Stimulanspolitik i Sverige?

Det är inte finanspolitiken utan arbetsmarknadspolitiken som borde diskuteras i debatten om nya jobb.

De senaste dagarna har två stora stimulansförslag lagts fram. Det ena kom från LO i förra veckan (blart 24/4-13)  med en ram på 100 mdr kr och det andra från förre v riksbankschefen Kristina Persson, nu ordf för Global Utmaning. Det senare presenterades på Brännpunkt i SvD 28/4-13 och har en ram på 200-300 mdr kr.

Däremot verkar det som om Socialdemokraterna övergett sitt stimulanspaket på 10,8 mdr kr från budgetmotionen 2013 som lades fram i höstas. Vårmotionen (pdf) nämner visserligen att barnbidragen och a-kassan mm borde höjas, men detta var i höstas kopplat till en mindre sänkning av bolagsskatten än den som regeringen vidtog.

Magdalena Andersson (S) menar att den svenska ekonomin kommer att förbättras genom en exportökning vid mitten av 2014. Därför verkar man inte vara så angelägna längre att vidta allmänna stimulanser av ekonomin. Detta är ett helt annat perspektiv än LO:s och framförallt Kristina Perssons. Hon menar att det kommer att dröja till 2017 innan exporten sätter fart på Sverige. Därför borde regeringen satsa på att få upp investeringarna: "

Global Utmaning har räknat på investeringsbehoven och kommit fram till att de snarare borde ligga på cirka 800 miljarder i stället för cirka 500–600 miljarder per år.
Det skulle motsvara ungefär den andel av BNP som investeringarna låg på under 60- och 70-talen och kunna skapa ungefär 200000 nya jobb."

 Det är förvånande att en tidigare vice riksbankschef är så vidlyftig med angivandet av hur mycket stimulanspolitik som behövs. Om sysselsättningen ökar med 200 000 personer borde arbetslösheten minska med 4 procentenheter. Då skulle den ligga på drygt 4 procent när seriösa bedömare (KI) säger att Nairu ligger kring 6,5 procent. Riksbanken skulle alltså behöva höja räntan extra mycket redan innan exporten börjar öka.

Min bedömning är att en "normalisering" av exporten skulle minska arbetslösheten med 2 procentenheter. Det skulle bli glödande överhettning med den politik Global Utmaning föreslår i form av bl a miljöinvesteringar. Det är inte för inte som LO har flera sidor med resonemang om hur arbetsmarknaden skulle fungera om dess stimulansförslag skulle ge 100 000 nya jobb. Här låter man som Anders Borg för några år sedan när han trodde på 4,9 procents arbetslöshet 2015.

Det verkar vara Socialdemokraterna som är mest realistiska. Utrymmet för stimulanspolitik är ganska begränsat och måste vara flexibelt, vilket regeringen sannolikt tar fasta på i höst. Därför borde den ekonomisk-politiska debatten inte handla så mycket om finanspolitik och generella åtgärder för att få ner arbetslösheten.

Åtgärder för att sänka den höga arbetslösheten borde i fortsättningen bli mycket mera teknisk och arbetsmarknadspolitiskt orienterad. Socialdemokraterna frågar t ex varför långtidsarbetslösheten tredubblats under alliansregeringens tid. Ett svar på den frågan borde vara att det beror på att regeringen belastat arbetsmarknaden med 230 000 svåranställda, som tidigare hade varit långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade.

Arbetslöshetsfrågan blir då i övrigt en diskussion om lärlingssystem, bättre matchning och bättre arbetsmarknadsutbildning samt subventionering av de svåranställdas jobb. Socialdemokraterna har ett antal förslag som är svåra att överblicka. Regeringen borde komma med ingående kommentarer till realismen i dessa förslag.

Läs även andra bloggares åsikter om nya jobb, stimulanspolitik, stabiliseringspolitik, arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, socialdemokraterna, ekonomi, politik på intressant.se