Talangerna måste få bättre villkor
Om Sverige ska hålla ställningarna som en avancerad industrination måste både den spetsteknologiska forskningen hållas på topp. Lika viktigt är att även rekryteringen till ledande befattningar säkerställs. Dett är tydligen inte heller en självklarhet i dagens Sverige att döma av ett kritiskt inlägg i SvD idag 20/2-12 (endast på nätet).
Det är Camilla Ekerlid , VD på Experis Sverige, som menar att talangfulla personer drar sig för att söka till ledande positioner eller också söker de sig utomlands. Hon skriver:
"Få unga personer i Sverige har en chefsposition. Faktum är Sverige kom sist av alla EU-länder i en färsk mätning av andelen chefsbefattningar bland personer under 40 år."Ekerlid menar att Sverige behöver fler ledare. För att åstadkomma det krävs åtgärder inom såväl näringsliv som politik.Förutom utbildningsinstser inom företagen vill hon att det vidtas politiska åtgärder:
"Det krävs också incitament och förutsättningar som bara politiken kan tillhandahålla. Det behövs en politisk strategi där skatter, utbildningssystem och välfärd studeras ur ett talangperspektiv. "Uppenbarligen menar hon att alliansregeringen inte sköter sig. Hennes slutsats är:
"Sverige erbjuder ett relativt lågt löneläge och höga marginalskatter med låga brytpunkter. Det måste löna sig att göra karriär. Det behövs en större lönespridning om vi ska behålla de främsta talangerna i Sverige. "Detta måste sägas oftare. Och SvD borde ta in sådana synpunkter oftare i papperstidningen och inte gömma dem på hemsidan.
Läs även andra bloggares åsikter om talanger, löneskillnader, utjämning, jämlikhet, jantelagen, socialism, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: utjämning
posted by Danne Nordling @ 23:59
4 comments
4 Comments:
Att prioritera Sveriges näringslivs globala konkurrensförmåga i politiken, kan många förbättringar göras. Det är framför allt arbetstagarnas konkurrenskraft som behöver stärkas mot de 90% lägre lönerna i Asien. För att kunna sänka skatter för arbetstagare och företagare behöver också den offentliga sektorn rationaliseras och prioriteras till de mest utsatta så får vi bättre välfärd till lägre kostnad.
Ett enkelt, balanserat och konkurrenskraftigt skattesystem skulle behöva ersätta dagens spagettitrassel med mängder av olika skatter och avdrag. 20-20-20 är ett bra förslag. 20% skatt på arbete (lön och bidrag), 20% skatt på utdelad vinst, 20% skatt på konsumtion (ingående moms), en del extra konsumtionsskatter på hälso- och miljöfarlig konsumtion. Ingen moms på arbete/tjänster.
Inga avdrag alls.
Alla betalar lika andel (20%) i skatt av bruttolönen/bidragen/konsumtionen/aktieutdelningen och bör få ut lika i kronor av systemet ex statlig pension, skola, vård, omsorg, etc, dock med behovsprövade bidrag till de fattigaste (ex högre barnbidrag).
Arbetstagarnas pris sänks med 32% (arbetsgivaravgiften) och löneskatten från 55-30% till 20% och ökar nettolönen och incitamenten.
Företagen får lägre lönekostnader och behöver bara beskatta vinst som delas ut till aktieägarna som ökar självfinansieringsgraden, soliditet, likviditet samt minskar räntekostnader.
Det vore bra om vi kunde anpassa oss till ett såhär enkelt och konkurrenskraftigt system som ändå ger en hel del skatteintäkter som bör prioriteras till att hjälpa de mest utsatta, typ sjuka, arbetslösa, gamla, barn, kvinnor.
Med hänsyn till att Sveriges offentliga sektor är världens största och dyraste men ej den bästa, som slukar nästan 50% av BNP och som läcker som ett såll åt alla håll finns det stora rationaliseringar och besparingar att göra. Offentliga sektorn får inte bli en kvarnsten som kräver skyhöga skatter på företag och arbetstagare som sänker Sveriges konkurrenskraft och välstånd.
