Vill LO ha planekonomi för att kunna sänka läkarnas löner?
Främst LO:s kvinnliga medlemmar vill sänka de högavlönades löner - läkarnas med 35 procent. Men har de som suveränt får diktera andras löner tänkt igenom hur produktionen skulle fungera? Tänk om vi får för få läkare? Skall man då kommendera folk att bli läkare? -Löneskillnaderna behövs som ett sätt att upprätthålla ett civiliserat samhälle.
Igår kom LO med sin återkommande rapport om löneskillnaderna. Den refereras av DN och SvD idag 16/2. Löner är ett hett ämne ser man på kommentaretrna i SvD. LO vet verkligen hur man håller trycket uppe i lönefrågorna. Det är skillnad mot t ex skattefrågorna. Men skatter går ganska enkelt att besluta om i politiska församlingar. Löner kan inte på samma sätt regleras politiskt.
Därför kan man fråga sig vad LO syftar till på ett mera sakligt plan när man gör en undersökning av vad allmänheten tycker om löneläget för 12 yrkesgrupper jämfört med vad som är det faktiska löneläget. Det låter som om man vill införa lönereglering. För att detta skall bli möjligt måste man rimligtvis inte bara reglera lönerna utan också produktionen och priserna. Med andra ord måste planhushållning införas för att tillgodose främst LO-medlemmarnas önskan att sänka lönerna för några Saco-yrken.
De som är mest ivriga att sänka lönerna för andra är LO-kvinnorna. De vill t ex sänka läkarnas löner (vårdcentral 45,5' kr/m) med 35 procent, rektorernas löner (34,7' kr) med 24 procent och försäljningschefernas löner (45,5' kr) med 45 procent.
Undersökningsmetoden är litet märklig. Folk ombeds svara på vad de tycker är en "rimlig" lön spontant utan att beakta några ekonomiska konsekvenser. Så här frågar LO:
"Vad anser Du vara en rimlig lön för följande yrken, där alla förutsätts vara 40 år, heltidsarbetande och antas ha arbetat minst 10 år i sitt yrke. Du ska alltså bara svara spontant, det spelar ingen roll vad man egentligen tjänar: [uppräkning]"Den som svarar skall alltså se sig som någon sorts allsmäktig självhärskare, som kan sätta nästan vilka löner som helst oberoenda av hur produktionen skulle fungera därefter. Detta är ett perspektiv som för tankarna till ett system där alla tjänar så mycket som en representativ löntagarkommitté utan prodktionskunskaper anser vara känslomässigt motiverat. "Makten till löntagarråden" skulle man kunna skandera.
Vem skulle ta ansvar för produktionen och rekryteringen av arbetskraft om lönerna kunde förändras på detta sätt? Om det inte blev tillräckligt många som ville bli läkare eller försäljningschefer föreställer sig LO-kvinnorna då att man då kan kommendera folk att sköta dessa jobb? Och om de vägrar, vad väntar då? Lönesänkning, barnens utbildning avbryts, fem piskrapp eller ett år i arbetsläger? Eller tror de att högavlönade egentligen är osjälviska?
Löneskillnader är ett sätt att undvika kommandoekonomins alla avarter och upprätthålla ett civiliserat samhälle. Men en stor del av svenska folket har inte tänkt igenom alternativen, eftersom 81 procent tycker att löneskillnaderna är för stora. Av LO-medlemmarna är det 71 procent som anser att de högavlönade borde "stödja" de lågavlönade via lönesättningen. Intressant är dock att av hotell- och restauranganställda är det bara 58 procent som anser detta. Kan det vara så att man på detta område tydligare kan se hur mycket olika kategorier bidrar till produktionsresultatet? Varför har kockarna mer betalt än diskarna? Orsakerna till löneskillnaderna skrev jag om 30/1-07.
Den 150-sidiga rapporten "Synen på lönesättning och löneskillnader" kan inte anses var seriös. Uppläggningen är helt annorlunda än den som LO-ekonomerna kom med i sin rapport om lönebildningen i slutet av januari (länk ovan). Den nya rapportens syfte måste främst vara propagandistiskt och dess funktion att elda upp stämningarna bland LO-folket inför avtalsförhandlingarna.
Andra bloggar om: löneskillnader, låglönesatsning, avund, planekonomi, löner, politik, LO, ekonomi, kommandoekonomi på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 18:41
8 comments
8 Comments:
Tycker du borde se filmen America: from freedom to fascism, som pekar på en socialistisk utveckling i U.S.A.
Ursäkta OT.
http://video.google.com/videoplay?docid=-4312730277175242198&q=freedom
Det är lustigt att du anser att hotet om läkarbrist kan härledas till en LO-rapport. Istället är det väl så att läkarnas intresseorganisationer varit väldigt framgångsrika i att hålla ner utbudet på läkare. Där har du planhushållningens kärna.
