lördag, januari 06, 2007

Littorin lovade att utanförskapet skulle minska med flera hundratusen personer

Mest i förbigående lovade arbetsmarknadsministern att regeringens politik skulle minska utanförskapet med flera hundratusen. I övrigt var han som en socialdemokrat när det gällde arbetsrätt och lönerörelse. Var finns den borgerliga politiken?

Blockaden mot salladsbaren i Göteborg är legitim, sade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i Ekots lördagsintervju idag 6/1. Det verkade som om han kanske tyckte att facket hade vidtagit oproportionerliga åtgärder i det "specifika fallet" som han dock inte ville kommentera. Men han kom undan med att framhålla att det inte finns någon instans som skall bedöma och avgöra hur långt stridsåtgärderna skulle gå.

Man skall vädja till parternas sans och förnuft, menade Littorin. Vi kan inte låta politikerna avgöra - då faller den "Svenska modellen ihop". De blockader som pågår måste kunna lösas utan att regeringen ändrar lagstiftningen. Vi måste välja modell: kollektivavtal eller något annat [men vad?]. Rätten att vidta konfliktåtgärder var inte så långtgående och skadlig, som vi tyckte innan vi omprövade vår "rätt utrerade politik" sade Littorin. Han var inte bekymrad över att de gamla väljarna skulle överge moderaterna.

Hur ser han då på kritiken från de egna "kompisarna" (Timbro, SvD, Expr, DN)? Denna fråga slog han ifrån sig med att man kan inte driva politik för att "hålla sig väl med en ledarsida". Södra Europas modell skulle kunna vara alternativet, men där är antalet strejkdagar alltför stort, menade Littorin.

A-kassan

Nu framhöll Littorin mycket allmänt att nettot inklusive skattesänkningar skulle bli ansenligt. Varför drog han inte fram några konkreta exempel med siffror? 94 procent omfattas av kollektivavtal och det garanterar att lönenivåerna inte sänks. Obligatorisk a-kassa är rimlig eftersom man bör vara med och finansiera sitt eget skydd. Det är förvisso, enligt min mening, en större poäng när man genomfört systemet med att man själv betalar mera och skattebetalarna mindre. Men skattefinansieringen finns fortfarande kavar och därför skulle man kunna argumentera för att det finns en grund för att stå utanför med ett något sämre skydd än för medlemmarna.

Avtalsrörelsen

Littorin ville hålla sig utanför men han trodde på ansvarstagande parter.

Jobbpolitiken

KI säger att det "nästa år" kommer 30 000 nya jobb till följd av regeringens politik. Men utanförskapet skulle kunna minska med "flera hundratusen". Dock skulle SN:s mål inte kunna uppnås under mandatperioden. Väljarna får avgöra hur regeringens politik lyckats i valrörelsen 2010.

Pontus Mattson från Ekot ställde dock inte frågan hur detta stämde med Konjunkturinstitutets prognos för i år och nästa år med en minskning av utanförskapet med 125 000 personer inklusive alla effekter från den reguljära konjunkturförbättringen. Om denna utveckling fortsätter 2009 och 2010 kommer formellt Littorins försäkran att utanförskpaet minskar med flera hundratusen att infrias. Men det beror i så fall knappast på regeringens politik. Dessutom kommer det en lågkonjunktur mot slutet av mandatperioden.

KI:s prognos framgår av min kommentar Med 140 000 nya jobb minskar utanförskapet med 125 000 (-12%). Det var som vanligt att Littorin kunde slippa undan de verkligt svåra frågorna. Han behövde inte svara på frågan vilka ytterligare åtgärder som skulle behövas för att minska utanförskapet (som en följd av regeringens politik) med flera hundratusen personer. Eller var det den vanliga konjunkturen som skulle lösa problemen? Då skiljer sig inte alliansregeringen särskilt mycket från den socialdemokratiska.

Men några andra skillnader mot socialdemokraterna kom inte heller fram. Var finns det borgerliga i den borgerliga regeringens politik? Den lever högt på att socialisterna kritiserar den som om den skulle bedriva en systemskiftespolitik. Är det ryggmärgsreflexerna som nu skall få styra oppositionens ställningstaganden?

Andra bloggar om: , , , , , , på intressant.se

11 Comments:

At 06 januari, 2007 17:29, Anonymous Per Fredö said...

