Riksbanken fällde regeringen Persson

Utvärderingen av Riksbankens penningpolitik visar att stoppet för räntesänkningarna 2004 sannolikt ledde till det ekonomiska bakslaget i början av 2005. Räntesänkningen i juni kom för sent för att rädda s-regeringen. Dessa effekter ser vi nu först efter valet. Diagram

Riksdagens finansutskott uppdrog för ett år sedan åt professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin att utvärdera Riksbankens agerande de senaste tio åren. Pressmeddelande 28/11 och rapporten på svenska (pdf).

Produktionens avvikelse från trenden visas i nedanstående diagram. Här ser vi att produktionsunderskottet var på väg att minska i början av 2004. Därefter svängde utvecklingen nedåt igen och det är först nu i slutet av 2006 som situationen återigen är bättre.


Samtidigt som produktionsgapet vände nedåt upphörde Riksbanken med den trend av sänkta räntor som hade rått ända sedan mitten av år 2002.


Vilken var orsaken till denna felbedömning? Riksbanken har själv försvarat sin alltför restriktiva penningpolitik med att alla gjorde inflationsbedömningar som innebar att det var fara på färde för 2005. Man pekar på att banken inte hörde till de mest inflationspessimistiska bedömarna. Detta påstående kan var och en bedöma i nedanstående diagram där utfallet -05 på 0,5 procent jämförs med olika oftast långt högre prognoser:


Personligen tror jag dock att det inte alls var sakliga skäl som låg bakom. Eftersom den europeiska centralbankens lägre räntenivå hade uppnåtts var det denna som satte ett "golv" även för den svenska räntan. Inflationsprognoserna var mest efterhandsrationaliseringar för en politik som bestämdes av EMU-romantik. I nedanstående diagram jämförs Sverige med Europa (blå linje):
Redan i början av 2003 hade räntan i Euro-området upphört att sjunka. Därmed var det mycket svårt för en sneglande Riksbank att självständigt sänka räntan ytterligare. Det fordrades mycket dystra rapporter om stagnerande privat konsumtion våren 2005 innan Riksbanken sänkte räntan. Eftersom effekterna kommer med ca 1,5 års eftersläpning ser vi effekterna av detta nu i höst med den "sysselsättningsexplosion" som media talar om. Hade denna effekt kommit i god tid före valrörelsen hade regeringen Göran Persson suttit kvar. Riksbanken med dåvarande chefen Lars Heikensten (som mystiskt avgick 2005) kan alltså ha bidragit till att fälla socialdemokraterna.

Andra bloggar om: politik, ekonomi, regeringen, Riksbanken, sysselsättning, jobb på intressant.se