torsdag, september 23, 2010

Elbilar eller biobilar?

Höjd bensinskatt enligt de rödgrönas förslag är en omöjlig idé för att förbättra den dåliga ekonomin för elbilarna. Eller ska Sverige temporärt utveckla ett lokalt system med biobränslen för bilarna?

Enligt Energimyndigheten kommer utvecklingen av tekniken att utvinna bränslen från svensk skogsråvara att kunna medföra att 20 procent av motorfordonens bränsleförbrukning skulle kunna tillgodoses denna väg. Det kan vara fråga om etanol framställd av cellulosa, metanol genom direktförgasning av skogsråvaran eller från svartlut eller på liknande sätt framställd dimetyleter (DME) som är en gas med 5 bars tryck för dieselmotorer.

Nu kommer även produktionen av tallolja igång som en inblandning i vanlig diesel. Tallolja är också en biprodukt från tillverkningen av pappersmassa. Preem ska lansera talldiesel till konsumenterna nästa år. Det är företaget Sunpine i Piteå som vid full produktion 2011 kan framställa 100 000 kubikmeter råtallolja som utgör grunden för satsningen. Detta kan jämföras med mängden ren etanol på 134 000 kbm, som ingår i bränslet E85 (Motor 7/10).

Men optimismen om användning av det "förnybara" är rimligtvis något som främst gäller Sverige. Andra länder med begränsade skogstillgångar kan rimligtvis inte göra sådana satsningar (bloggart aug-10). Och skogsländerna kan knappast tillgodose andra länders bränslebehov genom export. På lång sikt ställer detta till problem för dem i Sverige som vill använda sin bil utomlands.

Bilutvecklingen internationellt går istället ut på att öka verkningsgraden i förbränningsmotorerna, lansera hybridbilar och laddhybrider samt rena elbilar. Med en fortsatt kraftlös klimatpolitik kommer bensin och diesel att kunna användas under lång tid framöver - i synnerhet om bränsleförbrukningen sjunker. Trots detta utvecklas också rena elbilar som till stor del måste "tankas" med kolproducerad el.

I år lanseras fem renodlade elbilar: systerbilarna Citroën C-Zero, Peugeot iOn och Misubishi iMiev, samt Nissan Leaf och Smart Electric Drive. Därtill kommer efterkonverterade Fiat 500 från EV Adapt. Priserna ligger på närmare 400 000 kronor på grund av de dyra batterierna. Detta kan tyckas uppvägas av drivmedelskostnaden på endast ca 3 kr/mil (bygger på elpris 1-1,5 kr kWh och åtgång 1,5-2 kWh/mil).

Nyhetsbrevet Tjänstebilsfakta har gjort en konsumentekonomisk jämförelse av en konverterad Fiat 500 med en vanlig Fiat 500. Jämförelsen blev inte särskilt förmånlig för elbilen. Kalkylen bygger på 40 000 kr i elbilsrabatt, tre års innehav och körsträcka 7 500 mil. Elbilens servicekostnad reducerades med 25 procent (2 250 kr). Andrahandsvärdet för elbilen beräknades välvilligt till 38 procent. Ändå blev kostnaden exklusive drivmedel för bensinbilen 151 500 kr mot 254 950 kr för elbilen. Om bränslekostnaden gissningsvis skiljer med 6-7 kronor till elbilens fördel per mil blir slutresultatet ändå mer än 50 000 kr sämre ekonomi på tre år för elbilen.

Detta resultat ger också möjlighet att bedöma de rödgrönas förslag till höjning av koldioxidskatten så att bensinen blir 49 öre dyrare per liter. Bränslekostnaden till elbilens förmån skulle bli ca 6,3-7,3 kronor per mil. Men totalt sett skulle fortfarande kalkylen bara förbättras med ca 2 200 kronor på tre år. Höjd bensinskatt kan inte på långa vägar uppmuntra till inköp av elbilar. Och det är väl elbilar som är den långsiktiga lösningen - inte biobilar som inte kan få sin bränsleförsörjning tillgodosedd?

Ett annat problem på lång sikt är hur vägarna ska finansieras när bensinskatten minskar genom övergång till skattebefriade drivmedel. Genom att bilismen är kraftigt överbeskattad i dagens läge kommer också skatteintäkter för andra ändamål att bortfalla. Samtidigt pekar kalkylerna på ett behov av att ytterligare subventionera miljöbilarna. Klimatpolitiken håller på att bli dyrbar.

Det mest akuta problemet är att slå fast nya regler för nedsättningen av det skattemässiga förmånsvärdet för tjänstebilar. De nuvarande reglerna upphör att gälla om 15 månader. Miljöminister Andreas Carlgren har all anledning att sätta fart på sitt departement.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

6 Comments:

At 23 september, 2010 20:31, Anonymous Anonym said...

