Hillevi Engström måste läsa på
Arbetsmarknadsministern gjorde ett svagt intryck i Ekots lördagsintervju. Hon var på defensiven i sakfrågorna. Och tror hon verkligen att höjd a-kassa medför att fler förlorar jobbet?
Hillevi Engström intervjuades av Tomas Ramberg i lördagsintervjun 3/11-12. Alla frågorna hade vi hört tidigare. Därför hade man som lyssnare förväntat sig att svaren skulle varit mer förberedda och inte mest manifesterat ett uppehållande försvar. Det första frågeområdet rörde sig om arbetsmarknadsstatistikens utveckling under de sex år alliansregeringen drivit sin jobblinje.Standardtekniken användes av Engström: sysselsättningen har ökat med drygt 200 000 nya jobb, långtidsarbetslösheten är visserligen högre men den är lägst i Europa och frågan om ungdomsarbetslösheten undveks.
Kan inte regeringen räkna ut hur mycket av arbetslösheten som beror på att nya grupper tidigare förtidspensionerade och långtidssjukskrivna samt mer svårsysselsatta utlandsfödda nu kommit in i arbetskraften (blivit jobbsökande)? Dessutom borde regeringen kunna göra en uppskattning av hur mycket påverkan som kommit från Den stora recessionen och den nuvarande begynnande nya recessionen. Att exporten går dåligt på grund av kriser i utlandet är ju inte regeringens fel. Det erkände Mikael Damberg (S) i Agenda i söndags. Nog borde en erfaren politiker kunna få fram något av dessa budskap med hjälp av siffror?
Detta gäller särskilt hennes resonemang kring långtidsarbetslösheten som inte har minskat 2010-11. Att hänvisa till "överrepresentation" för sådana grupper som nämndes ovan är ju svårförståeligt för dem som inte är insatta i hur det fungerar. Förklaringen till den uteblivna minskningen ligger sannolikt i en nyligen inträffad, snabb ökning som borde kunna preciseras i siffror.
Det är tråkigt att debatten om sysselsättningsgraden inte har kommit ett dugg framåt sedan i mars. Då påpekade Peter Wolodarski i polemik med Bertil Holmlund att det enkla sätt som Magdalena Andersson (S) och nu Tomas Ramberg använder begreppet sysselsättningsgrad blir missvisande om man mäter grupper upp tom 74 år. (bart mars-12). När det blir fler pensionärer som har låg sysselsättningsgrad kommer genomsnittsmåttet att sjunka utan att arbetsmarknaden har försämrats. Men detta kunde Engström inte få fram på något begripligt sätt.
Diskussionen om a-kasseersättningens nivå och frivilliga tilläggsförsäkringar blev tramsig. Men endast 7 procent av de arbetslösa har enligt TCO ersättning från tilläggsförsäkringar. Detta klarade inte Engström att hantera. Hon antydde under visst motstånd att tilläggsförsökringar kunde höja arbetslösheten. Men om dessa är så begränsade hade hon kunnat avfärda farhågan. Hon kanske inte kände till storleksordningen?
Den värsta grodan från Engström var dock när hon påstod att en höjning av a-kassan skulle innebära att ännu fler förlorar arbetet (20:20 min). Hon förstår tydligen inte att höjd ersättning gör att arbetslösheten blir högre därför att söktiderna förlängs - inte därför att nya personer på något mystiskt sätt skulle förlora arbetet därför att ersättningen höjs.
Hur kan arbetsmarknadsministern ställa upp i en intervju med en så kritisk och kvalificerad person som Ramberg utan att vara bättre påläst? Har hon inga medarbetare som kan räkna och briefa henne?
Läs även andra bloggares åsikter om nya jobb, arbetslöshet, Hillevi Engström, arbetslinjen, regeringen, arbetsmarknadspolitik, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nya jobb
posted by Danne Nordling @ 14:55
12 comments
.
12 Comments:
Att söktiderna förlängs om a kasseersättningen förlängs är en icke bevisad teori. I Sverige är alla som är arbetslösa skyldiga att redovisa sökta jobb till AF med jämna mellanrum annars dras ersättningen in. Detta oavsett om taket i a kassan ligger på 18 700 eller 30 000 i månaden. Sanningen är nog snarare att det låga taket i a kassan leder till att fler fastnar i långtidsarbetlöshet eftersom att de räknas som oanställningsbara av arbetsgivarna pga havererad privatekonomi. http://fasan.svenskablogg.se/2012/09/29/lyxfallan-nej-a-kassan-har-inte-hojts-pa-10-ar-fallan/
FASORNA, nu tänker du väl bakvänt om din alternativa förklaring till större arbetslöshet vid lägre a-kassa? Om folk får riktigt dålig privatekonomi skulle ju en del så snabbt som möjligt ta vilket jobb som helst. Gruppen arbetslösa skulle bli mindre liksom stocken av lediga jobb.
