Privatekonomisk utbildning en uppgift för staten?
I SvD föreslår Mats Odell (kd) idag i en artikel på Brännpunkt att staten skall ta på sig uppgiften att befrämja utbildningen i privatekonomi för medborgarna. "Finanskunskap" vill han kalla ämnet. Det väcker en del principiella frågor om statens uppgifter i samhället.
Utbildning är något som individerna har anledning att skaffa sig för att kunna bli mer produktiva i vid bemärkelse. Det är inte något som andra har anledning att finansiera i princip. Men en del av utbildningen har karaktären av kollektiv nyttighet. Då finns det särskilda skäl att bidra med skattefinansiering. Det gäller speciellt den elementära utbildningen som är nödvändig för att ett modernt civiliserat samhälle skall fungera utan för mycket konflikter.
Utöver detta finns en hypotes att högre utbildning borde skattesubventioneras eftersom alla har nytta av att det finns en god andel högutbildade. Tanken är att högutbildade bidrar till högre ekonomisk tillväxt och det leder då också till större löneökningar även för lågutbildade lågavlönade.
Frågan är nu hur också ökade kunskaper i privatekonomi kan anses vara en uppgift för staten. Räcker det inte med att lansera en website med tips och instruktioner om finanskunskap, vilket var ett av syftena med Mats Odells artikel? Finansmarknadsministerns argument är att de hushåll som har svårt att få pengarna att räcka till borde få lära sig hur man gör. Det är inte så att ekonomiska bekymmer alltid beror på dåliga inkomster. Odell framhåller att många hushåll med små inkomster "tycks ha relativt god koll på sin ekonomi".
Det är istället en grupp i olika åldrar på drygt en tiondel som har ett ekonomiskt beteende som leder in dem i svårigheter. Detta beteende är av typ dålig planering, köp på kredit och ingen kontroll över vad pengarna går till. Det är tydligen folk som inte kan "sköta pengar" som behöver utbildas så att de inte skadar sig själva ekonomiskt. Vi ser här ett ny paternalististisk uppgift för staten. Jag har svårt att se att denna motivering skulle räcka för att satsa skattepengar på sådan verksamhet.
Men man kan ändå fråga sig om det kanske skulle finnas ett motiv för de skötsamma skattebetalarna att satsa pengar på att få en del av den mer oansvariga tiondelen att inte hitta på ekonomiska dumheter. Deras verksamhet ställer uppenbarligen till med en del ekonomisk skada för de skötsamma. Det kan alltså finnas ett egenintresse att få färre personliga konkurser, färre socialbidragstagare, färre bedragare eller andra brottslingar och färre alkoholister och andra missbrukare. I så fall borde staten och Odell först visa att ekonomiskt oansvarigt beteende leder till sådana värre konsekvenser för oss alla. Därefter borde det visas att just utbildning i finanskunskap skulle kunna reducera det ekonomiskt destruktiva beteendet.
Andra bloggar om: privatekonomi, finanskunskap, Odell, statens uppgifter, kollektiva nyttigheter, utbildning, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi, skattepolitik principiellt
posted by Danne Nordling @ 16:33
2 comments
2 Comments:
Jag finner din bloggartikel bland det mest intressanta gensvar jag läst om Odells idée. Att spendera miljonprojekt på att lära gamla hundar sitta känns väl inte så smart, de som får dessa tips lär redan vara i stora problem.
Vore inte en moderniserad skolreform en effektiv idée. I hemkunskap och samhällskunskap finns det grund för lära om privatekonomi; tyvärr läggs all fokus på att memorera olika ministrar eller baka bullar.
Den yngre generationen verkar vara den med störst problem med saker som snabba lån och förståelse om hur konjukturer påverkar individer. Med ökade risker ie snabba lån så skulle det väl vara en investering för framtiden att inkludera ekonomiutbildning för unga.
Unga människor med skulder hamnar direkt från början som en kostnad för samhället med svårighet att få lägenhet och lån pga anmärkningar; inflexibilitet som bör leda till svårigheter i arbetsmarknad, bland annat.
När jag läste nationalekonomi och sedan undervisade i samhällskunskap i de dåtida lärovärken så fanns det in get som hette hushållsekonomi eller som det nu i den Odellska blogen rubriceras finanskunskap.
Nu har ju åtskilliga av de gamla skolämnena tagits bort eller kraftigt reducerats.
Samtidigt har statsmakterna krävt att t ex samhällskunskapen ska hinna med åtskilligt mer kunskapsstoff, allt motiverat med att vi nu fått ett alltmer komplext samhälle och att ungdomarna går längre tid i skolan.
Att lära de som har så svaga baskunskaper att de kallas funktionella analfabeter även finanskunskap, i sig behövligt, blir nog inte lätt.
Att det finns ett behov att lära den yngre generationen vad som menas med att sköta sin och familjens ekonomi torde vara ovedersägligt.
Odell har skissat en del av det som här brister, men samtididigt torde det vara få av de som sköter sin ekonomi sämst kommer att hitta hans nya hemsida och att planera sin ekonomi efter alla de råd som där kommer att ges.
Att denna hemsida blir ett miljonprojekt är nog lite överdrivet.
Redan nu finns det mängder av information att hämta ur de hemsidor som regering, riksdag och myndigheter står för och som alla bekostas med skattemedel.
Ett av skälen är förstås att det i en demokrati är ett framsteg att man nu via datorn kan få fram information som tidigare inte alls var tillgänglig.
PF
Skicka en kommentar
<< Home