Ams sätter regeringen på det hala
Prognosen från Ams visar att arbetsmarknaden nästa år befinner sig i samma obalans som år 2003. Men antalet jobb är 190 000 fler. Jobbprognosen för 2007 är lika optimistisk som SEB:s. Ams menar dock att fler skulle kunnat få jobb om kompetensutbildningen varit bättre.
Idag kom Ams med en prognos (pdf) för arbetslöshet och sysselsättning för 2007. De viktigaste siffrorna från Ams framgår av nedanstående diagram:
Vi ser här att det kommer att skapas 82 000 jobb i år och 91 000 jobb 2007. Det är 3 000 fler än vad SEB förutsåg för två veckor sedan (se kommentar). För nästa år äts emellertid hela förbättringen upp av en ökning av arbetskraften med 95 000 personer, som inte räknats som arbetslösa. Därför ökar den öppna arbetslösheten med 4 000 personer. En del av dessa kommer från minskningen av ams-åtgärderna (50 000) och nästan lika många från nytillträdande till arbetsmarknaden (45 000).
Anmärkningsvärt är att obalanstalet på arbetsmarknaden (arbetslösa+åtgärder) nästa år förutses ligga på 7,3 procent, vilket är lika högt som 2003. Under tiden har dock 188 000 nya jobb tillkommit. Det visar att regeringens åtagande för att minska utanförskapet kan bli dubbelt så tungt eller mera som antalet i valrörelsen indikerade. Mellan 2003 och 2007 gav 188 000 nya jobb bara 17 000 färre arbetslösa eller i åtgärder. Förmodligen kan dock något färre sjukskrivna adderas till dessa.
Enligt uttalanden från Bo Bylund, GD på Ams, skulle fler kunna få jobb om man kunde utbilda de arbetslösa till rätt kompetens. Det är just kompetensen och inte sänkta arbetsgivaravgifter som tillverkande företag sätter högst i dagens läge, om man får tro Studio Ett i SR idag ("AMS prognos"). Reportaget är upplagt som ett stöd för Bylunds inlindade begäran att få mer pengar till omskolningsverksamhet. Det anser Sven Otto Littorin obehövligt. Det skulle alltså gå att få företagen att anställa mindre kompetenta personer i en högkonjunktur.
Vi kan få hjälp att bedöma detta genom den enätundersökning av efterfrågeutsikterna i några sektorer inom näringslivet som arbetsmarknadsverket gjort. I tabellen nedan redovisas byggsektorn, industrin, uppdragsverksamheten och övriga privata tjänster både för det närmaste halvåret och påföljande halvår:
Sedan i våras är det genomgående att man ser mindre expansivt på det närmaste halvåret. Det är särskilt påtagligt inom bygginndustrin och i viss mån inom industrin. Det skulle kunna indikera att det är tjänstesektorn som nu kan suga upp den mindre kvalificerade arbetskraften medan allt större brist kommer att noteras i övriga sektorer. Det kommer kanske att leda till att Riksbanken höjer räntan vilket främst kommer att drabba tjänstesektorn. Den dåliga kompetensutbildningen, som den nya regeringen inte heller tänker göra något åt, kommer kanske att medföra att en del av utanförskapet kommer att kvarstå i onödan.
Hade Sverige haft ett system med lärlingsplatser och studentplatser i enlighet med den danska modellen hade vi haft bättre möjligheter att snabbt besätta de nu plötsligt uppstående lediga platserna, anser professor Göran Brulin vid KTH.
Andra bloggar om: jobb, sysselsättning, arbetslöshet, ams, regeringen, politik på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 19:28
6 comments
6 Comments:
Ge FP lite tid att sjösätta våra reformer på skolplan så kommer du att se de lärlingsplatserna du efterfrågar.
Tyverr kommer det att ta ca 10 år innan det har effkt.
/C - Folkpartist
Det bör tilläggas att dagens gymnasieskola har misslyckats med att ge människor rätt typ av utbildning från början. Det blir dyrt att rätta till detta misslyckande i efterhand med AMS-utbildningar. Problemet med dagens skola är att det är ett projekt för politikerna och inte ett projekt för eleverna.