Rätt, Johnny !
Men det förutsätter att vi börjar redan i skolan och tränar våra yngsta att ta eget ansvar och lära sig tackla motgångar utan att ta allt obehagligt som en kränkning.
Så länge marginalväljarna röstar för de kandidater som lovar minska riskerna för obehag av något slag, får vi mer av statlig inblandning i våra liv och mer av allvarliga "obehag" d.v.s. problem.
Jag är rädd att det måste bli mycket värre, ex.vis som Grekland, innan det kan bli bättre.
Ditt förslag betyder ju att vi avvecklar välfärdsstaten, för att rädda innehållet i välfärden.
Skolan måste leverera välutbildade (teori) och kompetenta (praktik) elever. Tydligen stora problem med bråkiga elever. Skicka bråkstakarna till speciella skolor eller klasser och låt skötsamma elever få studera i fred.
Det är bra att arbetsgivare och arbetstagare inom industrin kommit överens om arbetstidsförkortning och lönesänkning vid lågkonjungtur, det borde gälla inom offentlig sektor också, solidariskt och eftersom skatteintäkter minskar och utgifter för arbetslösa ökar hjälper det till att hålla statsbudgeten i balans.
I stället för alla myriarder av arbetsmarknadsprogram, kunde stat, landsting och kommun erbjuda alla arbetslösa beredskaparbete och yrkesutbildning. Bättre att folk går till ett jobb och utbildning och får lite betalt så att de klarar sig hyfsat i stället för att sitta sysslolös i soffan och glo på TV.
Beredsskapsarbeten inom militär, polis, skola, vård, omsorg, renhållning, snöskottning, park och naturvård, etc borde vara enkel match att ordna, frågan är vad det skulle kosta samhället? Tonåringar får mindre och äldre får mer säg mellan 8000-15000 kr/mån för 15-65 år, skatt avgår med 20%. Bostadsbidrag, barnbidrag, underhåll kan riktas som stöd till familjeförsörjare.
Det gäller att få så många arbetslösa, pensionerade, sjukskrivna och offentlighetsanställda etc som möjligt att arbeta i den privata sektorn som betalar den offentliga sektorn, det kan först ske när konkurrensförmågan stärks och efterfrågan och vinster ökar, då skapas fler jobb och högre löner, mer skatter och välfärd.
Nog kan politiker göra en hel del för att stärka Sveriges konkurrenskraft. En storsatsning på forskning, utveckling och bygga nya generationens värmeverk som kan använda Thorium och gammalt uttjänat högaktivt kärnbränsle som det finns 270.000 ton av i världen räcker till hela världens energiförsörjning i 72 år och minskar lagringstiden från 100.000 år till 100-tals år. Här finns stora affärsmöjligheter i teknikförsäljning och export av el till Europa.
Lön är et viktigt incitament men jag tror att problematiken kring goda ledare är mer komplicerat och diversifierat än så. Svenska företag och framförallt stora bolag har i dag svårigheter att behålla och förvalta sina framtida ledare. En stor del av anledningen till detta är att man stryper många karrärvägar då man strävar efter att ha ett oerhört stort fokus på inre effektivitet. Tidigare kunde personal växa och utvecklas i princip från golvet och upp till toppen om man var tillräckligt driven. I och med att man strävar efter en allt mer kostnadeffektiv organisation minskar möjligheterna att hitta öppningar mellan de olika nivåerna inom företaget. För att få utveckling måste individer välja att byta bolag/arbetsgivare. Det är den absolut vanligaste karrär utvecklingen av i dag, en del väljer att göra det utomlands. För att kunna förvalta den kompetensbas och generera goda ledare måste företagen balansera sin organiska tillväxt med sin strategi för att vara kostnadseffektiva. För att utveckla ledare krävs ett större fokus på långsiktiga strategier där bolag växer inte bara ekonomiskt utan även organsiskt.
Pär Rylöv
Skicka en kommentar
<< Home