Alliansens skattepolitik får kritik från OECD
Att "avskaffa" fastighetsskatten kritiseras trot att det bara är fråga om en omläggning. Den stora nyheten är dock kritiken mot jobbavdraget och det försiktiga förordandet av platt skatt. Nu behöver regeringen sättas under press för verkliga skattereformer.
Igår kom OECD med sin ekonomiska rapport om Sverige som refereras i dagens tidningar. SvD skriver i sin ingress i papperstidningen (inte på nätet) att OECD menar att "sänkt fastighetsskatt är dumt och driver bara på prisbubblan". Och i rapporten har OECD ett resonemang om fastighetsprisernas faktiska utveckling jämförd med en modell för hur fundamentala faktorer borde utveckla huspriserna, varvid man konstaterar att den faktiska nivån nu är högre.
I pressen har OECD:s kritik mot fastighetsskatten beskrivits som att det vore bättre att använda pengarna till sänkta inkomstskatter som skulle stimulera arbetsutbudet ytterligare. Men OECD är fullt på det klara med regeringens intentioner är att finansieringen skall ligga på husägarna själva. Detta finns inte med i finansminister Anders Borgs kommentarer, utan han betonar att fastighetsskatten inte längre betraktas som legitim av svenskarna. Något underligt är dock att OECD så tydligt varnar för vad som är en reform av fastighetsskatten.
Fastighetsskatten skall ju behållas men konstrueras om. Och denna omkonstruktion kommer att dröja enligt ett uttalande den 29 januari av statminister Fredrik Reinfeldt. Någon reform 2008 blir det rimligtvis inte och den kommunala avgift som ersätter det mesta av bortfallet kommer att bli hög (och därmed väcka annan opposition som sannolikt skjuter upp reformen ytterligare).
Platt skatt
Det som är intressant hos OECD är att rapporten utmynnar i ett försiktigt förordande av platt skatt - eller ett avskaffande av den progressiva statsskatten:
"In fact, completely abolishing the state income tax would cost just 1½ per cent of GDP – only slightly more than the in-work tax credit just introduced. Of course, the effects on income distribution would be quite different." (OECD, sid 10 PB)Skatteresonemanget inleds dock försiktigtvis med ett exempel där brytpunkten för statlig skatt höjs från 105 procent av heltisdlönen idag till 135 procent. OECD påpekar att en tredjedel av de heltidsarbetande har en skattekil på över 70 procent (marginalskatt, arbetsgivaravgifter och indirekta skatter). En höjning av brytpunkten skulle halvera denna andel och innebära att brytpunkten hamnade vid knappt 36 000 kronor i månadslön.
Det införda jobbavdraget är dyrt i förhållande till effekten på arbetsutbudet menar OECD (källa DI). Det skulle vara bättre att sänka statsskatten. Detta får också stöd av Anna Ekström, ordförande i Saco. Till slut har oppositionen mot alliansens omvända skattepolitik börjat kritiseras i mera inflytelserika kretsar. Men den minnesgode erinrar sig att jag skrev en bloggartikel med detta innehåll redan 15 september 2005.
Det minsta man kunde begära är att det tillsätts en ny skatteutredning, som Anna Ekström förordade. Men opinionsbildarna på skatteområdet måste också sätta press på regeringen att påbörja en sänkning av marginalskatterna - precis som gjordes inför den stora skattereformen 1991.
Andra bloggar om: skatter, skattepolitik, marginalskatt, OECD, regeringen, politik, skattereform, fastighetsskatt på intressant.se
4 Comments:
Ny skatteutredning
En ny skatteutredning borde utgå ifrån vilka offentliga utgifter som ska betalas. Därefter kommer man fram till vilket skattetryck som ska betalas. Därefter kan man komma fram till vilken typ av skatter som ska finnas. Det behövs också en teori om skatternas påverkan på samhällsekonomin.
En skatteutredning borde alldeles oavsett de konkreta direktiven börja just med en sådan bakgrund som du efterlyser. Det gäller att visa några samhällsalternativ med olika hög beskttning. Utöver detta borde en utredning också gå igenom för och nackdelar med olika former av beskattning, fr a de samhällsekonomiska konsekvenserna.
Jag kan sedan tänka mig att i dagens samhälle kommer endast marginella förändringar att vidtas. Men dessa kan betraktas som ett första steg till en förändring uppbyggd kring avgifter som rimligtvis borde karaktärisera ett modernt samhälle på 2000-talet. Om inte annat så kommer arbetskraftens rörlighet i den globaliserade världen att framtvinga en sådan förändring.
/DNg
clip:{
”trot att det bara är fråga om en omläggning.”
}
Det är nog inte så bara.
Många glesbygdsbor ligger på nån 100- 200 000 i taxeringsvärde.
Husens värde är i en del fall lika med rivningskostnaden.
Skall alla dessa upp i 5000:- i boskatt?
Rätt eller fel ?
För att dom med höga löner skall få lägre boskatt.
Fastighetsskatten slår ju i taket för många, kanske rent av för dom flesta.
Så då blir lönen avgörande för skatten.
Det är väl det som kallas ’orättvis skatt’
Det kanske största problemet med det svenska skattesystemet är att det är ett lapptäcke av gamla och nyare regler. Endast ett fåtal ekonomer, jurister och andra mycket insatta förmår att tolka reglerna och omsätta dem till beräkningsunderlag.
I klartext: det är nästan hopplöst för den som inte är expert att på egen hand beräkna sin skatt.
Detta är inte bara ett demokratiskt problem (att politikerna får ett kunskapsövertag) utan också ett pragmatiskt problem - får t.ex. jobbavdraget den effekt som är tänkt, när det inte är möjligt att beräkna marginaleffekten med mindre än att behöva ställa upp tre formler och använda miniräknare?
(Det stora problemet med jobbavdraget är att det samagerar med det komplicerade grundavdraget, som regeringen valt att inte reformera.)
Nej, helt klart är att Sverige behöver en ny skattereform. Och målet bör vara att göra skattesystemet så enkelt att envar kan förstå hur skatten beräknas och inte vara utlämnad till teknokratiska finansministrars godtycke.
Skicka en kommentar
<< Home