Kan vi lita på Riksbankens inflationsprognos?

Riksbankens direktion kungjorde idag 4/7 att reporäntan lämnas oförändrad på 1,5 procent. De ekonomiska utsikterna har blivit något sämre. Men trots detta förutser man att inflationen ska stiga mot 3 procent 2014. Även då kommande räntehöjningar räknas bort blir inflationen 2,1 procent 2014.

Riksbankschefen Stefan Ingves var tydlig med att det var den befarade inflationsökningen som låg bakom motståndet mot att sänka räntan (Ekot lyssn). Många bedömare har menat att reporäntan borde sänkas en kvarts eller rentav en halv procentenhet. Så här skriver Riksbanken:

"För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2 procent har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent. - Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå drygt ett år framöver. Därefter, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan utveckling för reporäntan bidrar till att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå"

I den penningpolitiska rapporten (pdf) skriver Riksbanken om inflationen på följande ödesdigra sätt:

"Inflationen i den svenska ekonomin är för närvarande låg. Förstärkningen av den svenska kronan efter den finansiella krisen 2008-2009 har bidragit till att dämpa inflationen. Dessutom har resursutnyttjandet varit lägre än normalt och en låg ökningstakt i arbetskostnaderna har också bidragit till att hålla ner inflationen . Under loppet av 2013 stiger inflationen återigen, vilket bland annat hänger samman med att tillväxten tar fart och resursutnyttjandet blir högre."

Prognosen för KPI är +1,1 procent i år och KPIF där bostadsräntorna ligger fast väntas stiga  1,0 procent.

Därefter tar inflationen fart och blir för 2013 +1,7 procent för båda måtten.

För 2014 ska KPI stiga 2,8 procent (delvis pga höjd ränta) medan KPIF väntas stiga med 2,1 procent. Det är en liten uppjustering sedan april. Riksbanken ser tydligen med förtröstan på Europas politikers förmåga att få rätsida på skuldkrisen.

Strax före midsommar kom Konjunkturinstitutet med sin stora prognos (pdf). Där presenterar man följande serie för stegringen av KPIF de tre åren 2012-14: +1,1 %, +1,5 %, och + 1,4 %. Institutet bedömde att det finns utrymme för sänkt ränta, men man trodde mycket riktigt att Riksbanken inte skulle sänka räntan. Här står alltså två stora institutioner med inflationsprognoser som är ganska motstridiga. KI tror tom att inflationen sjunker 2014 medan RB tror att den stiger med 0,4 procentenheter. Skillnaden är 0,5 procentenheter och motsvarar nästan 1/4 av utgångsvärdet på drygt 1,5 procent 2013.

Det förefaller som om Riksbanken avsiktligt har presenterat en för hög inflationsprognos för att kunna motivera den uteblivna räntesänkningen. Detta förefaller inte förtroendeingivande. Sannolikt finns det dolda motiv bakom obenägenheten att sänka räntan.

Ett sådant motiv är att Riksbanken vill att finansminister Anders Borg ska stimulera ekonomin genom finanspolitiken (vilket även KI vill). I Almedalen idag lade Borg också fram något som skulle kunna ses som nya stimulansåtgärder (Ekot). Men i praktiken är det enbart en marginell ökning av anslagen i forsknings- och infrastrukturpropositionerna. Det kan beskrivas som kosmetika.

Läs även andra bloggares åsikter om räntan, reporäntan, riksbanken, inflation, priser, Almedalen, Anders Borg, stimulanspolitik, nationalekonomi, stabiliseringspolitik, ekonomi, politik på intressant.se