Elbilar kommer till en början framför allt köpas av kommuner, som alla verka tävla om vem som att profilera sig mest grönt.

Elbilarnas höga pris och korta räckvidd är verkligen ett jättehinder för oss andra som måste tänka på vad saker och ting kostar. För att ett inköp ska bli ekonomiskt försvarbart måste man köra mycket och långt, men elbilar går inte att köra mycket och långt. Kör man å andra sidan bara sällan och kort blir kostnaden för hög och den positiva miljöpåverkan obetydlig.

/Paul W

 
At 24 september, 2010 01:50, Blogger Danne Nordling said...

Paul W, ska kommunerna få slösa bort sina pengar på dyra bilar? Kritik har riktats mot att tex hemtjänsten ska köpa in elbilar som blir dyrare enligt beräkningen ovan (Ynnor).

Normalbilisten kör inte 2 500 mil per år som beräkningen bygger på. Och hur är det i kommunerna? Det kanske blir ännu dyrare än i räkneexemplet.
/DNg

 
At 24 september, 2010 09:15, Anonymous Anonym said...

Du har helt rätt i din analys av bio vs el. Men du missar helt poängerna, både med "supermiljöbilspremien" och bensinprishöjningen. Jag är kanske yrkesskadad av att vara naturkunskapslärare, men jag ser båda som pedagogiska verktyg. Vitsen med de 40 000 är i första hand att medborgarna ska få chans att se att ELBILAR FINNS och fungerar. Koldioxidskattens främsta syfte är att få bilister att över huvud taget REFLEKTERA ÖVER FÖRBRUKNING, utsläpp och andra konsekvenser av sina bilval. Om bensinen vore billigare skulle förmodligen de flesta svenskar äga alldeles för stora och törstiga bilar när nästa oljekris kommer.

 
At 24 september, 2010 15:18, Blogger Danne Nordling said...

Anonym 9:15, regeringen borde komma fram till vad man vill åstadkomma på lång sikt. Är det verkligen att en femtedel av bilarna ska gå på olika biobränslen? Det betyder att Sverige satsar på en särlösning i förhållande till andra länder. Men i den mån dessa bilar också kan köras på bensin är de också användbara utomlands. Och i utlandet kommer bensin att användas i många årtionden.

Höjd bensinskatt kan kanske ses som ett incitament att köpa mer bränslesnåla nya bilar. Men priselasticiteten är låg. Effekten blir liten. Däremot drabbas det stora flertalet bilister av fördyringar som de inte kan undkomma. Det är en typisk ovarsam effekt av en okänslig - nästan dogmatisk - politik. De som ogillar bilism i sig är dock nöjda.

Nya bilar blir alltmer bränslesnåla. Det betyder samtidigt att det blir allt svårare att med begränsade fossildrivmedelsskattehöjningar
förmå nybilsköparna att övergå till alternativa drivmedel. Särskilt tycks det gälla elbilar. Om introduktionen av elbilar ska forceras krävs större subventioner för att kompensera den höga kostnaden för batterierna. Det är en vansklig politik om den skulle bli generell eftersom batteriutvecklingen då skulle kunna hämmas.
/DNg

 
At 25 september, 2010 20:22, Anonymous Anonym said...

Danne Nordling: Nej, jag tycker verkligen inte att kommuner bör gå i bräschen för teknikutvecklingen - med få andra fördelar än att kunna slå sig själva på bröstet - på skattebetalarnas bekostnad. Jag borde kanske varit tydligare i min känga till dem.

Jag håller med om det är olämpligt att Sverige satsar på en egen bränslelösning. Med ett så litet kundunderlag kommer det att bli mycket dyrt.

Sedan kan jag tycke att om det finns något land i världen som inte behöver ha dåligt samvete för bilkörning, så är det ett litet, glesbefolkat land, som bedriver omfattande miljöarbete på andra områden och som redan har obscent hög bensinskatt.

/Paul W

 
At 25 september, 2010 23:28, Anonymous PKo said...

Drivmedelskostnaden är ingen stor fråga för en bil som inte kan köras mer än lokalt och om inte kan snabbladdas inte ens speciellt mycket där.
Å andra sidan så har många gladeligen betalat 100000 mer för en Prius än motsvarande stor Opel Astra och den kalkylen går inte ihop förän på 40-50000 mil med nuvarande priser, räntor oräknade.
Jag tycker inte bensinskatten är obcen, däremot den utlovade trängselskatten i GBG förefaller bli obcen - kommer väl att kosta vårt hushåll 13-14000 om året, vilket motsvarar att bensinpriset höjts till 18-19 kronor litern. Och, jo jag betalar hellre skatt på bensinen lika för alla i hela landet, som styr mot snåla bilmotorer/bilpark än en som bara drabbar folk som måste åka till jobbet! ja, jag röstade på vägpartiet senast!

 

Skicka en kommentar

<< Home