Borde bensinpriset fördubblas på fem år?

En professor på KTH vill höja koldioxidsaktten till 14 kronor på bensin och införa utsläppsrätter. Syftet är att minska CO2-utsläppen med 70 procent. Men då måste bensinpriset stiga till kanske 33 kronor. Utsläppsrätterna kommer att bli så dyra att det lönar sig att bränna upp timret till både pappersmassa och tähus. Professorn är ogenomtänkt.

I en artikel i dagens Svenska Dagbladet 2/1 2007 Brännpunkt med rubriken "Bensinpriset måste fördubblas" argumenterar professorn i industriell utveckling vid KTH Staffan Laestadius för att koldioxidskatten borde höjas i europeiska länder så att bland annat bensinpriserna fördubblas under den kommande femårsperioden. Detta är en typisk vinkling i klimatdebatten. Även om andra aktiviteter nämns i artikeln är det bilismen som pekas ut som boven som drastiskt skall näpsas.

Utgångspunkten för Laestadius är att vi inom en inte preciserad framtid "måste globalt minska de nuvarande koldioxidutsläppen med ca 70 procent. En del länder - som USA - borde minska mer, men låt oss vänta med rättvisediskussionen och i stället fundera över om problemet är möjligt att lösa." Därefter relaterar han en schematisk kalkyl för dieselbilar som förbrukar 0,4 l/mil enligt följande:

"Om man, förutom att övergå till dieselbil, minskar själva bilåkandet något samt baserar en del av fordonsbränslet på biomassa erhåller man en bränslereduktion på ca 70 procent, det vill säga det vi eftersträvade."

Laestadius vill tvinga personbilstillverkarna omgående genom

"en kombination av skatter och utsläppsrätter som i snabb takt stramas åt. Processen har inletts i delar av världen men är hittills helt otillräcklig för att ge omvandlingen fart. Europeiska regeringar bör höja koldioxidskatterna så att bland annat bensinpriserna fördubblas under den kommande femårsperioden."

Bensinskatten i Sverige bör enligt Laestadius höjas med en krona varje halvårsskifte. Koldioxidskatten inklusive moms på ca 2:70 skall tydligen höjas med 11 kronor till 13:70 - drygt en femdubbling. Då får vi år 2013 ett bensinpris på 22 kronor. Men eftersom priselasticiteten för bensin på längre sikt är ca 0,3 kommer fördubblingen ändå inte att innebära en mer än 30-procentig minskning av utsläppen. Därför måste en fysisk begränsning med förbud mot bensininköp också införas.

Detta förbud brukar idag beskrivas som att man inför utsläppsrättigheter. Men det är fortfarande ett förbud att släppa ut mera än vad det sammanlagda antalet rättigheter föreskriver. Det kan leda till intressanta effekter.

Vi kan t ex tilldela oljebolagen utsläppsrättigheter som medger försäljning av 30 procent så mycket bensin och diesel som idag. Om man vill sälja mer bränsle än så måste man köpa utsläppsrättigheter från någon annan sektor. Skulle priselasticiteten vara densamma i dessa sektorer måste bensinpriset stiga till 37 kronor per liter för att förbrukningen skall sjunka till 30 procent av dagens nivå. (37/11=+236% som ger -70,8 % med priselaticiteten 0,3). Men eftersom biltransporter sannolikt är mer oelastiska än uppvärmning och industriprocesser kommer prisstegringen kanske att stanna vid en tredubbling av bensinpriset.

Det är alltså ett misstag att tro att skattehöjningar i kombination med utsläppsrätter skulle ge en klart mindre prisstegring än en ren skattehöjning. Men den starka efterfrågan på bensin och diesel kommer att dra upp priset på utsläppsrätter i andra sektorer med stora skadeverkningar på t ex skogsindustrin.

Redan idag, när koldioxidskatten för bensin jämfört med skattebefriade biobränslen är drygt 5 kr, har skogsindustrin börjat få problem för att det börjar bli lönsamt att bränna upp skogen istället för att göra papper av den. Med en femdubbling av denna fördel kommer det rimligtvis att bli lönsamt att bränna upp även råvaran för sågade trävaror. Vi skall inte bygga trähus utan bränna upp timret istället, tycks professor Staffan Laestadius mena.

Resonemanget visar hur ogenomtänkt det är att angripa bilismen med drastiska krav på fördyringar och regleringar. Det är rimligtvis helt andra sektorer som skall gå först med minskningar - se utsläppsfördelningen för Sverige. Det är kanske inte i Sverige eller ens i Europa som de stora minskningarna först bör göras - se utsläppsfördelningen av GHG i världen.

Andra bloggar om: miljö, miljöpolitik, bensinpris, bilism, klimatpolitik, global uppvärmning, koldioxid, växthuseffekten, politik, ekonomi på intressant.se