Metanoldrivna elbilar räddar massbilismen?

Om elen i framtiden måste framställas fossilfritt får massbilismen problem. Bara Sverige och några andra klarar sig. Men en satsning i resten av länderna på metanol framställd med hjälp av el från solceller kan bli ett (dyrt) bränsle som räddar bilismen. Och då kan svenskarna också köra sina elbilar utomlands.

Professor Harry Frank vid Mälardalens högskola uttalar sig idag i DN Motor om elbilar och Volvos laddhybrid, som jag skrev om 28/8 -10. Han menar att Volvos koncept är ett exempel på att Sverige nu hamnar på efterkälken:

"– Den bilen är ett bra exempel på hur vi halkat efter. Volvo tog en befintlig bil och stoppade in en ny bakaxel och en elmotor. Resultatet blev en latmansversion."

Han framhåller istället GM:s Chevrolet Volt, som alltid drivs av en elmotor. Bensinmotorns uppgift är att driva en generator för att ladda batteriet. GM ligger 3-4 år före Volvo, menar han. Vätgas tror han inte på, den är för energikrävande att framställa.

I en ruta i DN förklarar man att en elbil har mycket större verkningsgrad - 85 procent mot 30 procent med bensindrift. Dessutom kan elbilen drivas av bränsleceller som tankas med metanol.

Om vi tar fasta på sådan metanoldrift kan vi skönja en metod för att rädda massbilismen i världen vid en rigorös klimatpolitik. En sådan räddningsstrategi måste ta hänsyn till en rad faktorer som Harry Frank inte verkar att ha tänkt på.

Om Sverige konverterar alla bilar idag till laddhybrider och kör dem till 70 procent på el kan den specifika bensinförbrukningen sänkas till 0,25 liter per mil, menar Frank. Teoretiskt kan då svenska bilar köras utomlands på bensin.

Men hur går man vidare? En rigorös klimatpolitik fordrar att utsläppen närmar sig noll både i Sverige och utomlands. Om Sverige med riklig tillgång på el bygger upp en infrastruktur med utbytbara batterier för rena elbilar kan de inte köras utomlands där tillgången på fossilfri el sätter stopp. Det är kanske bara Frankrike med sin till nästan 80 procent framställda el från kärnkraft som kan ha elbilar.

Vad kommer man i resten av världen att satsa på för bränslen till bilarna? Eller kommer man att avstå från massbilismen? Det verkar osannolikt. Etanoldrift är ingenting som andra länder än Brasilien satsat på. Dessutom räcker inte etanolproduktionen ens teoretiskt och därtill hotar svält när jordbruksmark används för biobränslen.

Vätgas har i praktiken torpederats av Barak Obama som förra året drog in stödet till utvecklingen av en infrastruktur av tankställen. Det skulle bli för dyrt. Europa kan knappast satsa på ett annat system än USA. Men distributionen skulle bli mycket billigare om alla satsade på metanol. Den är visserligen giftig men mycket mera lätthanterlig än komprimerad vätgas.

Explosionsmotorer kan drivas med metanol. Därför skulle en del av bilismen i världen kunna räddas med metanoldrift. Men metanol är dyr att framställa från vätgas och koldioxid. Det går åt mycket el. Fördelen är dock att denna el kan framställas i stora mängder till visserligen höga kostnader med hjälp av solceller på platser med god tillgång på solstrålning.

Resultatet kan då bli att länder med god tillgång på fossilfri el kan satsa på elbilar med en förbränningsmotor som går på metanol och som laddar batteriet vid långresor. Andra länder som hittills varit beroende av en stor andel kol för elproduktionen får antingen satsa på egna solceller för metanolframställning (t ex södra USA, Indien och Kina) eller importera metanol i tankbåtar från t ex i Sahara belägna solcellsanläggningar (delar av Europa). Det blir naturligtvis ganska dyrt. Massbilismen kommer att minska i dessa länder. Men massbilismen kommer att kunna behållas i oförändrad omfattning i t ex Sverige - till miljöaktivisternas förtret. Denna förtret gäller också de klimatalarmister som trott sig kunna begränsa bilismen med hjälp av växthushypotesen.

Fördelen med en metanolsatsning är naturligtvis att man inte behöver tränga ut matproduktion för att få bränsle till bilarna. Dessutom kan länder som satsar på elbilar integreras i infrastrukturen för tankställen för metanol. Om man inte hittar ett eluttag utomlands kan man alltid tanka metanol till reservmotorn. Det blir dyrare än hemma men det får man ta. Utländska bilister i Sverige kan också tanka metanol till sina vanliga förbränningsmotorer. (En del av dem kanske är konventionella hybrider.)

Vad jag inte förstår är varför DN pekar på att det är bränsleceller, som går på metanol, som ska driva de eldrivna bilarna. Så vitt jag förstår är bränsleceller fruktansvärt dyra - kanske en miljon per bil. Det krävs ett fullständigt verklighetsfrämmande metanolpris för att bränslecellens större verkningsgrad ska uppväga nackdelen med en förbränningsmotor. I Sverige och några andra länder kan man också ladda batteriet i ett eluttag för en ringa kostnad. Att då investera i en bränslecellsanläggning för en miljon verkar alldeles tokigt.

Se även Sust-bloggen. Läs även andra bloggares åsikter om elbilar, metanol, etanol, vätgas, bränsleceller, el, fossilfri el, bilism, koldioxid, klimathot, växthuseffekten, mijö, miljöaktivister, kolkraft, global uppvärmning, klimatpolitik, politik på intressant.se