torsdag, november 17, 2005

Människans medfödda natur enligt Lasse Berg

Evolutionen har utvecklat en benägenhet hos människan att göra mot andra det vi vill att de skall göra mot oss. Att kalla det altruism, som Lasse Berg, är att gå för långt. Rationellt egenintresse med visst tillmötesgående kombinerat med hämndbegär kan lika gärna bli slutsatsen.

Författaren och radio- och TV-journalisten Lasse Berg är hedersdoktor vid Lunds universitet och har nyss utkommit med sin 15:e bok sedan 1970. Den har titeln Gryning över Kalahari. Hur människan blev människa, Ordfront 2005 (316 sidor). Boken handlar om apor, bushmännen i Kalahari och människans genetiska utveckling.

Lasse Berg driver i sin bok tesen att människan av naturen är en god och vänlig varelse, ganska olik djuren och egentligen helt unik vad gäller hjälpsamhet och samarbete med främlingar. Man frågar sig dock hur detta går ihop med all den fientlighet människor emellan som vi fortfarande registrerar ännu idag. Helt klart är att människan lärt sig att samarbeta - men det verkar både gälla välfärdsproduktion och krigsoperationer.

Medfödd altruism


Följande citat sammanfattar den politiskt korrekta synen på människan: "Evolutionen har givit oss en vilja att göra mot andra det vi vill att de skall göra mot oss. Man kan kalla det solidaritet." Det är inte för inte som boken kommer ut på Ordfront. Som jag tidigare hävdat verkar det vara viktigt att människan av naturen är altruistisk och Lasse Berg menar, tillsammans med vänstermannen Noam Chomsky, att moralen också är genetiskt betingad. Vi får i boken en rad indikationer på att det skulle förhålla sig så.

Arkeologiska fynd som är äldre än 20 000 år tyder på att strider mellan människor inte förekom. Det är först bland fynden från det begynnande fasta bosättandet som sådana fynd går att belägga. På samlarstadiet var människan fredlig och vänlig. Berg anför i ett långt avsnitt bushfolket 'san' i Kalahari som grund för detta. Han har studerat folkets strängt egalitära kultur i 20 år. Där råder både "sympatisk jämlikhet och stenhård Jantelag". Egoism och tvister löses med det myckna pratandet. Våldet minimeras. Berg skriver trosvisst: "De som klarat detta bäst har ökat sin chans att hinna fortplanta sig och därmed kunnat överföra sin medfödda samarbetsvilja till kommande generationer. Folkilskna enstöringar har haft svårare att sända sina anlag vidare."

Mord och krig

Mot detta refererar han en undersökning över mordfrekvensen under 50 år (22 st) i en grupp om 1 500 personer. Det blir 29,3 mord per 100 000 personår, nästan lika mycket som i Detroit och Washington och klart vanligare än i Eurpoa. Dessutom medger han i förbigående att samlarfolk i Sydamerika och Oceanien sysslar med krig. Det är för övrigt ett känt faktum som förtar mycket av anförandet av san-folket som bevis för människans ursprungliga godhet.

Mycket av det generella materialet om evolutionens tryck för att göra människan altruistisk kommer från harvardforskaren Leonard D Katz, som Chomsky tipsade om. Men tyvärr får vi inte veta hur en genetisk egenskap som missgynnar individen men gynnar arten skulle kunna fortplanta sig. Som jag skrivit tidigare kan det tänkas att man med hjälp av 'Simpsons paradox' kan leda detta i bevis, vilket har tagits upp av Sober och Wilson. Deras bok "Unto others" finns i Bergs litteraturlista men anförs inte i resonemanget.

Är egoisternas samarbete altruism?

Lasse Berg övergår istället till spelteorin och påvisar med viss triumf att den pessimistiska slutsatsen att man aldrig skall samarbeta i "Fångarnas dilemma" har gendrivits av Robert Axelrod i hans datortävlingar. Han anför att bibelns "öga för öga" (talionsprincipen) gav framgång för dem som försökte samarbeta. Men Lasse Bergs språkbruk urartar; man kan inte som slutsats skriva: "Altruism kan vara en evolutionärt livskraftig strategi." Talionsprincipen är inte altruism!

