Här sker utsläppen av växtusgaser i Sverige

Energiproduktion och uppvärmning svarar för 26 procent av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Det är nästan lika mycket som transportsektorn där minskningarna dessutom är mycket dyrare. Men det talas ganska litet om annat än bilismen i utsläppsdebatten. Att göra minskningar med 30 procent till 2020 kan ändå bli svårt.

Det råder en stor brist på tillförlitlig statistik över utsläppen av växthusgaser i Sverige trots att dagens utsläpp borde vara utgångspunkten för klimatpolitiken. Den har ju nu formerats som en motsättning mellan regeringen med 30 procents minskning och oppositionen med 40 procents minskning. Något av dessa program skall förverkligas till år 2020.

Vi såg nyligen hur Aktuellt-redaktionen tycks ha snickrat ihop egna siffror över transportsektorns andel av utsläppen. Den redovisningen blev klart överdriven i förhållande till vad man vanligtvis brukar redovisa. Men tyvärr är det så att statistiken inte finns färdigt sammanställd någonstans - i varje fall har jag inte hittat den. Därför har jag gjort en så bra sammanställning som bara är möjlig och den grundar sig på tabell 46 i Statistisk årsbok (SÅ).

Utsläppen av växthusgaser (GHG) består huvudsakligen av koldioxid (77 %) av de utsläpp som är åtkomliga i statistiken över Sveriges inhemska utsläpp. Där redovisas fartygs- och flygplansbränslen (utrikesflyg) separat och denna post som brukar kallas "bunker" brukar inte tas med i minskningsmålen. Däremot borde andra växthusgaser redovisas tydligare. Men det är bara metan (CH4) och dikväveoxid (N2O, lustgas) som redovisas uppdelat på olika sektorer. Klor-fluor-kol-föreningar (CFC) och liknande finns inte uppdelat i SÅ. Därför tar jag inte med dem i basen vilket medför att en del procentsiffror blir något litet för stora.

Det intressanta är dock den grova bilden och den ges av tabell 46 för år 2005. Då släppte Sverige ut 65 885 kiloton koldioxidekvivalenter, CO2e. Dessa 65,9 Mt fördelade sig på nedanstående åtta huvudposter i procent:

Utsläpp av CO2e i procent av totala utsläpp 2005

Energiproduktion 17,2 %

Industri 16,7 %

Transporter 30,8 %

Uppvärmning mm 8,9 %

Industriprocesser 7,9 %

Jordbruk 13,0 %

Avfall 3,3 %

Övrigt 1,7 %

Totalt 100,1 % = 65,9 Mt koldioxidekvivalenter

I posten transporter finns lastbils- och personbilstrafik men också bussar, motorcyklar, vägmaskiner, traktorer och andra maskiner samt inrikesflyget. Hur stora utsläppen är från personbilar finns inte kartlagt. Energimyndigheten har begärt anslag för att bl a utveckla statistiken inom transportsekteorn. Grovt sett svarar personbilarna för två tredjedelar av utsläppen.

Energiproduktionen är en ospecificerad post som innehåller en del kol- och oljekraft. Industrins utsläpp kommer också från kol och olja. Dessutom finns det en särskild post för utsläpp från järn- och cementframställning och liknande. Av industrins totala energianvändning på 158 TWt (-06) svarar oljor för 20 eller 12,5 procent (EM). Om industrins fjärrvärmeanvändning på 5 TWh ingår är oklart.

Uppvärmning genererar utsläpp från en del oljeeldade fjärrvärmeverk och den lilla andelen oljeeldade villor och flerfamiljshus. Omkring 10 procent av hushållens energianvändning utgörs av oljor och gasol. Men av uppvärmningen på 77,4 TWh svarar dessa för 19,3 procent. En mindre del av fjärrvärmen (42,0 TWh) drivs också med olja. Totalt uppgår fjärrvärmen till 47,5 TWh (exkl värmepumpar) och härav kommer 6,4 från olja och gas samt 2,3 TWh från kol. Fossilbränslen svarar alltså för 18,2 procent av fjärrvärmen. Kanske 11 procent ytterligare av uppvärmningen är då fossil vilket ger att ca 30 procent av uppvärmningen av bostäder och lokaler är fossilbaserad. Andelen av utsläppen av GHG är 8,9 procent i tabellen ovan.

Jordbrukets utsläpp består till 40 procent av metan och till 60 procent av dikväveoxid. Liknande gäller för avfallsposten men där svarar metan för 90 procent.

Med de förslag för bilismen som aviserats av Energimyndigheten (se tabellen i artikeln 22/2) och som verkar ligga i linje med dagens debatt skulle bara 3,7 procenteheter av en minskning med 30 eller 40 procent kunna tillgodoses. Det rör sig om skärpta EU-regler, fördubblad etanolinblandning, höjd och indexerad drivmedelsskatt med 75 öre, km-skatt och försämrad bilförmån.

Om det skall gå att göra mera på bilområdet måste Sverige bygga ut ett elbilssystem eller ett system med ej färdigutvecklade biodrivmedel. Det gör man inte på 12 år. Inte heller kan man lägga över en stor del av lastbilstransporterna till järnvägar eftersom dessa tar lång tid att bygga ut och är förenad med stora kostnader utan att kapaciteten ökar kraftigt.

Det borde vara de övriga 70 procenten av utsläppen som skulle stå i centrum för åtgärder. Men vilka dessa skulle vara har det inte hörts så mycket av i debatten. En kraftig utbyggnad av el- och bioenergiproduktionen borde dock kunna leda till att det mesta av olje- och kolbaserad uppvärmning och energiproduktion skulle kunna trängas ut. Men det kräver regleringar eller subventioner som ännu inte diskuterats.

På 12 år är det inte sannolikt att all energiproduktion och uppvärmning skulle kunna göras fossilfri. Den teoretiska potentialen är 26 procent. Till detta kommer kanske bara drygt 4 procent från transportsektorn. Det tyder på att 30 procents minskning kan bli svårt. Skall minskningen bli 40 procent måste helt okända metoder uppenbarligen tas till. Eller har oppositionen några konkreta idéer?

Andra bloggar om: växthusgaser, koldioxid, utsläppsmål, klimatpolitik, miljö, klimat, växthuseffekten, bilismen, uppvärmning, biobränslen, politik, samhälle på intressant.se