Klimatdebatten - bidragen haglar

Etanolens skadlighet för livsmedelsproduktionen är nu en central debattfråga. Men kritik mot klimatpolitiken och målsättningarna förekommer också. Skall vi bygga trähus eller stenhus? Utsläppen i EU minskade bara med 0,3 procent det senaste året.

De senaste dagarna har den klimatpolitiska debatten dominerats av etanolens inverkan på livsmedelspriserna. Idag 23/4 skriver P J Anders Linder en andra ledarartikel i SvD om etanolsubventionerna men han menar också att högre priser kan vara positiva för jordbruket i uländerna (på sikt). På ett helsidesuppslag i SvD rapporteras om matpriserna som en hunger-tsunami. Det sker med anledning av varningar från FN:s matprogram. Brasiliens president Lula da Silva försvarar sockerrörsetanolen med att den inte tar i anspråk åkermark. För 40 år sedan sågs savannerna där som ödemark. Gordon Brown vill ändra EU:s tioprocentsmål.

I Dagens Nyheter handlar huvudledaren idag 23/4 om bilismens utsläppsminskningar. Är det bäst med höjd koldioxidskatt eller att inkorporera bilismen i utsläppshandeln? Eftersom vägtrafiken svarar för en mycket stor andel av utsläppen utanför handelssektorn, 60 procent, blir kraven särskilt hårda där, skriver DN. Det är den högsta andelen i Europa. Men DN ifrågasätter

"att biodrivmedel på ett avgörande sätt skulle minska utsläppen av koldioxid. Det är förhoppningar som kommit på skam i takt med att nackdelarna med etanolboomen blivit alltmer uppenbara. Vissa typer av biodrivmedel kan ha rent negativa effekter på klimatet när all typ av påverkan inkluderas, som skogsskövling och intensiv gödsling. Etanolhysterin har dessutom bidragit till den globala prisexplosionen på livsmedel som drabbar världens fattiga hårt."

Valet mellan koldioxidskatt och utsläppsrätter tycks vara en organisatorisk och administrativ fråga enligt en bok av Per Kågeson (SNS). DN är för utsläppshandel med följande argumentation:

"En koldioxidskatt skulle visserligen kunna fungera väl. Men eftersom det blir mycket svårt att nå enighet inom EU om en gemensam skattenivå på ett område där EU inte har beslutanderätt, blir en sådan skatt inte effektiv. En nackdel med en skatt är dessutom att det är osäkert hur stora minskningarna faktiskt blir. Utsläppsrätter med ett fastställt tak garanterar däremot att målet nås."

Utsläppen minskar i snigelfart rapporterar DN på nyhetsplats (ej utlagt). Mellan 2005 och 2006 minskade utsläppen av GHG med 0,3 procent. I Finland ökade de med 16,3 och i Danmark med 10,9 procent. Sverige minskade med 1,7 och Portugal med 6,0 procent. En artikel som finns utlagd visar att Kanada ökade med 25 procent sedan 1990.

I går sände P1 ett program om oenigheten om de klimatpolitiska målen där forskarna i regeringens vetenskapliga råd uttalade sig. Mest kritisk var statsvetaren Katarina Eckerberg som sade: "Det är politiskt sprängstoff att regeringskoalitionen inte kan enas med oppositionen, säger hon, eftersom det handlar om att visa en enad front utåt mot både EU och överenskommelser under FN."

I programmet Tekno idag i P1 diskuterades trähus kontra cementhus. Det går bara åt en tiondel så mycket koldioxid när man bygger trähus som betonghus. Cementtillverkningen svarar för tre procent av de globala utsläppen. Hälften kommer från bränningen och andra hälften från den kemiska processen. Denna går i motsatt riktning under lång tid därefter då cementen omvanlas till kalksten. | Stålindustrin (bl a armeringsjärn) svarar för 7 Mt utsläpp och alltså en tiondel av Sveriges utsläpp. Enligt Jernkontoret har man svårt att minska dessa.

I DI skriver tio företrädare för näringslivet om en studie från McKinsey som visar att för fem mdr kr kan Sverige få en minskning av utsläppen med 10 procent. Ytterligare 5 mdr skulle däremot bara ge ca 1 procents minskning.

Andra bloggar om: klimatpolitik, etanol, biodrivmedel, trähus, cement, miljö, klimat, växthuseffekten, klimathotet, politik på intressant.se