Kollektivavtalen är en del av en svenska modellen och vare sig näringslivet eller facket vill att den ska överges.
Det inser naturligtvis en durkdriven politiker som Littorin,som för övrigt i denna fråga haft stöd av Fredrik Reinfeldt och regeringen i övrigt.

Den enda ledande politiker inom alliansen som markerat att kollektivavtalet ska kunna modifieras är Maud Olofsson,som efter ett studiebesök i Danmark fått tycke för den flexibla arbetsmarknads-och lönepolitik som där tillämpas.

Denna modell förekommer emellertid i begränsad omfattning även i vårt land,men då huvudsakligen via de löner och arbetsvillkor som förekommer i enskilda företag.
Där fattas det också åtskilliga överenskommelser, som innebär att man kringgår den rigorösa lagstiftningen om först in-sist ut.

Littorin har naturligtvis rätt i att politikernas uppgift är att fatta beslut som kan bidra till att arbetstagarna och även framtida pensionärer kan öka sina disponibla inkomster.

Om så inte sker är risken stor att vi får lönerörelser, där facken kommer med lönebud som är så ansvarslösa att företagen inte klarar avdem.
Vi står nu inför en lönerörelse där inslag av detta slag är tydliga. Från näringslivshåll har man också
gjort ett så kontroversiellt utspel som att vi sällan haft en så aggressiv fackföreningsrörelse som dagens LO.

Där spelar naturligtvis inte de marginella kontroverser som gällt de mindre företagen utan kollektivavtal, i sig överdrivna,utan huvudsakligen kritiken mot förslaget att införa a-kassereformen samt lönekraven,vilka för övrigt har medfört allvarliga konflikter inom LO.

Däremot är Vaxholmsärendet av större principiellt intresse och det ska också nu avgöras av EU-dömstolen. Annars vimlar det ju här av arbetskraft från skilda nya EU-länder som kommer till vårt land och jobbar svart,för övrigt påhejade av flertalet svenskar.

Det är förstås fel att hävda att KI:s bedömning att vi kommer att få nya jobb enbart på den goda konjunkturen.

Alliansen samlade politik, som vi bara sett en del av , kommer att klara av att både minska utanförskapet och att
öka sysselsättningen med bortåt 300 000 nya jobb.
Och här kommer vi att se det systemskifte i svensk politik, som socialdemokratin fruktar och som den inte har något alternativ till.

Varför har detta parti ännu inte inlett den omprövning som skulle ske och var finns den partiledare,som kan stå för den?

 
At 07 januari, 2007 05:17, Anonymous Anonym said...

"Var finns det borgerliga i den borgerliga regeringens politik?"

Det är väl tydligt? Att sparka på ekonomiskt svaga grupper i samhället.

 
At 07 januari, 2007 10:22, Anonymous Det borgeliga said...

Vem skriver om mig?

 
At 08 januari, 2007 16:11, Anonymous Nils Lindholm said...

A-Kassan
Du skriver clip:{
” Obligatorisk a-kassa är rimlig eftersom man bör vara med och finansiera sitt eget skydd. Det är förvisso, enligt min mening, en större poäng när man genomfört systemet med att man själv betalar mera och skattebetalarna mindre. Men skattefinansieringen finns fortfarande kavar”
}
Du anser som finansministern att arbetsgivareavgiftens alla %-enheter, är en generell skatt.
Spec. den där på 4,45%

Det är Staten som står för pensionerna också då?

 
At 08 januari, 2007 17:47, Blogger Danne Nordling said...

Till Per:
Tror du inte att det på sikt blir problem för alliansen om man inte bedriver någon klassisk borgerlig politik? De åtgärder som oppositionen kritiserar ses mest som trakasserier mot svaga grupper. De måste åtminstone motiveras bättre principiellt.

Till Nils Lindholm:
Littorin tyckte att det var rimligt att alla var med och finansierade sitt eget skydd. Det argumentet har ingen bärighet när skattebetalarna står för 90 procent. När skatteandelen sjunker till 60 procent ökar argumentets styrka men jag tycker att det fortfarande inte är tillräckligt för att förorda ett obligatorium. Den som står utanför a-kassan har ju ett begränsat skydd ändå och för detta betalar nog de flesta tillräckligt med hjälp av en 60-procentig skattefinansiering.
/DNg

 
At 09 januari, 2007 05:45, Anonymous Nils Lindholm said...

