Skogen brinner upp genom koldioxidskatten

Genom att lägga koldioxidskatt på fossila bränslen men inte på skogsindustrins råvara blir det intressant att bränna upp skogen istället för att göra papper av de delar av träden som inte duger till bräder. Detta gäller särskilt den extra subventionerade etanoltillverkningen. Koldioxidskatten bör istället sänkas tills andra länder kommer ikapp.

I SvD idag 18/11 finns i näringslivsdelen två artiklar om hur etanolsatsningen slår mot skogen och en analys av hur kriget om skogsråvaran hotar massaindustrin. I den senare framhåller Nils-Olof Ollevik hur de höga energipriserna och det ökande miljömedvetandet spiller över på själva råvaran för skogsindustrin som nu blir mer attraktiv som bränsle. Det gäller speciellt massaved som är så lågt prissatt att skogsägarna hellre säljer den som bränsle.

Ollevik tror att andra länders skogsindustri "sitter i samma båt". Men så är inte riktigt fallet. Sverige har en koldioxidsaktt på 2 282 kr per ton CO2 utom för bensin när det gäller substitution med etanol då den är 136 procent högre. Så är inte fallet i t ex Nordamerika. Det leder till att konkurrensläget är snedvridet genom skatterna vilket slår mot den svenska skogsindustrin.

De svenska pappersbruken borde rimligtvis köpa svensk massaved för sin papperstillverkning. Men den tenderar genom koldioxidsaktten att bli mer attraktiv att bränna upp. Det går inte för svenska papperstillverkare att bara höja priset på papper eftersom det då blir billigare att köpa papper från Nordamerika på världsmarknaden. Ännu värre blir det när man kan göra etanol av massaveden. Eftersom etanol inte bara är befriad från koldioxidskatt utan också från energiskatt (136 procent ytterligare skatt) blir det attraktivt att byta bensin mot etanol trots en mycket hög produktionskostnad.

Om svensk pappersmassa skall konkurrera med sådana subventioner av massaveden då den används till förbränning kommer en del av skogsindustrin på sikt att läggas ned. Det slår både mot jobben och mot exportintäkterna. Vi kan inte vara ensamma om en så hög koldioxidskatt och subvention av etanolanvändningen här i Sverige.

Koldioxidskatten infördes med motivet att Sverige skulle gå för och visa att man visst kan driva ett samhälle med högt välstånd med den miljömedvetenhet som höga miljöskatter innebär. Tids nog skulle Sveriges goda exempel leda till att andra länder följer efter, menade miljöivrarna. Men nu har det gått 15 år och USA har inte infört koldioxidskatt. "Gott-exempelpolitiken" fungerar inte. Skall vi ändå bara se på när pappersindustrin får gå under till ingen nytta utkonkurrerad av Nordamerika?

Koldioxidskatten måste därför sänkas. Etanolsatsningen på inhemsk råvara måste begränsas till forskningsverksamhet utan betydelse för råvarutillgången. Det är först när etanoltillverkningen blir så billig att den kan konkurrera utan skadliga skattesubventioner som den kan släppas fri på marknaden.

Om Sverige skall behålla miljöprofilen under en period med väsentligt lägre koldioxidskatt kan detta ske genom att vi ställer krav på andra länder att också införa koldioxidbeskattning. Sådana krav kan enligt Stern-rapporten underbyggas med propagerandet för generella koltullar för länder med ingen eller för låg koldioxidbeskattning. Men en svensk koltull på amerikanska produkter skulle inte hjälpa pappersindustrin i sig. Den skulle bara utgöra ett påtryckningsmedel så att konkurrens på lika villkor med koldioxidskatt kunde uppnås.

Andra bloggar om: politik, ekonomi, skatter, miljö, klimatpolitik, milöpolitik, etanolbilar, etanol, bensinskatt, koldioxidutsläpp på intressant.se