Spaniens räntebörda ger extra åtstramningar

Genom att EU-ledarna inte kunnat hjälpa Spanien att hålla nere räntorna har underskottet ökat kraftigt. Det har felaktigt tolkats som att Spanien är slösaktigt och ökat obenägenheten att hjälpa till att hålla räntorna nere i den europeiska opinionen.

Spanien har seglat upp som det stora problemlandet i eurozonen de senaste månaderna. Tidigare var det Italien samt det alltid ganska hopplösa Grekland som stod i centrum för problemanalyserna. För Spaniens del nämnde man dock att banksystemet hade problem med stora förluster på utlåningen till det uppblåsta bostadsbyggandet. Men faran var inte överhängande eftersom statsskulden inte var särskilt betydande. Den var 2007 inte större än 36 procent av BNP medan den i Frankrike och Tyskland låg kring 65 procent och i Holland och England kring 45 procent. Spanien låg faktiskt på Finlands nivå år 2007 och 4 pe under Sverige (EU-kommissionens vårprognos, pdf).

Tillväxten 2007 var för Spanien 3,5 procent och budgetöverskottet motsvarade 1,9 procent av BNP. För Frankrike var tillväxten bara 2,3 procent och landet hade ett budgetunderskott på 2,7 procent av BNP. Ytligt sett kunde man inte tro att Spanien inom några år skulle bli ett verkligt krisland av stora mått som hotar eurons överlevnad. Men konkurrenskraften hade urholkats och bytesbalansunderskottet var 10 procent (mot Frankrikes 1,4).  Det gav tillsammans med fastighetsbubblans överhettning en större utsatthet när finanskrisen slog till 2008-09.

Budgetsaldot försämrades till -11,2 procent 2009 eller med 13,1 pe från 2007. Frankrikes saldo försämrades bara med 4,8 pe. Samtidigt sjönk tillväxten från 3,5 till -3,7 procent medan den i Frankrike sjönk från 2,3 till - 2,7 procent. Spaniens primära budgetsaldo, dvs för den offentliga verksamheten exkl räntor, försämrades ännu mera eller med 12,9 pe 07-09. Frankrikes försämrades bara med 5,1 pe. Det betyder att budgetunderskottet hade en betydligt mindre stimulerande effekt i Spanien än i Frankrike. Sannolikt berodde det på att bostadsbyggandet sjönk vilket inte kunde motverkas med budgetstimulanser.

Spanien kämpade visserligen på med förbättringar av primärsaldot som två år senare relativt sett hade minskat med 35 procent. Men Frankrike hade minskat sitt nästan hälften så stora med 49 procent. År 2011 började det verkligen gå utför med Spanien. Räntebördan som 2007-10 stigit knappt 20 procent ökade 2011 med 26 procent på ett år. Trots detta låg den lägre än för Frankrike som t ex 2008 hade en tom  80 procent högre räntebörda. EU-kommissionen gjorde i sin höstprognos 2011 ännu bedömningen att Spaniens räntebörda skulle bli oförändrad och därmed lägre än Frankrikes 2012-13. Men nu bedömer man att Spaniens räntebörda stiger från 2,4 till 3,2 procent av BNP 11-12, eller med 33 procent.

Sammantaget minskar totalsaldot enligt prognosen 2011-12 från  8,5 till 6,4 procent av BNP. Det är dessa siffror som figurerat i debatten och som nu ska pressas till 6,3 procent 2012 och därefter till 4,5 proc -13 och 2,8 proc -14 enligt finanskommissionären Olli Rehn. Tidigare har man klandrat Spanien för att man inte kunnat ställa i utsikt en minskning till 5,9 procent i år enligt höstprognosen eller lägre. Men orsaken till detta är att räntebördan ökar "oväntat" med 0,8 procentenheter 2011-12. Detta har inte omedelbart kunnat pareras med extra stora besparingar, vilket gett Spanien ryktet att dess politiker är oförbätterliga slösare. Dessutom blir tillväxten negativ med 1,8 procent mot plus 0,7 i höstprognosen (bart mars-12).

Av någon anledning använder sig trojkan och andra EU-myndigheter inte  av EU-kommissionens mått "primärt saldo" vilket medför att prognoserna ständigt riskerar att komma på skam. Nu sätter Rehn målet att minska totalsaldot med 1,8 pe 2012-13. Samtidigt säger prognosen att räntebördan ska öka endast från 3,2 till 3,3 procent.

Kan vi lita på det? Varje gång ett förfallande obligationslån med låg ränta ska omsättas till närmare 7 procents ränta ökar ju räntebördan. Då ökar behovet av extra åtstramningar. Faran är att prognoserna görs med förutsättningen att EU-ledarna lyckas få ner räntorna varaktigt från 7-procentsnivån, vilket man hittills aldrig lyckats med. Tvärtom har det visat sig att Holland och Finland inte alls egentligen är intresserade  att hjälpa Spanien.

Läs även andra bloggares åsikter om Spanien, skuldkris, budgetunderskott, statsskuld, ränta, räntebörda, nationalekonomi, euro, EU, ekonomi, politik på intressant.se