya jobb, alls inte dåligt sett i perspektivet att vänsteralliansens politik skulle ha fått ett motsatt resultat.
Som KI bedömt det så påverkas sysselsättningen också av löneökningarna, vilket kräver en särskild analys.
Vi har också att ta hänsyn till vad alliansen kommer att ta itu med, men som inte inräknatss i dess valmanifest, nämligen att ta itu med allt bidragsfusk. Det rör sig här om minst några miljarder om man kalkylerar med sånt som a-kassa, föräldrapenning, bostadsbidrag och även barnbidrag.
Flera åtgärder är också av det slaget att det ska bli mer lönsamt att jobba öppet i stället för svart, något som i ett högskattesamhälle som det socialistiska Sverige, närmast behövs för att få den privata ekonomin att gå ihop-eller hur?
Skicka en kommentar
<< Home