lördag, februari 23, 2008

Oppositionen har inga klimatåtgärder för att uppnå 40 procents minskning, menade Carlgren

I Ekots lördagsintervju var miljöminister Andreas Carlgren gäst 23/2. Den handlade om utsläppsminskningarna fram till 2020. Ministern menade att Sverige skulle satsa på sin andel av EU:s 30-procentsmål (som inte är fastställt). Det skall ge Europas lägsta utsläpp i Sverige år 2020. Först 2012 är vi säkra på att det blir en ny klimatöverenskommelse.

Men Carlgren ville inte precisera någon procentsats. Han tyckte att det blivit en "kapplöpning" om procentsatser. Vi får se om beräkningen 38 procent är korrekt. Det preciseras i höstens klimatproposition, sade han. Det kan bli ett åtagande om mer än 7-8 procents minskningar i andra länder (u-länder) där vi får mycket bättre effekt än satsningar i Sverige. Men ändå skall det göras stora satsningar i Sverige. Varför?

Det märks att Ingrid Gustavsson inte är en lika rutinerad intervjuare som Tomas Ramberg, som i sin tur framstår som mera förberedd än Inger Arenander. Carlgren fick ännu en gång förklara att det kunde bli 10 gånger större effekt i andra länder (Brasilien). EU-kommissionen har dock föreslagit att max 3 procent skall göras i andra länder. Vi skall arbeta för att den siffran skall bli större, sade AC.

Koldioxidskatten är ett mycket bra styrmedel och den skall på längre sikt höjas. För transportsektorn finns det konkreta förslag, sade IG. Alla medlen kommer att behövas, koldioxidskatten skall följa prisutvecklingen. De 70 örena ville Carlgren inte precisera tidsmässigt. Men när bilarna blir mer bensinsnåla blir höjningen inte så betungande.

Kilometerskatten fick en inspelad Anders Borg framställa tveksamheter emot. Är regeringens klimatpolitik trovärdig när Fredrik Reinfeldt också är skeptisk till järnvägsutbyggnad? Km-skatt är ett sätt att göra järnvägarna mer konkurrenskraftiga, menade Carlgren. Det behövs inte enbart nya spår utan man kan öka kapaciteten genom förbättrad logistik. Utsläppen från godstransporterna skall minska och då är det en helhetslösning som behövs. Vi skall inte småplocka med smååtgärder.

Vi behöver mer järnväg men vi kan inte låta näringslivet vänta och därför är logistiklösningar viktiga nu. Hur man skulle tolka skepsisen mot km-skatt kunde han inte riktigt förklara i slutändan. Man pratar förbi varandra, framhöll Carlgren flera gånger. Vi skall flytta gods från landsvägar till järnvägar - ja, men hur mycket och hur mycket effekt skulle nya spår och logistik kunna ge? Därom fick vi inga frågor eller svar.

Tyskland har ett mål på 40 procent men de har mycket större utsläpp, bl a från brunkol, sade AC. Det stora uppdraget är att bygga ut förnybar energi, menade Carlgren. Vi skall fokusera på det som enar och inte diskutera den splittrande kärnkraften. Den har en så lång livslängd att besluten inte behöver fattas nu. Det centrala är att minska vår sårbarhet och inte bara ha kärn- och vattenkraft. Vindkraft och bioenergi behövs också därför.

Förutsatt säkerhetsprövning välkomnade AC att man gör effekthöjningar motsvarande två Barsebäcksreaktorer. Etanolen kom på tal och AC ville ha hållbarhetskriterier. Svensk och framförallt Brasiliansk etanol är mycket bra. Det är majs och palmolja som råvaror som har kritiserats. Etanolen kommer att fortsätta att spela viktig roll. Sverige kommer kanske att bli först med en fossilfri fordonspark. Bilen behöver vi och vi skall inte jaga bilen utan utsläppen, sade Carlgren.

EU:s miljöministrar möts i början av mars och skall då diskutera hur EU tar ledningen. Och...? Har Sverige några andra förslag till åtgärder? Ja, de som kommer med höga procentsatser har inga åtgärder, sade Carlgren. Vi överger nu att man skall tänka nationellt. Bra, Carlgren! Men vilka regeringens åtgärder skulle vara fick vi inte veta. Debatten svängde mellan faktisk politik och den påstådda oenigheten inom regeringen. Vari oenigheten med oppositionen skulle bestå fick vi inte veta ett dugg om.

Sverige har större utsläpp per capita än u-länder. Vilket ansvar har den enskilde? Energisnåla kyl- och frysar etc svarade AC. Världens länder kommer på lång sikt att ha ungefär lika förbrukning. Stand-by-funktionerna? Vi kommer med fler regleringar men om dessa skulle träffa stb framgick inte. Sverige skall bli ledande, sade Carlgren.

Blev vi särskilt mycket klokare? Fick vi veta hur regeringens mycket ambitiösa klimatpolitik skulle träffa medborgarna? Varken järnvägsutbyggnad, kilometerskatt eller bensinskatt preciserades. Än mindre vilka övriga åtgärder skulle bestå i. En sak är att bygga ut vindkraft eller bioenergi. En annan är att få medborgarna att använda dessa. En hel del av denna utbyggnad måste ju användas av bilisterna utöver de åtgärder som nu nämns i debatten (se tabellen i min artikel igår). Det gäller ännu starkare för järnvägarna som skall drivas med el från vindkraften. Om det inte går att bygga ut järnvägskapaciteten blir ju elen onödig.

