tisdag, september 14, 2010

Kan vi ha en förmögenhetsskatt på 1 % om räntan är 4 %?

På den 4-procentiga räntan måste betalas 30 procents inkomstskatt. Inflationen tar 2 procent. Av återstående 0,8 procent tar förmögenhetsskatten alltihop och litet till.

De rödgröna vill införa en "skatt på förmögna" som ska ta in 4 miljarder kronor. Tidigare har man trott att skattesatsen skulle kunna sättas till 1 procent på den skattepliktiga förmögenheten. Det kan betvivlas att en så låg procentsats räcker. När förmögenhetsskatten avskaffades 2007 var skattesatsen 1,5 procent och prognosen var att den skulle ta in 3,6 miljarder.

Dagens Nyheter skriver idag 14/9 i en huvudledare om det rödgröna skattedilemma som oppositionen sitter i. Det handlar till en del om motsättningen mellan Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Men ingenting sägs om själva rimligheten att ha en skatt på någon sorts förmögenheter när skattereformen 1991 utformades under förutsättning att vi inte skulle ha någon förmögenhetsskatt.

Enligt dagens polemik mellan Anders Borg och Thomas Östros kan man enligt Borg få en skatt som i huvudsak drabbar "änkors bankkonton". Det skulle bero på alla undantag som de rödgröna tycker att behövs. Det är naturligtvis en överdrift eftersom många aktiesparare också skulle drabbas. Men själva tanken att änkor med pengar på banken skulle bära upp skatteintäkterna är intressant. Vill de rödgröna införa en skatt som skulle drabba bankkonton förvånansvärt hårt? Se nedanstående beräkning:

Om det beskattningsbara kapitalet på banken uppgår till 100 000 kronor kommer räntan att kanske så småningom bli 4 procent. Denna prognos bygger på att inflationen om några år blir 2 procent enligt Riksbankens mål.

Med 4 procents ränta blir den 4 000 kronor. På den måste man betala 30 procents kapitalinkomstskatt. Det blir 1 200 kronor. Räntan efter skatt blir 2 800 kronor.

Med 2 procents inflation urholkas kapitalet med 2 000 kronor. Den reala räntan efter skatt blir alltså 800 kronor.

Med 1,0 procents förmögenhetsskatt ska bankspararen betala ytterligare 1 000 kronor. Hela den reala avkastningen och litet till går således bort i skatt!

En förmögenhetsskatt på 1 procent är alltså realt sett konfiskatorisk. Hela avkastningen och en liten bit av sparkapitalet måste tas i anspråk för att betala de två skatterna. Är det rimligt?

Faran är att ambitionen att ta in 4 miljarder kräver en högre skattesats än 1,0 procent - rentav mer än 1,5 procent. Det gör situationen ännu mer orimlig för bankspararna. Är det verkligen så vi ska ha det om de rödgröna ska få bestämma?

Se även min artikel om bakgrunden till förmögenhetsskatten i Sverige från sept -09.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

7 Comments:

At 15 september, 2010 09:05, Blogger robjoh said...

Vill bara påpeka att du redan nu har negativ ränta på ditt sparande.

Dock håller jag med om det du säger.

 
At 15 september, 2010 09:44, Blogger Per-Olof said...

Men om det är konsumtionen som skapar vålståndet går det inte att vara emot en förmögenhetsskatt. Denna skatt kommer att öka konsumtionen och därmed stiger vålståndet.

 
At 15 september, 2010 10:37, Anonymous Burre said...

Men om det är investeringar som skapar vålståndet går det inte att vara för en förmögenhetsskatt. Denna skatt kommer att minska investeringarna och därmed sjunker vålståndet.

 
At 15 september, 2010 16:16, Blogger Danne Nordling said...

Vi måste skilja mellan kort sikt och lång sikt. Just nu och en tid framöver är räntan före skatt lägre än inflationen. Ett mera normalt läge är att räntan är något högre än inflationen som Riksbanken ska hålla på 2 procent.

En förmögenhetsskatt är tänkt att vara långsiktig och motiverad med fördelningspolitik - inte stabiliseringspolitik. Man ansåg i Sverige tidigt under 1900-talet att en likformig beskattning av kapital- och arbetsinkomster krävde en liten extra beskattning av kapitalinkomsterna. Denna avvägning gjordes på nytt vid skattereformen 1991 och då fanns det inte utrymme för en förmögenhetsskatt vid en kapitalinkomstskatt på 30 procent.

Det är riktigt att en förmögenhetsskatt skulle kunna öka (den offentliga) konsumtionen. Men genom sin negativa effekt på riskkapitaltillgången skulle investeringarna hämmas och även välståndet. Däremot skulle en utebliven konsumtionsnedgång i en akut psykologisk osäkerhetssituation kunna ge större välstånd än en sakligt omotiverad nedgång i konsumtionen. Men då är det väl sänkningar av den löpande beskattningen och inte höjningar av förmögenhetsskatten som är medlet?
/DNg

 
At 15 september, 2010 18:35, Blogger Adam said...

Visst kan vi ha det. Politikerna aer inte intresserade foer huruvida investeringarna minskar eller ej. Nationalekonomer pratar bara om konsumtion numera så foemodligen kommer de undan med det också.

Vanligt folk blir matade från barnsben med tanken att det aer konsumtionen som betyder allt, så varfoer skulle politikerna inte foera en politik som uppmuntrar till konsumtion och straffar sparande?

 
At 15 september, 2010 23:16, Anonymous Anonym said...

kunnskap är makt. okunnskap är vanmakt. Vill du förstå?
-
H. G. Wells launched the idea of an Open Conspiracy in a booklet in 1928 and then, in a more extended text, in 1933.
http://www.panarchy.org/wells/conspiracy.1933.html
De handlar inte bara om procent!!!
Pengar och Politik hör ihop!!!
http://www.archive.org/download/911-history-before-and-after/911history.pdf

 
At 15 september, 2010 23:25, Anonymous Anonym said...

kunskap - vad är det?
http://en.wikipedia.org/wiki/Rta
In the Vedic religion, Ṛta (Sanskrit ऋतं ṛtaṃ "that which is properly joined; order, rule; truth") is the principle of natural order which regulates and coordinates the operation of the universe and everything within it.[1] In the hymns of the Vedas, Ṛta is described as that which is ultimately responsible for the proper functioning of the natural, moral and sacrificial orders.

kunskap är makt - okunskap är vanmakt. Vill du förstå?

 

Skicka en kommentar

<< Home