Friheten från skråtvånget ökade lönerna kraftigt
Riksbanken har nyligen kommit ut med en unik lönestatistik fram till år 1900. Den visar hur lönerna i real mening (när inflationen räknats bort) gått upp och ned sedan 1540. Men år 1850 ser man ett trendbrott. Lönerna ökade med 175 procent under de femtio åren till år 1900. Marx hade fel. Se diagrammet nedan:
Källa: Riksbanken 2008
Denna fantastiska ökning sett i ett historiskt perspektiv forsatte sedan under 1900-talet. Men vad berodde den på? Enligt marxistisk teori borde lönerna ha börjat sjunka efter 1870-talet då industrialiseringen började. Företagen började då använda maskiner i större utsträckning vilket enligt Karl Marx och John Stuart Mill borde ha haft en förödande inverkan på lönerna. Marx menade att lönerna skulle sjunka så mycket att arbetarna till slut blev utarmade och därför gjorde revolution.Enligt socialistisk nationalekonomi borde industrialiseringen också ha inletts med en sänkning av lönerna (se min artikel om Robert Heilbroner). Men därefter skulle maskinernas högre produktivitet ha lett till högre löner. För att åstadkomma detta snabbare än i andra länder förordade de socialistiska ekonomerna tvångsindustrialisering genom planering av ekonomin. Detta kom att ursäkta många av Josef Stalins grymheter mot den ryska befolkningen på 1930-talet.
Det svenska exemplet, som Riksbanken så tydligt demonstrerar, visar att industrialisering kan åstadkommas samtidigt som lönerna ökar, och ökar snabbare än tidigare. Hade man vetat detta på 1930-talet hade kommunistisk planhushållning knappast uppnått den prestige som den därefter hade fram till 1980-talet.
Orsaken till den era av ekonomisk tillväxt med höjda löner som inleddes kring 1850 i Sverige är uppenbarligen avskaffandet av skråtvånget 1846 och införandet av full näringsfrihet 1864. När småföretagarnas lagstiftade monopol i städerna upphörde kunde konkurrensen om konsumenternas gunst och arbetarnas arbetsinsatser både ge mera varor och högre löner.
Frihet är inte bara ett moraliskt egenvärde. Den leder också till ett förmerande av de materiella värdena. Ändå finns det och har funnits glödande fiender till friheten.
Andra bloggar om: skråväsendet, näringsfrihet, skråtvånget, frihet, tillväxt, löner, socialism, Stalin, industrialisering, kapitalism, ekonomi, samhälle på intressant.se
4 Comments:
Utvecklingen av lönernas köpkraft mellan 1919-1939 för olika länder kan vara intressant. Innan Första Världskriget var världshandeln relativt fri med få handelshinder. Efter 1919 ökade handelshinderna, skatterna blev högre, regleringarna blev fler och antalet anslutna till fackföreningarna ökade. Detta ledde till ekonomisk kris, lägre investeringar, högre arbetslöshet och stagnerande reallöner.
Storbritannien är ett intressant fall eftersom befolkningen fyrdubblades under 1800-talet och lönernas köpkraft fyrdubblades trots detta. Ändå var antalet arbetare anslutna till fackföreningar år 1900 endast 10 %. När antalet anslutna ökade efter 1919 stagnerade reallönerna. Detta är ett bra exempel på att reallönernas utveckling endast beror på entreprenörernas investeringar i att göra produktionen mer produktiv.
En annan intressant iakttagelse är att anställningsskydd som LAS (som kom på 1970-talet) minskar tryggheten för de anställda. Tryggheten för en arbetare är att kunna säga upp sig eller bli uppsagd dag 1 och kunna få ett nytt arbete dag 2. En arbetsgivare kan aldrig garantera en trygg anställning eftersom konsumenternas efterfrågan ständigt förändras.
Det är således inte arbetsgivarna som inte tar sitt samhällsansvar utan det är konsumenterna som inte tar sitt samhällsansvar. Detta innebär också att konsumenternas efterfrågan överförs till andra arbetsgivare. Därför måste också arbetskraften frigöras för att överföras till dessa arbetsgivare.
Om det är globaliseringen som frigör arbetskraft inom landet så måste arbetskraften överföras till produktion där landet har en komparativ fördel (relativ fördel jämfört med andra länder). Globaliseringen ökar människors köpkraft eftersom priserna sjunker. En ökad köpkraft kan överföras till helt ny produktion inom landet. Detta överför ledig arbetskraft till andra arbetsgivare men detta kan endast fungera om det finns få politiska anställningshinder.
Skulle man inte kort och gott kunna säga, att facket är en modern variant av skråväsendet? Inget kollektivavtal, ingen näringsverksamhet!
Tack, Bengt Erik J. Du har på ett uttömmande sätt sagt allt som jag skulle vilja ha sagt i frågan. Facket är dagens skrå och fackföreningsrörelsen vårt skråväsende. Tänk om det kunde komma ut i befolkningen.
Det är ganska roande att läsa kommentarer som ni inte vet något om. Liberalt trams! Och du din skäggiga tönt som har denna blogg, frihet är låga skatter... för vem? Är det frihet att sänka skatten och sedan höjja matpriserna? I din trångsynta liberala värld så kommer man då att få välja, mat eller ... något annat! ÄR det frihet menar du? Du behöver inte svara för jag kommer antagligen inte tillbaka...
Dte är också ganska typiskt för er liberala element att ni drivs av en stor egoism, men i eran föreställningsvärld rationaliseras den om till frihet. MEn eran frihet är bara egoism och inget annat.
Skicka en kommentar
<< Home