Men den största bristen i intervjun var att vi inte fick någon ytterligare information om vad det är som skiljer regeringen från oppositionen. När nu Carlgren satt ner foten i frågan om jakten på procenttal inom Sverige hade det varit på sin plats med en närmare redogörelse för tänkbara skillnader mellan regeringens åtgärder och hur oppositionens bud på 40 procents minskning kunde åstadkommas. Eller har diskussionerna i Klimatberedningen aldrig handlat om konkreta åtgärder utan bara om tomma procentsatser? Skillnaderna är den viktigaste klimatpolitiska frågan som kommer att ständigt stå i centrum fram till valet. Nog kunde Ekot ha bidragit till början på ett klargörande?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

6 Comments:

At 24 februari, 2008 08:29, Blogger Per-Olof Persson said...

De sociala kostnaderna blir stora om dessa minskningar genomförs. Det skulle bli en stor utslagning av företag och arbeten. När dessa sociala kostnader uppkommer blir det folkliga motståndet stort och man kan bara gå vidare om man inför en fascistisk diktatur.

Koldioxiden styr inte klimatet på Jorden. Fågan handlar egentligen om att övertyga människor om att det är kapitalismen förstör miljön samt att den leder till ett överutnyttjande av de knappa resurserna. Lösningen anses vara att införa en nationalsocialistisk planekonomi där det mesta produceras inom landet men där det privata ägandet behålls. Ett Riksplaneringsdepartement införs som sätter priser och löner, samt lägger upp produktionsplanerna för näringslivet.

Det är också viktigt att komma ihåg att miljörörelsen använder sig av Ehrlich-ekvationen som kommer fram till att 90 % av befolkningen på Jorden måste försvinna pga dess ekologiska påverkan:

Ekologisk Påverkan = Befolkning X Materiellt Välstånd X Teknologi

Ehrlich-ekvationen utgår ifrån att Materiellt Välstånd och Teknologi är konstanta, vilket innebär att befolkningen måste minska. Paul Ehrlich är neo-malthusian och spådde på 1960-talet att hundratals miljoner människor skulle svälta ihjäl på 1970-talet. Thomas Malthus spådde 1798 att den engelska befolkningen skulle öka samtidigt som produktionen av livsmedel skulle ligga kvar på samma nivå som tidigare.

Problemet med Ehrlich-ekvationen är att den antar att Teknologi är en konstant faktor. En förbättrad Teknologi minskar Ekologisk Påverkan och därför borde ekvationen se ut så här:

Ekologisk Påverkan = (Befolkning X Materiellt Välstånd) / Teknologi

 
At 24 februari, 2008 13:56, Anonymous Per Fredö said...

En opposition utan konkretion.

 
At 24 februari, 2008 19:12, Anonymous Anonym said...

Jag tror det här kan bli till fördel för regerigen inför nästa val. Att uppnå oppositionens orealistiska mål kommer bli för kostsamma och effekterna på växthuseffekten minimala. Om regerigen argumenterar för att satsa på energiteknik, för enkla byggandet av vindkrafverk och klimatprojekt i uvärlden tror jag att man har ett jätte chans att plocka röster. Det gjorde man nog i förra valet när man sa att man inte skulle höja skatten på drivmedel(koldioxidskatten?).

 
At 25 februari, 2008 03:43, Anonymous Anonym said...

Att minska koldioxidutsläppen med bortåt 30 % till år 2020 kan visa sig mycket svårt för Sverige.
Vi befinner oss i ett läge, då utsläppen faktiskt ökar, och vi har bara 12 år på oss.
Att bygga ut järnvägsnät tar lång tid.
De stora virkestransporterna går direkt från avverkningsplatser till fabriker längs älvdalarna som saknar järnvägar.

Det verkar som att regeringen är villrådig om hur uppgiften bäst ska lösas. Varje års tvekan gör att möjligheterna att lyckas minskas.

Och hur skall Storbritannien lösa sin stora utsläppsminskning? Biofuel- tillgången är begränsad, kärnkraften får ej tillgodoräknas och vindkraftsproduktionen är dyr och hinner inte tillgodose efterfrågan.

Det är nog så, att länderna inom EU i nuläget sneglar på varandra och hoppas på under.
Martin

 
At 25 februari, 2008 16:10, Anonymous Per Fredö said...

Tekniken måste utvecklas. Prioriteningar göras t ex mellan kärnkraft och sol och vind.
Regeringarna under den aktuella tidsepoken måste hela tiden göra sina uppföjningar och de mest skiftande resultat och opinioner blir att räkna med.
Splittringar finns redan nu nationellt, inom och mellan block och likaså mellan EU-länder.

Och vad göra åt länder som t ex Kina?

 
At 25 februari, 2008 16:44, Blogger Danne Nordling said...

Vi får se vad klimatberedningens halvt desavouerade majoritet har att komma med. Men hela debatten hittills har fokuserat på fel sektorer. Främst i skottfältet har transporterna stått och därefter har man talat om bostäderna. Den teoretiska potentialen är inte så stor här fram till 2020.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home