Detta medger Berg några sidor därefter då han konstaterar att "altruism" hos vissa vampyrarter nog ändå är välförstått egenintresse: "Vampyrgodheten går egentligen bara ut på att klia varandra på ryggen." Det slutliga beviset är istället de experiment som Fehr mfl har gjort med hjälp av 'ultimatumspelet'. Det gäller att dela 100 kronor som den ene får att fördela. Om den andre inte är nöjd med sin del får ingen något alls. I vissa kulturer delade den förste med sig så rundhänt att den andre fick mer än hälften. Den Pareto-rationella fördelningen är annars att nöja sig med något istället för att få inget. Men om beloppen är små är det tydligt att den sanna skadeglädjen är att få snuva motparten på hans andel om ens egen del både går att ha och mista.

Det skulle vara betydligt intressantare att få veta att någon får chansen att dela 100 000 kr och tackar nej till 10 000 för att han därmed kan hindra den andre att få 90 000 kr. I frågeexperiment har liknande sådana resultat erhållits (Layard). Det ställer dessutom den moraliska frågan på sin spets: är det statens uppgift att göra det sämre för "de rika"?

Altruistiska straff eller hämnd?

Lasse Berg blir aldrig så kontroversiell. Han anför utan detaljer Fehrs bestraffningsexperiment som ytterligare ett bevis för medfödd altruism: vi är beredda att betala för att utdela "altruistiska straff". Att detta skulle kunna beskrivas i termer av hämndbegär föresvävar författaren inte ett ögonblick. Vi kan testa om inte hämndinstitutionen lika gärna passar in på följande slutsats:

Vi är av naturen extremt beroende av att få gruppens respekt. Den som är hygglig får gott rykte. Den som på egen hand [hämnd] straffar svikaren får också gott rykte." Den som är egoist eller inte vågar ta itu med orättvisor, får dåligt rykte. Kanske är det fråga om Zahavis handikapprincip – visa att man har råd att inte vara egoist. "Därför är det djupt naturliga egenskaper att vara snäll, hjälpsam och ha ett moraliskt patos." Ett lågt bud i ultimatumspelet stimulerar hormonet oxytocin och en känsla av avsky.

Jag tycker nog att den primära moralen snarare kan härledas från en eventuell medfödd hämndbenägenhet. Den som går till anfall får flerfalt igen. Den sekundära moralen - att hålla löften och vara osjälvisk - har vi inte sett genetiska bevis för. Möjligen kan det tänkas att 'tillmötesgående beteende' är vad som karaktäriserar människan. Det visade sig nyligen att ett experiment med chimpanser inte fann denna egenskap (att gynna andra utan att missgynna sig själv) och än mindre altruism. Om vi applicerar denna princip tillsammans med hämndbegär och egenintresse så kan vi komma fram till samma slutsats som i stycket ovan.

Sociopater

Lasse Berg antyder istället att den bristande godheten beror på den medfödda altruismens ojämna fördelning i befolkningen. Dessvärre finns det 3-4 procent psykopater i befolkningen (manliga) som tydligen skulle kunna stå för en stor del av av ondskan och egoismen. De är manipulativa, impulsiva, otåliga, oansvariga, egoistiska, lögnaktiga, utan skuldkänslor, ytligt charmiga. Som barn mobbar de, torterar djur, ljuger obesvärat och vanemässigt; de är kraftigt överrepresenterade bland grova våldsverkare.

Det är ju tänkbart att en liten grupp sociopater kan ställa till ohägn för alla. Men innan man kan acceptera en sådan slutsats borde man beräkna hur frekvent sådant beteende är och om det är förenligt med att bara en så liten grupp beter sig avvikande.

Läs om slutsatserna av detta i bloggartikeln Åt var och en efter behov 18/11

Fortsättning: Den ädle videns altruism ifrågasatt, 19/1-06

(Beskrivning av Bergs bok av Höglander 2006)


Min recension av Bergs andra bok juni 2011

15 Comments:

At 17 november, 2005 16:34, Anonymous Anonym said...

Har jag förstått det här rätt?

Lasse Berg anser att människan i grunden är en snäll varelse och du anser att människan i grunden är en egoistisk skitstövel?