Om arbetsgivaravgiften inte är en avgift som ’parterna’ ’står för’, vad är den då?
Är den bara en helt vanlig skatt som har hamnat i nåt separat ’skrymsle’ och därigenom fått eget namn?
Jag menar om arbetsgivaravgiftens olika namngivna %-satser, bara är till för ögonfägring och arbetsgivaravgiften skall betraktas som en ’klumpskatt’ där arbetsmarknadsavgiften på 4,45% kan användas för att sänka exv. förmögenhetsskatten likväl som till a-kassa.
Då borde ju pensionen också då kunna betraktas som ett bidrag från Staten, ev. frånsett dom 7% som betalas själv, namngivet som pensionsavgift.
Då skall vi väl utöver arbetsgivaravgiften för ’ålderspension’, ha en avgift på sidan om för pensionen då?
Annars blir det ju ”skattebetalarna” som du kallar dom, som ’bidrar’ till pensionen.

Om arbetsmarknadsavgiften inte skall gå till a-kassa, så vad säger då att ålderspensionsavgiften går till ålderspension.

Så här ser ju arbetsgivaravgiftens olika delar ut.
Vad är det, vad skall det räknas som?
Ett löneutrymme eller vad?
Vad är ”Arbetsmarknadsavgift” för någonting och till vad är det avsett?

Ålderspensionsavgift - - - - -10,2
Efterlevandepensionsavgift - - 1,7
Sjukförsäkringsavgift - - - - -8,6
Arbetsskadeförsäkring - - - - -0,7
Föräldraförsäkringsavgift - - -2,2
Arbetsmarknadsavgift - - - - - 4,5

Delsumma lagstadgade avgifter 27,9
Allmän löneavgift - - - - - - -4,4
Tot avgifter - - - - - - - - -32,3

Sjuk-avgiften går med runt 10-miljarder i vinst, men skall likväl höjas.
Så nog anser Regering:arna att det är att betrakta som en oidentifierbar ’klump’ pengar.
Men är det det?
Arbetsgivaravgiften är ju till för dom ’sociala’ utgifterna.

 
At 09 januari, 2007 11:00, Anonymous Per Fredö said...

Studerar msn närmare alliansens skilda programpunkter och analyser, Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring samt Anders Borgs budgetförslag så finns det mer av klassisk borgerlig politik än de flesta har en aning om.

Åtskilligt har man redan beslutat om,mer kommer 2007 0ch 2008, och då kommer väljarna och övriga berörda att mer har blivit gjort än det oppositionen nu vinner poäng på.

En del förutom jobbpolitiken är förstås att minska utanförskapet, som är något tragiskt för stora grupper som berörs av det och som inte låter sig finansieras.

Vaxholmsärendet ska ju prövas i domstol i dag och flertalet industristater argumenterar för att det är de egna ländernas kollektivavtal som ska gälla, vilket kan ses som ett brott mot EU-stadgan eller en form av protektionism,

Dilemmat är förstås att tillämpas varje stats egna kollektivatal rent lönemässigt så kan det uppkomma skillnader på mer än hälften.
Att helt argumentera för det vore en utmaning mot facket men skulle förstås pressa priserna.
Nån modifierad form vore önskvärd och den ligger kanske i Lex Brittanica.

 
At 09 januari, 2007 12:07, Blogger Danne Nordling said...

Svar till Nils:
Visst, arbetsgivaravgifterna är 'löneskatter' som på lång sikt bärs av löntagarna. Men skatter kan vara specialdestinerade. Det ser ut som om just arbetsgivaravg skulle vara det genom de olika benämningarna. Men alla utom ålderspensionsavgiften är inte avsatta för något speciellt ändamål. Den är efter pensionsuppgörelsen så renodlad att avgifter över basbloppstaket, som inte kan bli enskild pension, inte går in i systemet och ger högre pensioner i största allmänhet. Istället betraktas denna del som en ren skatt och går in i statskassan till skillnad från övriga ålderspensionsavgifter som faktiskt går in i AP-fonderna och enbart används till pensioner.

På a-kasseområdet höjs avgifterna med 10 mdr kr. Men någon sänkning av arbetsgivaravgifterna blir det inte - istället finansierar höjningen elakt sett sänkningen av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten! Det är en vinkling som Expressen och (s) ännu inte har hittat.

