Grekland kan nå 120 procent i statsskuld 2020

En grov kalkyl visar att skuldavskrivning och krislån kan leda till att statsskulden kan minskas från 163 procent till 120 procent 2020. Det kräver en nominell tillväxt på 4 procent. Men de ytterligare åtstramningarna gör kalkylen osannolik om det inte blir "Grexit".

För att kunna analysera huruvida Greklands nödlån och skuldavskrivning kommer att kunna rädda Grekland på medellång sikt - säg till 2020 - måste man kunna göra en kalkyl för hur räntebördan sjunker och bedöma hur stora nedskärningar som därutöver behöver göras. Det verkar som om EU skulle kunna göra detta och därför ska jag här göra en motsvarande grov överslagskalkyl till 2020 av stödpaketet.

Vi utgår från BNP 2011 som preliminärt kan beräknas till 217 mdr euro (kan bli lägre eftersom fjärde kvartalet gav -7 %). Antag att åtstramningspaketet och kvardröjande effekter av tidigare åtgärder minskar BNP med 10 procent till 2013. Då blir BNP ca 200 mdr euro (inkl 1 % årlig inflation). Antag att nominell BNP därefter kan öka med 4 procent per år. Då blir BNP 2020 ca 263 mdr euro.

Skulden 2011 var 163 procent av BNP, vilket i absoluta tal blir 354 mdr euro. Om skuldavskrivningen blir 107 mdr euro motsvarar den idag 53 procent av BNP eller 30 procent av skulden. Läget 2020 blir utan avskrivning eller nya skulder att 354 mdr motsvarar 135 procent av BNP. Om skulden skrivs ned till 247 mdr euro motsvarar den 94 procent av BNP -20. Om vi till detta lägger ett ackumulerat nominellt budgetunderskott på knappt 8 mdr euro per år ökar statsskulden med 69 mdr till 316 mdr euro, vilket motsvarar 120 procent av BNP.

För mig framstår det som svårförståeligt hur EU kan beräkna både den reala och nominella BNP-ökningen nio år framåt och utöver detta också beräkna budgetunderskottet. Kalkylen måste bygga på grova antaganden och inte helt orimligt önsketänkande. Får vi hoppas att det blir offentligt hur skuldnedskrivningen ska möjliggöra en statsskuld på 120,5 procent av BNP år 2020?

En andra oklar punkt är hur räddningslånen på 130 mdr euro ska betraktas. Är inte detta en ytterligare skuld som dessutom genererar en viss räntebörda? Om räddningslånen ska räknas in i statsskulden finns det dock ingen möjlighet att få ner statsskulden till 120 procent. De 130 miljarderna motsvarar ju ca 49 procent av BNP -20.

Teoretiskt kan vi tänka oss att EU räknar med att Grekland kan vända sitt nuvarande (-11) budgetunderskott på 9 procent av BNP, dvs 20 mdr euro, till ett överskott på nästan 7 mdr euro årligen fram till 2020 (ca 3 % av BNP i budgetöverskott). Det är både helt orealistiskt och inkonsistent med syftet att krislånen ska användas för att betala räntebördan (plus förfallande lån).
.
Går det ens att få ner budgetunderskottet till under 8 mdr euro (ca 3,5 % av BNP) under resten av 10-talet? Det beror på räntebördans utveckling och frågan huruvida det går att uppnå ett positivt primärsaldo (det är idag ca 0).

Räntebördan i procent av BNP beräknas enligt höstprognosen (pdf) till 6,9 procent 2011 och 8 procent i år. Låt oss utgå från 7 procent eller 15 mdr €. Om 30 procent av statsskulden skrivs ned (107 av 354) borde räntebördan minska med 2,1 procent av BNP eller 4,5 mdr €. Det betyder att räntebördan i fortsättningen blir 4,9 procent av BNP om räntorna i övrigt är konstanta.

Om vi testar antagandet att räntan på räddningslånen blir 3 procent och att en del av den kvarvarande skulden också får löpa med 3 procents ränta kan räntebördan sjunka marginellt ytterligare. Bördan 2011 genererades av en räntesats på 4,2 procent. Successivt skulle den kunna närma sig 3 procent. Säg att den i genomsnitt under resten av 10-talet blir 3,5 procent i snitt. Bördan blir då 17 procent lättare och skulle då kunna reduceras från 4,9 till 4,1 procent av BNP.

Vi börjar nu närma oss slutet av denna grova kalkyl. Förutsättningen är att budgetunderskottet måste ner till under 3,5 procent av BNP under 10-talet. Det är fullt möjligt att få ned räntebördan till omkring 4,5 procent. Utöver detta måste de offentliga utgifternas andel sänkas med drygt 1 procent av BNP. Det betyder att primärsaldot ska förbättras med knappt 3 mdr € varaktigt under 10-talet. Det var ungefär det kravet trojkan EU, IMF och ECB ställde på Grekland i slutskedet av förhandlingarna om krislånen.

Det som inte är helt klart är huruvida Grekland kan få en nominell tillväxt på 4 procent fram till 2020 när det pågår en kraftig konjunkturnedgång som förvärras av ovannämnda nedskärningar på ytterligare 2 procent av de offentliga utgifterna (de kommer då att ha minskat med 17 procent sedan 2008, bart 17/2). Dessutom kommer lönerna och pensionerna att sänkas. Men sänkta lönekostnader kan också öka exporten.

Till detta kommer att den offentliga sysselsättningen de närmaste åren måste minskas med 150 000 personer. Det rör sig om en nedskärning med över 15 procent av de anställda. Verksamheten kan naturligtvis effektiviseras en hel del. Men med en arbetslöshet på 20 procent i utgångsläget blir ytterligare 3-4 procentenheter en tung belastning för efterfrågan och tillväxt under 10-talet. De offentliga utgifterna kommer då att minska med ytterligare omkring 6 procent och detta är inte nödvändigt för att få kalkylen ovan att gå ihop. Snarare kan en sådan åtstramning stjälpa tillväxtantagandet i kalkylen.

Grundkalkylen ser alltså att gå ihop till 2020. Vad som ska komma därefter vet vi inte mycket om. Men teoretiskt skulle det kunna gå att öka exporten och den vägen få fortsatt tillväxt. Sannolikt kommer det att betyda att ytterligare stödåtgärder behövs vid slutet av årtiondet.

Men grundkalkylen kommer inte att få gälla eftersom ytterligare nedskärningar måste göras utanför kalkylen. Detta kommer med stor sannolikhet att stjälpa grundkalkylen. För att detta inte ska ske måste särskilda tillväxtökande åtgärder vidtas. Antingen måste utländska företag göra stora direktinvesteringar i Grekland eller så måste Grekland lämna euron så lugnt som möjligt (kallas nu Grexit).

[SvD] Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, räddningspaket, räddningslån, EU, åtstramningar, statsbankrutt, skuldnedskrivning, euro, ekonomi, Grexit, nationalekonomi, politik på intressant.se