Jag skulle vilja säga att numera är social status den främsta drivkraften bakom vänsterns politik, och i det ljuset är rapporten logisk, om än väldigt avslöjande. Lön och social status hänger ihop. Man skulle till och med i vänsterns perspektiv hävda att lön kan vara kompensation för (upplevd) lägre social status. Jag skrev lite tidigare om vänstern och social status här.
Ja Anonym 2, du har en poäng i att läkarbristen skickligt har upprätthållits av intresseorganisationerna. Men motsatsen är inte samhällsekonomiskt rationell: att sänka läkarlönerna genom att utbilda för många så att arbetslöshet driver fram lönesänkningar leder till kortsiktigt slöseri och på längre sikt att de skickliga läkarförmågorna flyttar utomlands.
Tanken att se ransonering av utbildningen som "planhushållningens kärna" är dock helt ny. Vi kanske skall utbilda färre sjuksköterskor för att få upp deras löner? Vi kanske skall utfärda licenser för alla yrken så att vi kan skapa brist på även städare, diskare och kassapersonal? De som blir över skulle få utbildning som ingenjörer, företagsledare, läkare och försäljningschefer så att dessa gruppers löner sjönk.
Jörgen, det ligger mycket i att lön och social status är kopplade. Därför är det bra onödigt att lägga ner så mycket energi på att sänka statusen för dem som ligger under snittet genom att framhålla hur mycket andra tjänar. Massmedia som vältrar sig i de rikas ersättningar i det utjämnade Sverige gör ju bara den stora massan olyckligare. Det kommer alltid att finnas ett litet skikt som är rikare än andra - även i de hårdaste kommunistdiktaturer. Så vad är vitsen att spela på avundsjukan? Att sälja lösnummer?
Till Nickersson vill jag framhålla att man inte vet vad LO egentligen vill. För ett par decennier sedan ville man införa en planmässig hushållning med hjälp av löntagarfonder. Nu vet man mycket väl vad medlemmarna kommer att svara när det gäller löner, eftersom man undersökt detta tidigare. Vad vill man då genom att med rapporterna tjata om hur felaktiga och orimliga lönerna är för vissa grupper? Ändra på detta? Eller bara göra folk olyckliga och kampvilliga för myrstegsförbättringar i nästa lönerörelse? Eller få fler pressklipp?
/DNg
"Anonym 2" igen:
Läkarnas intresseorganisationer har varit mer framgångrika än sjuksköterskorna i att ransonera antalet utbildningsplatser.
Visst kan man resonera i termer av att vi inte ska vara självförsörjande vad gäller t.ex läkare. Idag har vi en nettoimport av läkare och kanske är det samhällsekonomiskt lönsamt, jag vet inte. En misstanke är dock att nettobristen på i Sverige utbildade läkare inte helt täcks av import och att därför löneläget är för högt.
Sen är det möjligt att det leder till brain drain i t.ex. Polen, som jag gissar är en nettoexportör. Antagligen är dock polskutbildade läkare lika välutbildade, men till en mycket lägre kostnad (komparativ fördel i läkarutbildning...?)
Som svar på din fråga: det handlar inte om att "vi" ska utbilda fler sjuksköterskor men ur denna yrkesgrupps perspektiv är det givetvis rationellt att försöka strypa tillflödet av nya sjuksköterskor. Det är inte konstigare än att Microsoft mår bra av att det inte finns så många operativsystem på marknaden. Det är samma mekanism bara att medlen är annorlunda ...
Drivkraften för aktörerna i en marknadsekonomi är att upphäva marknaden/konkurrensen, med alla lagliga medel. Detta är paradoxen som måste begripas.
Mancur Olson förklarar väl på ett bra sätt varför "vi" (konsumenterna, en oorganiserad grupp) är så svaga gentemot läkarna - en organiserad grupp.
Snittlön för läkare i USA: 200.000 dollar per år.
Snittlön för läkare i Sverige 65.000 dollar per år (PPP termer).
Svenska läkare har något lägre snittlön än Amerikanska sjuksköterskor (70.000 dollar per år).
Logiken om löner
(1) Reallönerna för ALLA löntagare ökar enbart om produktionen per arbetstimme ökar. Den mänskliga arbetskraften blir endast mer produktiv med hjälp av realkapital. Realkapitalet blir mer produktivt genom den teknologiska utvecklingen samt att mer realkapital investeras i produktionskedjan, både horisontellt och vertikalt.
(2) Fackföreningar kan inte höja reallönerna för alla arbetande. Fackföreningar måste minska utbudet av arbetande genom en högre arbetslöshet. Färre arbetande ger ett större realkapital per arbetande och den genomsnittliga reallönen ökar. Detta kan göras på två sätt: a) lönekostnaden blir högre än värdet av löntagarens produktivitet, b) genom att införa licenser eller krav på en viss utbildning.
De som får behålla sina arbeten måste dock försörja de arbetslösa genom högre skatter samtidigt som alla går miste om en del av produktionen. De varor och tjänster som inte produceras kan inte i heller konsumeras. Konsumtion kan vara både privat konsumtion och offentlig konsumtion som sjukvård.
