Stefan Löfven har ju inget program...

Första majtalet betonade full sysselsättning. Men något konkret program kom Löfven inte med. Ett innovationspolitiskt råd är bara en teknisk finess, som inte åstadkommer några jobb. Var finns de tunga åtgärderna som skapar jobb?

Socialdemokraternas nye partiordförande Stefan Löfven talade 1:a maj på Götaplatsen i Göteborg. Där förväntades han lägga fram ett åtminstone översiktligt program för den kommande politiken fram till valet 2014. Texten finns här. Löfven är ingen retoriker vilket också flera kommentatorer redan påpekat. Han är heller inte någon pedagog som kan förklara hur politiken kan lösa sakliga problem.

Löfvens talarstil är att räkna upp socialdemokratiska värderingar och försäkra att han ska driva en politik som motverkar de dåliga förhållandena och främjar det som är vällovligt. Han litar till sin auktoritet som f d facklig ledare. Det är många arbetare som argumenterar likadant. När man frågar hur eller varför blir svaret att "det bara är så".

Det blir inte mycket diskussion med en sådan knapphändig attityd. Ett exempel i början av talet är Löfvens påstående att det blev onödigt stor arbetslöshet under finanskrisen 2008-09. Han hänvisar till att man gjorde mera i andra länder. I Sverige var regeringen passiv. Löfven var minsann på Volvo och diskuterade men fick se långa listor på uppsägningar. Men skulle staten ha köpt Volvo? Eller var det skrotningspremierna som saknades? Skulle regeringen ha sänkt momsen på bilar? Löfven antyder inte något om vad han menar.

För att bromsa en konjunkturnedgång utifrån med många varsel, kan regeringen försöka motverka den härav följande ökningen av hushållssparandet med skattesänkningar. Men det ökar budgetunderskottet. I dagens läge är länder med underskott i statsfinanserna särskilt utsatta för internationella psykologiska strömningar. Det gäller särskilt de inhemska bankerna som kan få svårigheter som sedan sprider sig till den reala ekonomin. Menar Löfven att regeringen gjorde en felbedömning när man inte ville att budgetunderskottet skulle bli ännu större? Det kan verka så men i samma tal berömmer han regeringen för att statsfinanserna är starka. Vi fick alltså inte svar på professor Calmfors fråga om hur stram finanspolitiken borde vara.

Den litet mer konkreta politik Löfven vill driva rör jobben och vilar på tre fundament. Han säger:

"Det är för det första stabila offentliga finanser, för det andra att öka efterfrågan på arbetskraft genom en starkare närings- och innovationspolitik, och för det tredje att göra det möjligt för människor att ta de jobb som växer fram, med utbildning och omställningsmöjligheter."

Men Löfven går inte in på vari en starkare närings- och innovationspolitik skulle bestå. Är det riskkapitalavdrag eller sänkta abetsgivaravgifter eller en statlig fond för utveckling av innovationer? Istället lanserar han inrättandet av ett statligt innovationspolitiskt råd där statsministern är ordförande. Det har uppfattats som det mest konkreta i Löfvens tal. Men i det stora sammanhanget är detta råd inte särskilt konkret. Man ska föra dialog och samverka med näringslivet. Men om vad? Och hur ska det åstadkomma full sysselsättning som är det viktigaste målet för Löfven?

En liten vink om detta får vi när Löfven beskriver hur "varje arbetsför person i Sverige" ska få jobb:

"För att nå dit vill vi investera mer i forskning och utveckling. Vi vill förstärka innovationskedjan så att vi får se fler idéer växa till en vara eller en tjänst. Vi vill öka tillgången på riskkapital så att fler företag startar och växer, och vi vill öka exportstödet så att även småföretagen får en enklare väg till internationella marknader."

Vilka skattesänkningar på sparande i riskkapital tänker sig Löfven? Och hur många jobb kan skapas genom ett inom rimliga gränser ökat exportfrämjande? Kräver inte detta också ökade incitament för småföretagen genom lägre beskattning?

Det som haltar mest i Löfvens antydda program är satsningen på export av avancerade produkter. Redan idag tackar en tredjedel av företagen nej till order för att man inte kan rekrytera kompetent personal, framhåller han och säger:

"Det finns alltså ett stort behov redan idag av utbildad arbetskraft - och med ett starkare innovationsklimat kommer det att skapa ännu fler nya jobb som också kräver nya kompetenser. Då ska samhället naturligtvis svara upp, och göra det möjligt för människor att skaffa sig den kompetensen."

Därför vill Socialdemokraterna satsa på utbildning av dem som hoppat av gymnasiet eller aldrig ens börjat. Är det här den kompetensreserv finns som ska göra Sverige till ett ännu mer avancerat exportland? Det viktigaste är att börja med det ungdomskontrakt, som Magdalen Andersson presenterade för snart en vecka sedan (DN). Löfven kallar det nu utbildningskontrakt. Men det gäller de unga avhopparna.

Första maj hade Stefan Löfven chansen att presentera sitt program. Men det som kom var rimligtvis en besvikelse för alla som tänker efter. Nu måste det komma mer konkret från Socialdemokraterna har vissa kommentatorer i ödmjuka ordalag antytt. Och något kanske kommer i budgetmotionen i morgon den 2 maj. Men presentationstillfället har gått förlorat. På söndag blir det debatt med Fredrik Reinfeldt i Agenda. Men då kan knappast några nyheter presenteras. Så hur tänker kommunikatörerna inom S?

Bloggat: Dick Erixon [DN 1/5] Andra bloggar om: Stefan Löfven, 1:a maj, första maj, program, nya jobb, sysselsättning, arbetslöshet, ungdomskontrakt, innovationspolitiskt råd, socialdemokraterna, budgetbalans, ekonomi, politik på intressant.se