fredag, september 15, 2006

Tre nationalekonomer anser att sänkt a-kassa ger fler jobb

Alliansen får idag stöd av nationalekonomerna Bertil Holmlund, Eskil Wadensjö och Lars Calmfors i två olika radioprogram. Forskningen visar att sänkt a-kassa minskar arbetslösheten och ger fler nya jobb.

I radions program i P1 "Pengar" idag 15/9 intervjuas två nationalekonomer som båda menar att sänkt a-kassa enligt den forskning som finns visar att arbetslösheten sjunker något om a-kasseersättningen skulle reduceras. Det är Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi i Uppsala och Eskil Wadensjö, professor vid Institutet för social forskning i Stockholm som båda menar att Alliansens förslag kan ge minskad arbetslöshet.

Effekten är tvåfaldig: dels söker man fler jobb mera intensivt och dels sjunker löneläget för lågproduktiva jobb, vilket ger en generell efterfrågeökning på okvalificerad arbetskraft.

I lunchekot 12:30 15/9 i P1 framträdde Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet med liknande slutsatser. Sänkt a-kassa kan ge fler jobb framförallt genom ökad efterfrågan genom lägre löner. Att lönerna skulle sjunka förnekades dock av moderaternas chefekonom Anders Borg som pekade på att den 'svenska modellen' skulle lägga hinder i vägen för lönedumpning.

Det var svårt att förstå vad Borg egentligen menade i det korta inlägget. Om det faktiskt inte uppstår fler jobb med lägre löner kommer effekten av sänkt a-kassa efter 300 dagar inte att kunna få så stora effekter som forskningen påvisat. Borg hade ett argument om kollektivavtalens minimilöner som naturligtvis inte skulle sänkas. Men det hindrar ju inte att fler jobb uppstår kring dessa nivåer när de arbetssökande hellre tar sådana jobb än går på a-kassa med 65 procent efter 300 dagar.

Andra bloggar om: , , , , , , intressant.se

3 Comments:

At 15 september, 2006 15:28, Blogger Danne Nordling said...

Han såg sig nödgad att vara intellektuellt ohederlig, menar du?
/DNg

 
At 15 september, 2006 18:12, Blogger Danne Nordling said...

Jag fick dock intrycket att de undersökningar forskarna hänvisade till visade att effekten till inte obetydlig del kom från en sänkning av löneläget för vissa typer av jobb.
/DNg

 
At 15 september, 2006 23:05, Anonymous Anonym said...

Som framgår av Danne Nordlinga inlägg hät nedan så har de svenska industriarbetarlönerna i själva verket minskat, mest markant under de senaste 8-10 åren.

Detta har skett utan den lönedumpning, som skulle vara ett resultat av sänkr a-kassa.

Däremot får nu alltfler a-kassa och samt blir beroende av olika arbetsmarknadspolitiska insatser, vilka har en väldigt dålig pluseffekt. De leder i sig inte till nya jobb.

Därutöver har vi fått alltfler bidragstagare och de kräver naturligtvis sin finansiering.
De ska ha sina åttio procent livet ut om de nu inte lyckas få något nytt jobb och de kombinerar dessutom också ofta sin a-kassa med skilda typer av "inkomstförstärkningar", som samhället har dålig koll på och även förefaller acceptera.

Vi har också skilda slag av skatte-och jobbkilar, vilka i sig negativt påverkar möjligheterna till framväxten av nya företag samt anställning av ny arbetskraft.

Vårt land måste självfallet acceptera den strukturrationalisering inom industrin som krävs för att vi ska kunna hänga med i den globala konkurrensen.
Det medför samtidigt att stora svenska företag i ökad utsträckning får utländska ägare och att dessa företag alltmer gör sina investeringar i andra länder, använder sig av de låga löner som ofta finns där och även söker slå sig in på nya marknader. IKEA är det allra bästa och mest framgångsrikla exemplet på det. Men var tillverkar i dag IKEA sina produkter?

Allt detta är nödvändigt men bidrar samtidigt till att vår BNP/inv har minskat kraftigt, till vilket också den negativa utvecklingen inom den offentliga sektorn bidrar.

Att säga nej till de justeringar av a-kassan, som i enlighet med de citerade nationalekonomernas uppfattning kommer att verka arbetskraftsstimulerande, innebär såvitt jag kan förstå att man samtidigt menar att denna bidragsinriktade ekonomiska modell skulle vara så konsumtionsinriktad att vi därigenom kan klara vår välfärd på det.

Varför har det då inte skett? Ge svaret på det Danne!

 

Skicka en kommentar

<< Home