(3) Vid en fast penningmängd (guldmyntfot) kan den nominella lönesumman i ekonomin inte öka. Reallönerna ökar genom att en större produktion sänker konsumentpriserna. Löntagarna kommer i detta fall få del av hela produktivitetsökningen.
Om däremot penningmängden tillåts öka kommer tyvärr en del av reallönen att försvinna pga av inflationens omfördelning. De som äger tillgångar som fastigheter och värdepapper kommer att få värdestegringar. Detta innebär att de "rika" kommer att kunna konsumera varor och tjänster utan att först ha producerat några varor och tjänster. Konkurrensen om produkterna ökar och leder till prisökningar som drabbar de som har det sämst ställt.
Om penningmängden tillåts att öka kommer skatteintäkterna automatiskt att bli större och detta innebär att stat och kommuner kommer att kunna konsumera mer produkter på löntagarnas bekostnad. Detta leder till stigande priser som drabbar de som har det sämst ställt.
(4) Full sysselsättning skulle innebära en lägre genomsnittlig reallön, i varje fall på kort sikt. En ytterligare anställd vid samma mängd realkapital innebär att produktiviteten på marginalen sjunker. Marginalproduktiviteten sjunker och den genomsnittliga reallönen blir lägre. På lång sikt kan marginalproduktiviteten öka genom investeringar i realkapital. Investeringar kräver lönsamhet och därför kan löntagarna inte på längre sikt förlora på att företagen är lönsamma.
(5) Lönen måste sättas på individnivå om full sysselsättning ska uppnås. Individer har olika produktivitet som kan beror på erfarenhet, utbildning, moraluppfattning etc. Värdet av de produkter som produceras beror på konsumenternas nytta av produkterna. Därför är det svårare att höja lönerna för de som exempelvis arbetar inom hotell och restaurang. Högre priser skulle leda till en minskad efterfrågan på dessa tjänster.
Det är lättare att höja lönerna inom branscher med en hög konsumentnytta. Om läkartjänster hade sålts fritt på marknaden hade troligtvis dessa tjänster kunnat prissättas högre än andra tjänster. Om individen har en hög nytta av tjänsten blir efterfrågan fortsatt hög på tjänsten. Detta är inget marknadsmisslyckande utan beror på människors val och värderingar av olika produkter.
(6) Den ekonomiska kalkyleringen kan inte övervinnas av fackföreningar och politiker. En arbetsgivare styrs i grunden enbart utifrån försäljningsintäkterna (eller skatteintäkterna) och kostnaderna. Är inte intäkter och kostnader åtminstone lika höga blir det neddragningar. Skulle ytterligare en anställd leda till att kostnaderna blir högre än intäkterna blir det ingen anställning.
(7) Den neoklassiska skolans pristeori håller inte för ett verklighetstest. Detta är en pristeori som går ut på att priserna på varor och tjänster på lång sikt beror på de totala kostnaderna. Därför tror en del att en ökad lönekostnad också leder till högre priser på det som produceras eftersom priserna beror på de totala kostnaderna. Detta skulle innebära att försäljningsintäkterna ökar när lönekostnaderna ökar.
I så fall skulle ingen arbetslöshet kunna uppkomma. Men ändå uppkommer arbetslöshet. Keynes, som enbart hade en kortare grundkurs i nationalekonomin vid Cambridge, kunde uttnyttja den felaktiga pristeori. Keynes påstod, utan några vetenskapliga bevis, att om lönerna sjunker så sjunker de totala kostnaderna och därmed också försäljningsintäkterna. I så fall kan sjunkande nominella löner inte leda till en högre sysselsättning.
Men det är således konsumenternas nytta som sätter priserna och kostnaderna sätts i förhållande till priserna, inte tvärtom. Därför leder högre lönekostnader till att priserna inte ökar eftersom konsumenternas nytta inte har ökat. Det finns inte i heller någon möjlighet att höja den allmänna prisnivån om penningmängden är fast. Därför kan inte de nominella lönerna öka vid denna situation.
Däremot kan sysselsättningen öka om reallönerna sjunker. Det är denna teori Keynes egentligen syftade på om man skrapar bort all ologisk smörja. Keynes trodde dock att löntagarna skulle acceptera reallönesänkningar genom att den allmänna prisnivån höjdes. Arbetsgivarnas intäkter skulle då öka och lönekostnaderna skulle stanna kvar på samma nivå. Detta skulle leda till fler blev anställda. Detta höll inte i heller för ett verklighetstest.
Amerikanska läkarlöner sätts dels med hänsyn till att andra kvalificerade yrken har högre löneläga än i sverige och dels med hänsyn till risken att bli stämd på miljonbelopp för felbehandling. Det är svårare att se varför sjuksköterskornas löner blivit så höga.
Den makroekonomiska lönebildningen och relationen mellan kapital och arbete sammanhänger med satsningarna på realkapital, ny teknik och humankapital. Men jag tror inte att en metallmyntfot spelar så stor roll.
Nu skall jag installera det nya Google-systemet för bloggen så vi får se hur mycket som fungerar och syns i fortsättningen.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home