Lösningen är att privatisera skolan och att öka löneskillnaderna. Om det lönar sig att skaffa sig kompetens kan dagens likgiltighet och apati brytas.
Hörde Littorin i går redovisa sin egen och regeringens arbetsmarknadspolitik.
Det var en imponerande uppvisning i en politisk strategi som vårt land sedan länge borde ha följt.
Nu visar Littorin och regeringen sin storsinthet när de låter Bylund vara kvar som ams-chef bl a med motiveringen att han gör ett bra jobb.
Nu ser vi ändå i pressen att Byöund vill ha mer, han vill ha mer folk i ams-åtgärder just med argumentet att de där får den rätta kompetensen.
Den politiken har försökts förut och misslyckats. I stället har det blivi en inlåsningseffekt,en överströmning till andra bidragssystyem och en myndighet som i ineffektivitet torde ha få motstycken.
Detta vill den nya regeringen ändra på och jag tror att den kommer att lyckas med det.
Redan börjar nya jobb strömma till och i sektorer av arbetsmarknaden råder det brist på arbetskraft.
Men allt kan inte klaras ut på en gång. När vi har skolelever som inte uppnår elemäntär kapacitet i skolans kärnämnen och även saknar den lärlingsutbildning som nu nästan garanterar jobb så tar det sin tid att rätta till allt detta.
Och nåt motsvarande har vi också inom den högskoleutbildning och mer kvalificerade akademiska utbildning som socialdemokraterna lämnar efter sig
Vad gäller a-kassan så har ett par hoppfulla tecken dykt upp så där vid sidan av; Metall ska nu ge rabatt på den fackliga avgiften,vilket betyder att detta fack kan göra det-och mer finnssäkert också att ta där t ex stödet till sossarna.
Och Sif erbjuder sina medlemmar privata försäkringar och ska hjälpa dem på arbetsmarknaden, vilket fler afck än så skulle ta ad notam.
Det är viktigt att komma ihåg att AMS-utbildningar och onödiga högskoleutbildningar drar resurser från näringslivet. Resurserna är alltid knappa och denna process ger ett mindre näringsliv och färre anställda.
Om då samtidigt gymnasieskolan, som är en socialistisk planekonomi, inte klarar av att utbilda människor i förhållande till näringslivets efterfrågan på arbetskraft blir slutresultatet planekonomiskt kaos på arbetsmarknaden. Då kan det tyvärr bli så att företagen importerar arbetskraften i stället. Samtidigt som människor skaffar sig utbildning i Sverige under 20-års tid och ändå blir de inte efterfrågade på arbetsmarknaden.
Vi ska sjävfallet en skola på alla nivåer som är kunskapsinriktad och som ger eleverna vad som passar deras intressen och begåvning.
Den måste också vara inriktad på att alla elever och ungdomar ska få den kompetens som krävs för att de ska ha möjlighet att få de jobb arbetsmarknaden efterfrågar.
Det gör inte dagens skola. Den är en produkt av ett i allt väsentligt felaktigt jämlikhetstänkande, som det kommer att ta lång tid att ändra på.
I ett avseende menar jag dock att Per-Olof Perssons resonemang måste modifieras,
Vi använder oss redan i dag av kvalificerad utländsk arbetskraft och denna efterfrågan kommer att öka.
Det finns inget skäl att motsätta sig det.
Om så skulle ske,med vilka medel kan man fråga, finns det betydande risker att delar av svensk tillverkning flyttas utomlands och att även konsumenterna inom skilda områden måste söka sina tjänster i andra länder,vilket allt redan pågår.
Även en sådan utveckling hör en alltmer globaliserad värld till.
I radion sades det halvt skämtsamt att det är en "naturlag" att det inte finns rätt omskolade när det går uppåt. Det är alltså ett problem som eventuellt skulle gå att lösa med helt nya metoder. Men det kommer att ta tid.
För att industrin skall få sin kvalificerade arbetskraft behövs uppenbarligen viss arbetskraftsinvandring om det är möjligt att hitta rätt personer. Det finns därför en poäng med att inte sätta igång bristyrkesutbildning nu som bara leder till att dessa personer blir klara när det inte längre är brist. Det är bättre att få in de okvalificerade i enklare jobb i tjänstesektorn.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home