Banken SEB:s avkastning är bara 0,6 procent på totalt kapital

De höga avkastningskraven på bortemot 15 procent, som sticker i ögonen på regeringen, beror på hävstångseffekten. SEB har bara fem procents eget kapital av totalt kapital. Därför blir avkastningen 20 gånger högre. Brutto är räntabiliteten ca 2,9 procent och netto är avkastningen 0,6.

Jag var på banken SEB:s bolagsstämma igår 25/3 (prm) och fick en årsredovisning. Det ger möjligheter att komplettera min artikel från 7/2. En närmare analys visar att bankerna långtifrån fungerar på det sätt som allmänheten föreställer sig.

Marcus Wallenberg inleder stämman

Föreställningen att bankerna lånar pengar från allmänheten - insättningar av småsparare - som sedan lånas ut till bostadsköp och investeringar i företag är fel. I SEB kommer bara 9,4 procent av pengarna till utlåningen mm från småspararna (hushållen; 493 223 mdr kr). Av bankens alla tillgångar på 2,5 biljoner kr är fortfarande bara 36,0 procent finansierade genom inlåning från "allmänheten" (hushåll, företag, offentliga myndigheter mm; 849,5 mdr). Av tillgångarna utgörs 0,4 procent av bankkontor mm (10,7 mdr).

Här presenterar jag verksamheten på ett litet annorlunda men kanske mer överskådligt sätt:

SEB får 49,7 mdr i ränteintäkter men måste betala 30,9 mdr i räntekostnader. Andra intäkter uppgår till 22,8 mdr netto och andra kostnader till 22,3 mdr. Därtill kommer 1,2 mdr i kreditförluster. Av kostnaderna  är 14,0 mdr personalkostnader, 2,0 avskrivningar, 1,6 lokalkostnader, 2,4 IT-kostnader och 2,3 kontorskostnader samt konsulter och marknadsföring.

Litet grovt kan man säga att övriga nettointäkter (provisioner, livförsäkringar och finansiella transaktioner) på 22,8 mdr bekostar avskrivningarna och driftskostnaderna  på 22,3 mdr (personal etc). Det är in- och utlåningen som ger  det egentliga överskottet på 18,8 mdr kr (räntenettot). Efter kreditförluster återstår ett rörelseresultat på 18,1 mdr kr.

Om man relaterar resultatet till det totala kapitalet (31/12) på 2,48 biljoner kronor blir avkastningen 0,73 procent. Normalt brukar avkastningen mätas efter skatt. Den är 3,3 mdr kr (18%). Vinsten efter skatt blir alltså 14,8 mdr kr vilket ger en totalavkastning på 0,6 procent. Det är inte mycket.

För att mycket grovt kunna ringa in vad in- och utlåningen bidrar med till avkastningen kan vi relatera ränteintäkterna och räntekostnaderna till totalkapitalet. Intäktsräntorna ger en avkastning på 2,00 procent och utgiftsräntorna drar en kostnad på 1,24 procent. Givetvis är siffrorna något högre eftersom "övriga intäkter" är nettoredovisade och vi har också övriga kostnader (personal mm) på 22,3 mdr att ta hänsyn till. De senare motsvarar en negativ avkastning på 0,9 procent.

Denna grova kalkyl indikerar att den genomsnittliga upplåningsräntan är 2,14 procent och utlåningsräntan är 2,9 procent. Eftersom upplåningsräntan i en del fall ligger under genomsnittet (t ex för småspararna) blir den marginella upplåningsräntan högre än medeltalet 2,14. Detta antyder att förtjänsten på marginella bolån till allmänheten är minimal.

Men hur kan SEB med så låga tal ändå ha en provocerande hög avkastning på uppemot 15 procent på eget kapital? Efter skatt och räknat på kapitalet den 31/12 är avkastningen faktiskt 12,1 procent (14,8/122,8). Eftersom det egna kapitalet endast utgör 4,94 procent av det totala kapitalet blir 0,6 procents avkastning på det totala 12,1 procent på det egna. Det kallas hävstång (leveredge).

Finansmarknadsminister Peter Norman har ett flertal gånger ganska oemotsagd hutat åt SEB för att man siktar på 15 procents avkastning. Norman har gett sken av att med 10 procents avkastningskrav skulle många fler projekt kunna förverkligas - dvs få lånefinansiering från SEB. Det betyder att avkastningen på totalt kapital skulle få sänkas till knappt 0,5 procent. Vad skulle det tjäna till?

År det bolånen som behöver bli 0,1 procentenheter billigare i ränta? Det skulle kanske öka skuldsättningen en del och släppa fram en ökad efterfrågan som skulle stimulera den svenska ekonomin en aning. Men jämfört med en sänkning av Riksbankens styrränta med 0,25 procentenheter är effekten liten.

Företagen betalar högre räntor. De har ofta inte lika goda säkerheter som bostadslåntagarna har. Vill Norman att räntorna för ytterligare lån till företagen ska bli lägre? Dessa har ännu sämre säkerheter och är mer riskfyllda än redan utgivna lån. Och hur stor skulle effekten bli? Även om vi antar att det mesta av de nya krediterna skulle ges till företag skulle en räntesänkning på nya lån för dem med 0,3-0,5 procentenheter inte betyda så mycket. (Om nya lån blir billigare måste snart äldre lån också bli det - till liten nytta för investeringarna.)

Det är inte SEB:s avkastningsambitioner som borde sticka i ögonen även om siffrorna skenbart ser ut att vara orealistiskt höga. Vad som förtjänar att diskuteras är istället utdelningspolitiken och kapitalrelationerna.

Läs även andra bloggares åsikter om banker, avkastning, SEB, vinst, utlåning, eget kapital, Norman, ekonomi, politik på intressant.se