Genom sig själv känner man andra...

 
At 18 november, 2005 12:25, Blogger Danne Nordling said...

Farligt med altruister vid makten

Javisst, jag vet att jag inte är altruist. Men de som anser sig vara osjälviska och därför tror att alla andra "egentligen" också är altruister är de verkligt farliga om de får makt.

De organiserar samhället enligt utopistiska principer som givetvis bygger på altruism. När det sedan visar sig att det finns massor av icke-altruister och bland dem rena egoister måste de fina principerna genomdrivas med våld och tvång. Då får vi kommunism av Lenins modell.

Kan det vara därför utopistiska drömmare anser det vara av yttersta vikt att kunna påvisa att människan av naturen är god och osjälvisk?
/DNg

 
At 27 november, 2005 21:11, Blogger Jesper said...

Människan "var" nog god och osjälvisk innan vi blev civiliserade.....vem vet....varken du eller jag eller Lasse Berg....det viktigaste är väl ändå att vi sträver emot det goda och osjälviska så mycket som möjligt...eller ?

 
At 01 september, 2006 15:06, Blogger Leif Mohlin said...

Att läsa din kritik är intressant. Men det helt avgörande momentet saknas. Du har inte varit öppen för att påverkas av Lasse Bergs resonemang. Så är ofta ideologiska diskussioner. Det gör de tråkiga, för man tror sig veta sanningen innan man börjar. Lasse Berg har tyvärr sådana tendeser. Själv har jag Om inbördes hjälp i bokhyllan. Men har aldrig orkat läsa den trots att Kropotkin är en utmärkt författare. Det beror på att boken känns ospännande som tankegods för jag vet på förhand vad den vill säga. Helt orättvist, men man har mycket att läsa och jag har hittills valt bort den föregångaren till denna bok.

Vad Lars Berg gör är att verkligen gå in på djupet, möta alla sina idoler och lägga fram belägg för en tes att det unika med människan är att att vi är till vårt väsen (om man får använda så idealistiska uttryck) faktiskt har ett antal humanistiska drag. Detta för att det har visat sig vara ett vinnande koncept i den biologiska evolutionen.

I synnerhet tankarna kring kärlek och monogami är mycket spännande. De ger en dimension till dessa basala mänskliga företeelserna.

Att sen kärlek ej drabbar alla är t ex inget bevis. Det är en sorts benägenhet hos människan.

Kul är det att läsa denna bok. Det är lite svårt att värja sig. Den är lättläst. Men också mycket tankeväckande.

Inte minst genom sin ambition att förankra tankar i en naturvetenskaplig tradition. jag är imponerad.

Leif

 
At 01 september, 2006 15:31, Blogger Danne Nordling said...

Jag minns att jag för länge sedan läste någon del Krapotkins bok där han menade att bland djuren (rovfåglar?) kunde se en tillbakagång för de egoistiska som levde på rov till förmån för dem som inte gjorde det. Efter detta har jag avfärdat honom som oseriös.

Dessvärre hårdnar också mitt omdöme om Lasse Berg. Han har Pinkers bok i litteraturlistan och jag har bara läst början av boken men redan upptäckt en sammanställning av forskningen beträffande naturfolkens aggressivitet. Denna refererar inte Berg. Varför?

1. Han har inte öppnat "The Blank Slate". Oseriöst!

2. Han har undertryckt denna information eftersom den strider mot hans tes. Ohederligt och oseriöst.

3. Han har öppnat boken eftersom han hänvisar till den vad beträffar intelligensens ärftlighet (om jag minns rätt). Det kan dock vara hörsägen. Slarvigt och oseriöst.

Jag är personligen beredd att ta till mig varje seriöst forskningsframsteg beträffande människans natur. Men ideologiskt tillrättalagda framställningar måste kritiseras och avslöjas. Det har inte med avvikande ideologi att göra utan med en vetenskapligt öppen syn på verkligheten.
/DNg

 
At 07 februari, 2008 15:30, Anonymous August said...

Berg nämner visst Pinkers människosyn i sin bok.

Angående forskningen om naturfolkens aggresivitet så är det som så att de folkslag som i historisk tid levat som jägare- och samlare faktiskt varit mkt fredliga. Pinker använder sig av studier av alla möjliga så kallade naturfolk, varav de flesta inte lever särskilt ursprungligt.

