Kan arbetslösheten sjunka till 4,8 procent 2015?

LO ifrågasätter att arbetslösheten kan sjunka enligt Borgs prognos. Men någon grund redovisas inte i SvD. Och finansen redovisar inte vad som ska börja hända längre fram i år. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet tyder på att det blir inflation istället.

Svenska Dagbladet slår på första sidan i sin del "Näringsliv" idag stort upp ett ifrågasättande av finansministerns nyligen framlagda prognos för arbetslösheten med rubriken "Borgs prognos håller inte". Detta illustreras med en helsidesbild (nästan) på LO:s nye chefsekonom Ola Pettersson som säger: "Arbetslöshetsmålet är drömmerier". Upplägget förpliktar.

Går man in på sidan 4 finns en stor intervju med Ola Pettersson gjord av Cecilia Axelsson under rubriken "En självständig röst är viktig". På nätet är dock rubriken "LO sågar Borgs jobbprognos". Grunden för SvD:s pretentiösa redigeringsjournalistik är följande passus i intervjun:

"Prognosen om en arbetslöshet kring 5 procent om bara några år kallar Ola Pettersson ”drömmerier”. För att komma dit krävs en annan politik med större satsningar på utbildning, men också på bostäder och infrastruktur."

Ola Pettersson är bror till Aftonbladets politiske chefredaktör Karin Pettersson, tidigare på tidskriften Fokus och hos Mona Sahlin under valrörelsen 2010. Han är kritisk till att den minskade arbetslösheten kan kopplas till några regeringsförslag. Det handlar "inte om mycket mer än jobbskatteavdraget" och det "har inte alls de effekter på sysselsättningen som man försöker tillskriva det".

Någon ytterligare grund för ifrågasättandet av Anders Borgs prognos för arbetslöshet och sysselsättning, som han lade fram 3/3, finns inte i artikeln. När man läser sådant i SvD kan man börja undra om näringslivsredaktionen under Olle Zachrison börjat med sensationsjournalistik istället för seriösa granskningar.

Vad som skulle ha behövts hade varit ett ifrågasättande av Borgs prognos om arbetslösheten till 2015 i diagram 9 (pdf). I februari i år var arbetslösheten 7,9 procent. Borg tror att årsgenomsnittet i år blir 7,4 procent för att sedan sjunka till 4,8 procent 2015. Han skriver i pressmeddelandet:

"Svensk ekonomi kan växa i snabbare takt och arbetslösheten sjunka till lägre nivåer utan att det uppstår ett tydligt inflationstryck. Förklaringen är främst att effekterna av regeringens reformer för en bättre fungerande arbetsmarknad framstår som något större än i tidigare bedömningar. Jämviktsarbetslösheten är nedreviderad från 6 procent till cirka 5 procent 2015. Det är en mer positiv syn jämfört med de flesta andra bedömare som räknar med en jämviktsarbetslöshet på mellan 6 och 7 procent."

Resonemanget om regeringens politik illustreras i diagram 14 och relationen till andra bedömare i diagram 15 (pdf). Dessa andra bedömare är KI som i sin decemberrapport 2010 förutsåg att jämviktsarbetslösheten (NAIRU) under 2012 skulle stiga till drygt 6,5 procent. Mot detta visar Borg en kurva som på ett distinkt sätt redan under 2011 skulle börja sjunka. Regeringens politik skulle betyda en sänkning av Nairu med drygt 2 procentenheter.

Vilken är då grunden till denna nedrevidering av Nairu och därmed möjligheten för stimulanspolitik och konjunkturuppsving att reducera den faktiska arbetslösheten? Borg skriver:

"Nya och mer genomarbetade beräkningar av Finansdepartementet kring Sveriges varaktiga produktions- och arbetslöshetsnivåer ger skäl till en mer positiv syn på utvecklingen kommande år. "

Vad det konkret rör sig om sägs inte. I samband med Våp 2011 avser han att publicera en departementspromemoria som redogör för FiDeps beräkningar. Det är alltså dessa beräkningar som LO borde ha haft föraningar om och skulle ha smulat sönder. Visst blir det intressant att se hur mycket Borg har på fötterna i april? [13/4]

Det fantastiska med Borgs prognoser är att reduceringen av jämviktsarbetslösheten ska inträffa först 2011 (diagr 15). Den lilla effekt av politiken hittills, som han hävdar finns, består i en teoretiskt framräknad höjning av Nairu utan regeringens politik (diagr 14).


Jag är skeptisk till att man skulle kunna sänka Nairu med konventionella metoder. Detta grundar jag på en analys av den s k Beveridge-kurvan för Sverige som visar sambandet mellan vakanser (kvarst lediga platser, % av ak) och arbetslösheten (enl äldre def, diagr 19). När arbetsmarknaden fungerade bättre 1980-91 pendlade arbetslösheten mellan 1,5 och 3,5 procent. Då låg vakansgraden på knappt 0,5-1,3 procent.

Under perioden 1998-2010 pendlade vakansgraden mellan knappt 0,5 och 1,0 procent. Då hade arbetslösheten med den gamla marknadseffektiviteten behövt ligga kring drygt 2-3,5 procent. Men den låg istället kring 4,0-6,5 procent. Om regeringens politik hade gett effekt skulle åren 2007-10 skiljt ut sig med lägre arbetslöshet vid den givna vakansgraden. Men något sådant syns inte i diagrammet (visas i DI 15/2).

Det är alltså fortfarande så att det finns omkring 3,5 procentenheter fler arbetslösa med dagens antal lediga platser jämfört med för 25 år sedan. Lediga platser hjälper alltså inte mot arbetslösheten på samma sätt som tidigare. Stimulans eller konjunkturuppsving kommer därför att ge överhettning och inflation långt innan arbetslösheten har sjunkit till acceptabla nivåer.

Vad är det för mekanismer som senare i år enligt Anders Borg ska vända detta samband så att arbetslösheten kan sjunka från ca 6 till ca 3 procent (enl gamla def)? Det gäller för FiD att övertyga Riksbanken om att dessa nya samband är sannolika - annars blir det extra räntehöjningar.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshet, nya jobb, sysselsättning, jämviktsarbetslöshet, Nairu, nationalekonomi, Anders Borg, regeringen, LO, SvD, journalistik, media, ekonomi, politik på intressant.se