Svar till Per:
Det kanske är riktigt att det finns en hel del borgerlig politik i BP. Men hur många väljare studerar BP? De måste förlita sig på vad media rapporterar och där har regeringen inga vänner. Eller så måste regeringens egen informationsapparat sköta detta. Paradoxalt nog har regeringen inga vänner där heller!

En enpartiregering har alltid det egna partiets apparat för att få ut information om politiken. Men en fyrpartiregering, som inte ens har ett femte "vågmästarparti" att övertyga, har inga incitament eller organisatoriska förutsättningar att bedriva politik. Den bara regerar tills den regerar sönder sig.
/DNg

 
At 10 januari, 2007 14:14, Anonymous Per Fredö said...

a-kassan har ett tag varit fackets och sossarnas trumfkort.
De har idkat rena skrämselpropagandan och hävdat att här lurar man av folk pengar som de har rätt till.

Men nu är det meeningen med alla socialförsäkringar att de som behöver långsiktigt stöd även ska få det,men de som är arbetslösa ska så långt möjligt tillbaks på arbetsmarknadem eller in i de.

Nå,funkar det då inte så med nuvarande a-kassa och arbetsmarknadspolitik av alla de slag.
Nej,dessvärre inte.
Ett mycket stort antal med a-kassa tackar nej till jobb som de skulle ha kunnat få och som även varit fullt ut godtagbara.
A-kassan har nu,innan dess att den ändrats,haft en sådan konstruktion att de som blivit utan jobb får en inkomstgaranti som ofta motsvarar 90 procent av deras inkomst.
Detta betyder att när man räknat bort alla utgifter de har som har en anställning kan tjäna på att avstå från a-kassa.
Detta förstärks ytterligare om de har möjlighet att både få a-kassa och ta svartjobb, på hel-eller deltid.
Alls inget ovanligt.

Facket och sossarna försvarar i själva verket en modell som är orättvis,osolidarisk samt bidrar till att få fram arbetskraft inom bristyrken.
De borde skämmas.

 
At 15 maj, 2007 22:15, Anonymous Per Fredö said...

Nu kommer på allt fler områden resultatet av allansens strukturella omdaningar.

Det är inte bara högkonkunkturen som ger nya jobb eller vad sodssarna hade för sig.

Detta ser vi inte på den kraftigt minskskade ungdomsdomsarbetslösheten.

 
At 01 juli, 2007 19:45, Anonymous Kalle said...

NÅGOT FÖR ATT FUNDERA ÖVER!!
Hur kan låginkomsttager ta och rösta på moderat politik?
Hur kan någon med sunt förnuft köpa att moderaterna är det nya arbetar partiet?
Hur kan någon med sunt förnuft rösta på ett parti som struntar i de svagaste grupperna i samhället? Äldre, sjuka, arbetslösa
Hur kan någon med sunt förnuft rösta på ett parti som inför förändringar inom arbetsmarknadspolitiken som innebär
- tvångsanslutning till a-kassan
- försämra a-kassan så att arbetslösa tvingas gå till socialen för att kunna klara av de allra nödvändigaste utgifterna
- ökat utanförskap
- segrering och utslagning i samhället
- att arbetslösa behandlas sämre än de som har begått ett brott och sitter i fängelse
- att man AMS/Af motarbetar och krossar människors liv, den arbetslöse har inget människovärde längre.
- att deltagarna i den nya jobb- och aktivitetsgarantin tvingas gå till socialen för att få pengar som tänker de allra nödvändigaste utgifterna
- slavlöner, låglönejobb
Hur kan någon med sunt förnuft rösta på moderat politik där man börjar i fel ände för att få ner arbetslösheten i det här landet?
Hur kan någon med sunt förnuft sparka på de arbetslösa och ge dem skulden för att de har blivit långtidsarbetslösa?
Hur kan någon med sunt förnnuft rösta på en moderat politik som innebär att det svenska samhället slaktas.
De som röstade på moderaterna i riksdagsvalet förra året har bidragit till att vi arbetslösa har fått ett rent helvete! Att man som arbetslös fråntas sina mänskliga rättigheter, som arbetslös har du bara skyldigheter knappt några rättigheter alls (enligt handläggarna på af och moderaterna). Dessutom har en stor del av det svenska samhället en negativ inställning och attityd till oss arbetslösa som bidrar till att blir ännu svårare att komma ut på arbetsmarknaden igen.

 

Skicka en kommentar

<< Home