 
At 07 februari, 2008 15:34, Anonymous August said...

Som Berg själv skrev i Ordfront för ett tag sedan:

''Problemet med studierna av ursprungsbefolkningar är att dessa med några undantag inte alls lever det liv våra förfäder gjorde. Den stora majoriteten kulturer i dessa urval är jordbrukare, eller lever i stora mer eller mindre bofasta klaner eller stammar. Det gäller alla Amerikas indianer, eller det tusental kulturer som finns på Nya Guinea, och nästan alla ursprungsbefolkningar i Asien samt de flesta i Afrika. Många har inte kommit dit där de bor mycket senare än Bagdads invånare, och lever nästan lika skilt från vår ursprungliga samlartillvaro som Västeråsbor gör.

Plockar man ut de få folkspillror som i historisk tid levt ett någorlunda ursprungligt liv – de olika bushfolken, pygméerna i Centralafrikas regnskogar, aboriginerna till exempel – så blir bilden entydig, skriver Fry. Krig (organiserat våld för att uppnå fördelar för den egna gruppen) var extremt ovanliga eller till och med okända företeelser. Ofta finns inte ens begreppet i språket. Aggression fanns naturligtvis, och kunde leda till handgemäng, till och med död. Men det handlade om individuellt våld, en ursprunglig rättsskipning, och föregicks i alla dessa kulturer av raffinerade sätt att mäkla fred.''

http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar/Manniskan%20och%20kriget%2010_11_07.aspx

 
At 23 februari, 2008 20:00, Blogger Danne Nordling said...

Lasse Berg skriver också: "Om nu människan av naturen inte är krigisk, vad får det i så fall för konsekvenser? Kanske inga alls. Vi vet att oavsett vad som eventuellt döljer sig där inne i våra gener så kan historia, politik, kultur och ekonomi förvisso göra nästan vad som helst av en människa, till folkmördare eller fridsam frimärkssamlare."

Det finns alltså inte enligt Berg någon tydlig koppling till att vi enkelt skulle kunna organisera samhället på ett helt annat sätt där osjälviskheten skulle vara central. Men jag tycker ändå inte att hans slutsats är tillräclkigt underbyggd.

För det första fanns det en stor intern våldsbenägenhet i det Kalahari-folk som han studerade.

För det andra brukar Kalahari-folket anföras som ett exempel på traditionsbaserad fördelning - inte på altruism (t ex i R Heilbroners doktorsavhandling).

För det tredje finns det anledning misstänka att de stabila naturfolk som inte utsatts för tryck från omkringliggande stammar utvecklat andra genetiska egenskaper än de andra naturfolk som förekommer i debatten (Pinkers tabell). Och eftersom den moderna människan mer härstammar från denna typ av rörliga naturfolk är det sannolikt att egenskaperna hos oss mer liknar dessa.

I R W Wranghams bok Demonic Males hävdas "baserat på studier av primater och ursprungsbefolkningar, att evolutionen gynnat krigiska drag hos vår art och då särskilt männen. Det är de värsta slagskämparna som lättast kunnat sprida sina aggressionspackade gener genom att med våld skaffa sig kontrollen över kvinnorna. Tillsammans har dessa machohannar roffat åt sig vattenkällor och jaktmarker från de godmodigare typerna." (Enligt Bergs artikel.)

Det verkar sannolikt att nomadiserande grupper som agerat på detta sätt selekterat fram aggressivitet och att detta inte skett med de få grupper som av slumpen undgått dessa konfontationer under årtusendenas lopp.

Så visst, jag kan tänka mig att människan för mer än 100 000 år sedan var betydligt mera fredlig av naturen när antalet individer var fåtaligt och konkurrensen om ätliga växter och bär var svag. Men det är inte denna människas egentliga natur som har relevans idag. Det är alla andra människors natur som vi måste leva med i dagens samhälle och då måste detta organiseras på ett sätt som inte leder till humanitära katastrofer.

