tisdag, mars 04, 2008

Järnvägar för 45 -50 miljarder ger 1,5 procents utsläppsminskning

Klimatberedningen preciserar 9 procents utsläppsminskning till 2020. Där ingår järnvägsinvesteringar som har uppskattats till 45-50 mdr kr. Det skulle minska utsläppen med futtiga 1 Mt växthusgaser eller motsvarande 1,5 procent. Höjd bilskatt skulle bara ge 0,9 procents minskning. Är klimatpolitiken trovärdig? Oppositionen överbud är det inte.

Klimatberedningen har nu offentliggjort sitt betänkande SOU 2008:24. Det är en rapport på över 500 sidor. En hastig genomgång visar att där inte finns mycket fakta. Man tycks inte ha kvantifierat åtgärder för att uppnå en minskning inom landet med ca 30 procent (siffran är ej preciserad). Det som finns beräknat är åtgärder utanför EU:s handelssystem och dessa landar på 9 procents minskningar (bas 65,9 Mt CO2-ekvivalenter). Dessa åtgärder framgår av nedanstående tabell:


I stort sammanfaller dessa åtgärder med dem som Energimyndigheten kom fram till under förra sommaren och som jag skrev om den 22/2. Då skulle 75 öres bensinskattehöjning ge 1,1 procents utsläppsminskning. Nu har denna åtgärds effekter justerats ner så att jag får minskningen till 0,9 procent. Det beror sannolikt på att Klimatberedningen ökat effekterna av EU:s direktiv om mer bränslesnåla bilar. Då blir effekten rimligtvis mindre av en skattehöjning. Å andra sidan har alla enskilda åtgärder beräknats brutto och först vid en icke redovisad korrigering för "överlappande" åtgärder beräknats netto för hela summan.

Tabellen visar en sensationellt liten effekt av investeringar i järnvägar för att få ökade godstransporter med eldrivna tåg. De ger ca 1 Mt i utsläppsminskning vilket blir 1,5 procents reduktion på basen 65,9 Mt. Detta visar att det var befogat av statsminister Fredrik Reinfeldt att uttala sin skepsis mot en så stor järnvägsutbyggnad som med 45-50 mdr kr till 2020.

Hans skepsis får han återigen ovett för av beredningens ordförande Hans Jonsson i dag i Dagens Eko. Även Anders Wijkmans (kd) kritik mot statsministern och Anders Borg som kritiserat km-beskattningen är svår att förstå. Man behöver inte läsa hela rapporten för att förstå att de stora vinsterna finns att göra i form av en järnvägsutbyggnad vid de värsta flaskhalsarna så att godstrafiken kan köra snabbare än 18 km/tim.

De flesta miljarderna i järnvägsinvesteringar är synnerligen ineffektiva som medel för att minska utsläppen av växthuisgaser. Och km-skatt som leder till att skogsindustrin flyttar utomlands kan inte heller vara effektivt mot de globala utsläppen.

Anmärkningsvärt är att oppositionen försöker inbilla omgivningen att den har ett seriöst mål på 40 procents minskning. Och det hela blir lätt parodiskt när Ekot framställer det som att striden står mellan 38 resp 40 procents minskning. Då har minskningar utomlands räknats in i de 38 procenten. Läs de röd-grönas reservation i rapporten. Hur menar klimataktivisterna att de extra 10 procentenheterna skall åstadkommas? Ingen utvidgad tabell enligt ovan presenteras.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

2 Comments:

At 04 mars, 2008 21:53, Blogger Magnus said...

Intressant. Ska kolla på det någon gång. Ja, det är rena fantasisiffrorna de diskuterar. Man undrar bara när det här ska vara över. Det lär väl delvis bero på kommande års klimatutveckling, eller?

När det gäller järnväg kräver visst rälsproduktion extremt mycket energi, varför tåg initialt inte behöver vara så "CO2-snålt":
http://fof.se/?id=07242a

När genomslaget för eldrift blir mer allmänt (sannolikt under lång tid i hybridbilar) om kanske 10-20 år lär trafikens fossilbehov minska drastiskt. (Ibland kan man undra hur klokt drastiska åtgärder mot det fossila är, men kanske samhälleligt vettigt om de minskar enorma inkomster för arabländer.)

 
At 05 mars, 2008 02:51, Blogger Danne Nordling said...

Man kan undra hur beredningens beräkning är gjord. Har man jämfört godstransporter via järnväg med lastbilstransporter som använder dagens teknik? Om lastbilarna i betydande utsträckning kan drivas med DME om 12 år blir utsläppsvinsterna med järnväg mindre avgörande. Och om stålframställningen alstrar mycket koldioxid blir jämförelsen ännu sämre.

Hur förhåller sig de löpande kostnaderna till varandra? Även investeringskostaderna borde kunna jämföras. Det finns dock mycket att ta av från järnvägarna innan de kommer i paritet med landsvägar som ju kan dela kostnaderna med en stor persontrafik. Om investeringar på 45 mdr kr kan ge 10 procents avkastning på annat håll blir kostnaden för detta 4 500 kr per ton utsläpp. Det är dock inte en ren merkostnad.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home