Regeringens jobbpolitik utvärderad av KI
Det blir ca 53 000 nya jobb genom den nya regeringens sysselsättningspolitik 2006-2010. För perioden fram till 2009 blir det 44 000 nya jobb, nästan precis som jag skrev 16 okt. Inklusive konjunktureffekter blir det ca 170 000 nya jobb till 2010. TCO:s prognos från igår desavouerades.
Tillsammans med Konjunkturläget (pdf) december 2006 publicerade Konjunkturinstitutet (KI) en utvärdering av regeringens jobbpolitik (pdf). Den bygger på att man tar hänsyn till effekterna på arbetsutbudet och jämviktsarbetslösheten (eufemistisk benämning på den "naturliga arbetslösheten" eller NAIRU).
Om t ex olika skatteavdrag gör att fler söker arbete och samtidigt arbetsmarknaden börjar fungera bättre genom större lönekostnadsdifferentiering (nystartsjobb, ungdomsjobb, hushållsjobb, sänkt a-kassa) kan man lägga ihop båda dessa effekter till potentiell ökning av sysselsättningen. Det är vanskligt att precisera effekten, menar KI. Samtidigt måste man också göra en bedömning av den faktiska efterfrågan på arbetskraft och hur stor del av den som kommer från regeringens nya politik (dvs i det här fallet expansiv budgetpolitik).
Av nedanstående diagram framgår hur stor den totala sysselsättningsökningen blir fram till år 2010 (ca 170' nya jobb) samt hur utvecklingen hade blivit med den gamla regeringens (då kända) politik. De svarta staplarna visar den nya regeringens politik:
Vi ser här att den nya politiken förutses ge en bättre sysselsättning med mellan 0,2 och 0,4 varje år till och med år 2010. Sammanlagt ser det ut att bli 1,2 procents bättre sysselsättningsökning än med den gamla politiken. Om vi utgår från sysselsättningen 2007 på 4 434' personer (framskrivn fr 4 258' -05 m 2,0 resp 2,1%) får vi en förbättring med 53 000 personer pga den nya jobbpolitiken.
Hur står sig detta utfall i förhållande till andra prognoser? Några liknande utvärderingar av skillnaden mellan den gamla och nya politiken finns egentligen inte. Men jag gjorde en enkel jämförelse den 16 oktober av budgetpropositionens prognos fram till 2009 med KI:s prognos i Lönebildningsrapporten. Om vi tittar på KI:s nu framlagda utvärdering för 2006 jämfört med 2009 blir resultatet av diagrammet ovan 44 000 nya jobb. Och det är nästan exakt det antal (42') som jag fick fram den 16 oktober!
Möjligen kan det tänkas att KI har en något mera positiv bedömning trots allt. Så vitt jag kunde se av BP-06 hade man där i princip tagit hänsyn också till sänkningen av arbetsgivaravgifterna för tjänstesektorn (det som Anders Borg tror sänker notan för restaurangbesöket med 20 procent). Den reformen har KI inte räknat in i sin kalkyl.
Däremot visar KI:s sysselsättningsprognos att ökningen nästa år blir 91 000 personer, dvs lika många som enligt Ams' prognos och SEB:s. Det är anmärkningsvärt eftersom TCO och Lena Hagman igår kom med en prognos som bara förutsåg 65 000 nya jobb 2007 (pdf, sid 25). Detta berodde på flaskhalsar på arbetsmarknaden - alltså en bedömning att arbetsutbudet inte ökar på det sätt KI och regeringen förutspår.
[Tillägg: Jag har rättat den prelimimära beräkningen fram till 2009 från 42' till 44' nya jobb.] Forts: kommentar om utanförskapet
Andra bloggar om: nya jobb, sysselsättning, jobb, arbetsmarknadspolitik, jobbpolitik, regeringen, politik, arbetslöshet på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 13:33
5 comments
5 Comments:
KI har gjort en mästerlig analys som visar vad alliansen gick till val på,mer jobb och ett brytande av ett utanförskap som stasfinansiellt inte längre låter sig finansieras.
Lägre ersättningsnivåer är en nödvändighet för att folk ska finna det meningsfullt att söka sig ut på arbetsmarknaden och inte acceptera den politik som är vänsterns och fackens, att alltid kunna leva gott på bidragsförsörjning-och sannolikt även kombinerat med åtskillgt svartjobbande.
Att göra prognoser över en sysselsättningsutveckling är inte lätt. Ändå tror att sysselsättningen kommer en bit över 80 procent av de som är i produktiv ålder att väga mot sossarnas 77 procent-och då finns det i dessa tal grupper som rent statistiskt inte kommer in där.
Det är naturligtvis en ren skam att vi ännu har en utbildningspolitik,där både grundskoleelever och akademiker omedelbart hamnar i arbetslöshet och att de allra yngsta,de funktionella analfabetarna, t o m löper risk att hamna permanent hamna inom ramen för bidrags-och arbetsmarknadspolitiken.
Något förvånande måhända är att vi haft en osedvanligt hög invandring utan att det märkbart syns i statistiken över antalet sysselsatta.
Kan det vara så att denna grupp dels består av mer kvalificerad arbetskraft som näringslivet behöver,dels också av arbetskraft som är villig att godta jobb med lägre ingångslönerer. Ja,sannolikt!
Läs KI:s rapport!
Ja, Konjunkturinstitutet är värt en eloge för sina relevanta analyser. Man har att gå en besvärlig politisk balansgång. Många kommer naturligtvis som Per att också lovorda regeringens politik. Men det fina med KI:s analys är att den kan användas för en mer djuplodande granskning av politiken. Och då finns det anledning att hålla huvudet kallt.
Den kritiska frågan är hur mycket utbudspolitiken i sig har bidragit till nya jobb. Om inte konjunkturuppgången kommit, skulle det ens ha blivit 53 000 nya jobb på fyra år? Och hur mycket av jobbökningen beror på den expansiva finanspolitiken som i värsta fall är ett misstag? Anders Borg har underfinansierat budgeten trots att han i valrörelsen fördömde alla sådana försök.
Invandringen borde synas i statistiken antingen som ökad sysselsättning eller som utanförskap. Dock räknas inte de som ännu inte fått uppehållstillstånd.
/DNg
Har verkligen Borg underfinansierat budgeten?
Räknar han inte tvärtom på ett överskott på drygt två procent.
Det blir att kolla KI igen och sen avvakta det slutliga resultatet.
Vad gäller underfinansieringen av budgeten finns det en bedömning i KI:s rapport som kan tolkas så.
Men som SvD i dag skriver: De offentliga finanserna är starka de närmaste åren. Överskottsmålet på 2 procent av BNP uppnås med råge. I år blir överskottet 3 procent och det gäller även för de närmaste åren.
Samtidigt nämner KI en del om vad som kan kullkasta dessa beräkningar.
Dit hör om avtalsrörelsen ger allt för höga löneökningar.
Då lär ytterligare åtstramningar i de offentliga finanserna komma såväl staligt som kommunalt.
KI skriver att budgeten är underfinansierad i meningen att det finansiella sparandet minskar med 11 mdr kr 2007 och med ytterligare 6 mdr 2008. Det senare året är alltså budgeten 17 mdr kr svagare än 2006.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home