För det fjärde: Försöken att genom apforskningen komma åt människans natur visar också att den moderna människan liksom schimpansen skulle vara aggressiv och egoistisk. Forskarna får inte fram altruismen hos aporna utom möjligen hos den lilla gruppen bonoboner. Men den kan återigen ha utvecklats åt detta håll genom att få vara ifred.
/DNg

 
At 26 februari, 2008 18:58, Anonymous August Torngren Wartin said...

''Det är de värsta slagskämparna som lättast kunnat sprida sina aggressionspackade gener genom att med våld skaffa sig kontrollen över kvinnorna. Tillsammans har dessa machohannar roffat åt sig vattenkällor och jaktmarker från de godmodigare typerna."

Men nu tänker du helt bort vikten av sammanhållning för gruppens överlevnad under jägar- och samlarförhållanden. Dessutom är det knappast ngn seriös forskare som idag menar att männen dödade varandra för att få makt över gruppens kvinnor. Finns vad jag vet inga lämningar som antyder ngt sådant.

''Forskarna får inte fram altruismen hos aporna utom möjligen hos den lilla gruppen bonoboner.''

Bonoboer och schimpanser är våra närmaste släktingar. Att den ene dödar barn och den andra knullar istället behöver nödvändigtvis inte säga ngt alls om oss människor. Det enda det säger är att vår natur skulle kunna se ut lite hursomhelst, ifall man nu bara utgår från våra närmaste apsläktingar.

''För det tredje finns det anledning misstänka att de stabila naturfolk som inte utsatts för tryck från omkringliggande stammar utvecklat andra genetiska egenskaper än de andra naturfolk som förekommer i debatten (Pinkers tabell). Och eftersom den moderna människan mer härstammar från denna typ av rörliga naturfolk är det sannolikt att egenskaperna hos oss mer liknar dessa.''

Fel. Läningar visar att dessa folk ofta är desamma. Att många naturfolk varit mkt fredliga fram tills de blev bosatta etc.

Som Berg skriver (läs hela artikeln!):

''Dessa tecken på våld och övergrepp dyker upp för 10 000–15 000 år sedan, från tiden efter den senaste stora nedisningen med sitt maximum för runt 20 000 år. Istiden var en hård period i Eurasien då en stor del av mänskligheten dog ut, och våra närmaste släktingar neandertalarna försvann. Innan finner man få, om ens några, tecken på våld. De äldsta fynden som tyder på krig är 10 000 år.

Fry visar med hjälp av arkeologiska fynd hur en rad ursprungsfolk under betydligt senare tid tycks ha genomgått samma förändring.

Först levde de som samlare av ursprunglig typ, lösa små grupper kännetecknade av jämlikt samarbete och delande, utan ledare med auktoritet att styra gruppen, och med få tecken på våld människa mot människa och inga som tyder på krig. Inga massmord som senare och inga befästningar. Boplatserna var oskyddade mot både djur och människor. Just så ser till exempel bushfolkens lägerplatser ut idag, och av arkeologiska fynd att döma såg de likadana ut för tiotusentals år sedan.

Senare genomgick dessa samlar- och jägarfolk, i de fall man kunnat följa deras historia under några årtusenden, en likartad utveckling mot ökad bofasthet, större grupper, klaner, stammar, oftast släkt på farssidan och med ökad central styrning av en hövding. Nu kan en ledare organisera krigföring, bofastheten betyder mer ägodelar att plundra. Man tvingas lägga upp värn runt bosättningen.

I Frys material kan vi följa hur våldet under denna process på några få årtusenden hos det ena ursprungsfolket efter det andra, från olika delar av världen, eskalerar och går från individuellt våld till organiserat gruppvåld, krig. De små grupper som bodde i Oaxaca i Mexiko var nomadiserande samlare och jägare för 10 000 år sedan då en långsam utveckling mot bofasthet och jordbruk började. 8 000 år senare dominerades livet av den krigförande zapotek-civilisationen. Hos anazasis i sydvästra Nordamerika tog långt senare motsvarande omvandling från fred till krig bara 500 år. För att ta två exempel ur högen.''

Som sagt: LÄs hela artikeln! http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar/Manniskan%20och%20kriget%2010_11_07.aspx

Här är en bok som jag rekommenderar varmt, och som fullständigt smular sönder Pinkers dagisargument:

http://www.amazon.com/Beyond-War-Human-Potential-Peace/dp/0195309480

 
At 11 juni, 2009 18:46, Blogger Danne Nordling said...

