Lars Ohly leder vänstern till nederlag

Det var ingen visionär som framträdde i Ekots intervju. Snarare framstod Ohly som en partifunktionär i politbyrån som hade i förväg dikterade svar att komma med på varje fråga. Det intressanta var kanske att han ville höja skatterna för låginkomsttagarna genom någon åtgärd mot jobbavdragen.

I Ekots lördagsintervju 12/4 utfrågades vänsterpartiets ledare Lars Ohly av Margit Silberstein. Det påannonserade ämnet var"Vad ska lyfta vänstern från jumboplatsen bland riksdagspartierna?" Den första frågan gällde att det inte längre var bråk inom vänsterpartiet. Är högerbråkstakarna kanske borta? Ohly menade att de var kvar och lugnet var en följd av att det viktigaste nu var att bi av med Reinfeldt.

Alliansen går till generalangrepp mot välfärdssamhället - ändå lyfter ni inte, sade Silberstein. Vi har inte varit tillräckligt bra med att komma ut. Vad var då skillnaden mot när Gudrun Schyman var partiledare och partiet hade 12 procent? Det fick vi inte riktigt svar på och den ultimata frågan huruvida Ohly var en sämre ledare än Schyman ställdes inte.

Vi kan inte skylla på någon annan sade Ohly ödmjukt men med en ettrig ton i rösten. Det behövs 200 000 nya personer i den offentliga sektorn, t ex på häktena. Vi har pratat för yvigt och orealistiskt. Ett exempel är sextimmarsdagen som vi fortfarande är för, sa Ohly.

Vänsterpartiet är ett demokratiskt parti och det kommer ett uttalande. "Vi måste vara tydliga" och Ohly tog på sig en del av ansvaret genom att han hade gjort sina deklarationer tidigare. De som är odemokratiska är de som vill att marknaden skall styra. Det är den nya regeringen som vill att plånboken skall styra som begränsar demokratins omfattning. Det är en utveckling bort från demokratin.

Stöder v Hugo Chavez? Vi stöder demokraten Chavez men vill inte ha något uttalande på kongressen. Men att Chavez skulle vara demokratisk men inte den den svenska regeringen ville Ohly inte gå med på.

Vänstern vill vara med i nästa regering. Ohly var dock tveksam till ett tvåblockssystem där man gjorde en gemensam deklaration. Väljarnas röster skulle få ge utslag, v har t ex en helt annan ekonomisk politik än s. Vi kan efter valet förhandla fram en gemensam politik. Då kan det inte bli något svar från oppositionen om vilken skattepolitik etc som skulle drivas, påpekade Silberstein. En opinionsundersökning från SKL visar att 9 av 10 ville ha höjd skatt om pengarna gick till sjukvården, framhöll Ohly med tydlig förtjusning. Ohly förde vidare resonemanget om låginkomsttagarnas skattesänkningar som jag presenterade igår. Men skulle det också leda till höjd skatt? Ja, om det blev bättre välfärd. Det verkar alltså som att jobbavdragen skall avskaffas enligt v.

Vänsterpartiet skall inte kompromissa före valet i frågor där vi inte är överens med de andra oppositionspartierna. Valdeltagandet skulle också riskera att bli lägre. Några smärre kompromisser skulle kunna tänkas där vi redan ligger nära varandra. I regeringen måste vi däremot kompromissa om allt, sade Ohly

Sverige skall fortfarande ut ur EU. Den frågan har inte dagsaktuell karaktär. Folkomröstning om Lissabonfördraget är det däremot. Det kräver 3/4 majoritet i riksdagen och blir aktuellt i slutet av året. Vi vill att Sverige får ett undantagsprotokoll. Det skall garantera kollektivavtalens ställning, konflikträtten och motverka lönedumping. Ett utpressningstillfälle mot EU skulle man kunna säga att Ohly förordade.

Anklagelsen om "sorteringsskola" kan bli ett problem genom att s öppnat för en överenskommelse med Björklund. Både s och mp har förflyttat sig högerut i skolfrågan. Avslutningsvis ville Ohly bli statsminister men kunde nöja sig med "något mindre fint". Silberstein försökte med hans utrikespolitiska intresse men där var tiden slut.

Efter alla dessa småfrågor kan man fråga sig om det är detta vänsterpartiet skall föra fram som ett valvinnande budskap? Kanske är detta en följd av intervjuns struktur. Men det måste också vara en funktion av att det helt enkelt inte finns några visionära budskap hos vänsterpartiet. Dessutom har det en partiledare som är allt annat än visionär. Jag kan inte se annat än att det blir svårt för v att lyfta om man fortsätter på den inslagna vägen.

Med litet skicklighet från alliansens sida skulle v kanske kunna åka ner under 4 procent. Om oppositionen ändå vinner är det inte orealistiskt eftersom "kamrat 4 procent" då inte behöver rycka ut. Med en partiledare som inte framstår som ledare utan som partifunktär i politbyrån är risken stor att Ohly administrerar fram ett valnederlag 2010. Ett partiledarbyte något år före valet kan bli resultatet. Men grundfelet är att vänsterpartiet inte behövs när den ursprungliga ideologin uppfattas som förlegad.

Andra bloggar om: vänsterpartiet, vänstern, Ohly, kommunisterna, politik, val 2010 på intressant.se