Forskaren Samuel Bowles har nyligen lanserat hypotesen att de konstanta stamkrigen utvecklade en gruppaltruism hos människan. Det strider helt mot tesen att krig skulle ha uppstått först med jordbrukssamhället.

Jag har skrivit en bloggartikel idag om dessa rön.
/DNg

 
At 22 juli, 2009 16:26, Anonymous Anonym said...

Av en slump hamnade jag på denna sida, när jag letade efter information om vem Lasse Berg är. Han skulle vara dagens sommarpratare och jag ville se om jag fann honom intressant. Det gjorde jag och lyssnade med respekt på hela programmet. Jag tycker att han på ett förnuftigt och argumentationstilltalande sätt framförde vad hans erfarenheter lärt honom. Jag håller inte med om allt han tror på, men gillar överlag vad jag hörde.

Jag är en kille på 40 år med en ingenjörsexamen i bagaget och kommer snart att ta klivet in i universitetsvärlden för att studera praktisk filosofi. Lite motvilligt måste jag erkänna, eftersom det egentligen strider mot min ideologi om att den nuvarande dogmatiska motorvägen leder oss i villfarelse och dessutom i fel riktning, men jag gör det för att jag tror på att filosofin inte är styrt av doktriner, utan främjar nytänkande på bästa tänkbara sätt.

Jag har inte läst mycket i min dag och tittar väldigt sällan på nyheter, men har ändå åsikter om lite av varje när något kommer på tal vid kafferasten. Åsikter som jag hoppas, är mina egna så lång det går. Jag får ibland ändå höra kommentarer som: Har du läst Marx eller? Är du Darwinist? osv. vilket jag tycker är tråkigt eftersom jag uppriktigt inte har gjort det som frågas.

Jag märker hur vanligt det är att ta till argument som hänvisar till vad någon skrivit eller inte skrivit, sagt eller inte sagt. Denna metod ger ofta ett uttalande mer pondus än om man i mitt fall försöker prata ur hjärtat. Finns det inget tidigare uttalat inom ett visst ämne eller någon forskning som "bevisar" att det förhåller sig på ett eller annat sätt, så slås inlägg med lätthet åt sidan. (Kanske av rädsla för något okänt)

I er subtila pajkastning finns också tendensen att referera till litteraturer mm. Kan det inte få vara så att Lasse och alla ni andra tycker olika och så kommer det förmodligen alltid att vara. I fallet altruism kontra egoism, kanske det är så att för 60000 år sedan, fanns det ingen anledning till egoism pga att mat, revir mm. räckte med råge till alla, medan vi nu för tiden befinner oss i en annan situation då egoism främjas. I så fall får ni alla äran av att ha rätt (eller fel). :-)

Jag lever efter den enkla tron: symbios med naturlagarna, upptäckta eller inte, ger oss den enda hållbara utvecklingen.

Jag tror också att det är bättre att verka för en hållbar förändring av vårt leverne, än att ödsla energi på något som inte går att påverka.

Tack för ordet och lev väl!

/Stefan

 
At 01 februari, 2013 11:52, Anonymous Anonym said...

[url=http://buyonlinelasixone.com/#10785]lasix without prescription[/url] - cheap generic lasix , http://buyonlinelasixone.com/#14932 lasix without prescription

 
At 02 februari, 2013 00:37, Anonymous Anonym said...

[url=http://buyonlinelasixone.com/#10608]buy cheap lasix[/url] - order lasix , http://buyonlinelasixone.com/#16521 buy lasix online

 
At 03 februari, 2013 02:06, Anonymous Anonym said...

[url=http://buyaccutaneorderpillsonline.com/#10748]cheap generic accutane[/url] - accutane online , http://buyaccutaneorderpillsonline.com/#20342 order accutane

 
At 04 februari, 2013 14:27, Anonymous Anonym said...

[url=http://buyimitrexonlinerx.com/#bslhq]order imitrex online[/url] - imitrex online , http://buyimitrexonlinerx.com/#qfpae buy imitrex

 

Skicka en kommentar

<< Home