Vetenskapliga undersökningar har ganska tydligt visat att det finns ett samband mellan ersättningens nivå och söktiderna.
Sålunda visade en undersökning gällande den finska a-kassan gjord av Uusitalo o Verho att då ersättningen höjdes från 52 till 60 procent av medianinkomsten under de första 150 dagarna 2003 så ökade tiden för inskrivning i a-kassan med 30 dagar, eller 11 procent. Någon effekt efter 150 dagar syntes inte.
/DNg
Inte vet jag om det är för sent på kvällen men:
10% som ger 30 blir ju 300
Så dom som är inskrivna 300-dagar dom första 150 . . . !!
Efter 150 fanns ju ingen förändring.
På stat. från Finland finns inte ens ett hopp på 30-tusen personer.
Kan ju bli lite bökigt då arbetslösheten minskade hela tiden, TROTS denna förändring!!
2003 var arbetslösheten cirkus 8% för att 08 sjunkit neråt 7%
http://www.stat.fi/til/tyti/2012/09/tyti_2012_09_2012-10-23_tie_001_sv_001.gif
http://www.mol.fi/mol/se/99_pdf/se/06_arbetsministeriet/07_statistik/03_Statistikpublikationer/01_Manad/Marras06.pdf
Men kul det där att högre a-kassa gör att arbetsgivaren sparkar fler eller oftare.
Sen det där med 200-tusen fler jobb?
Har för mej att så dåligt ökande i antal, har vi sällan haft, för samma tidsenhet.
Svammel det stämmer inte se hur verkligheten är i stället för att förlita dig på skrivbordsforskare som sysslar med teroriserande. Jobb skapas av att det efterfrågas varor och tjänster. En arbetsgivare anställer inte om det inte behövs utföras arbete hur billig än arbetskraften är. Jag och många i min bekantskapskrets har sökt mängder med vanliga praktikplatser. Dvs erbjudit oss som gratis arbetskraft som inte kostar arbetsgivarna ett dugg. Men arbetsgivarna är inte intresserade eftersom att de inte har några arbetsuppgifter att utföra. Först när folk har gått arbetslösa så länge att de hamnar i fas3 och arbetsgivarna förutom gratis arbetskraft även får ett bidrag på 5000 i månaden blir det intressant. Bidragsberoende för arbetslösa och sjukskrivna är inte det minsta farligt för samhället när det är 400 000 arbetslösa som slåss om ca 60 000 lediga jobb varav endast 15000 är på heltid och med fast lön. Resten är deltid eller försäljarjobb med provisionslön dvs jobb som man inte kan försörja sig på. Den stora faran är när vi nu har en regering som gjort i stort sett hela småföretagarsektorn beroende av bidrag i form av gratis betald eller mycket starkt subventionerad personal. Det är inget ovanligt att rutföretag först subventioners med rut avdragen, men dessutom subventioneras med praktikanter, SAS stöd och nystartsjobb för sina anställda.
Jobb skapas av at tfolk har trygga anställningar och hyfsade inkomster och framför allt vet att de har ett försäkringsskydd så att de kommer att klara av avbetalningarna på ex studielån, billån och huslån även om de skulle bli arbetslösa eller sjuka. Drygt 20 års nyliberal politik i det här landet håller på att få landet att gå åt skogen
Så här skulle jag vilja påstå att det är:
Nivån på a-kassan gör inte att folk blir av med jobbet - det reseonemangent var obegripligt och helt fel.
Högre ersättning gör att sökande kan bli mer restrikta och kan ge längre söktider. Detta är dock inte odelat negativt utan ger också en möjlig bättre matchning.
De ev. ökade söktiderna kan också enligt forskningen motverkas av hur försäkringen är uppbygd, med samktioner och krav etc.
Längre söktider i sig säger inget om att arbetslösheten kommer att öka, kan lika gärna leda til latt det är andra som får det vakanta jobbet.
Arbetslöshetsersättningens effekt på arbetslösheten är så liten att den inte går att återfinna i statstiken. Inga studier visar att det har påverkar Sveriges arbetslöshet negativt.
Regeringens hållning i a-kassefrågan vilar mest på teoretiska grunder, ideologi och sannolikt politisk taktik för att upprätthålla bilden av "arbetslinjen" kontra en allt mer diffus "bidragslinje".
Sysselsättningsstatistiken är svårt reda ut, det finns mängder av faktorer att ta hänsyn till.
När socialdemokraterna hade makTen så var det ju allmänt vedertaget tala om en dold arbetslöshet, där olika arbetsmarknadspolitiska var den viktigaste beståndsdelen.
Det gäller att reda ut det ännu gäller och sen länka det samman med sånt som de aktuella finans-och lånrekriserna och hur vårt land kunnat bemästra det.
Inte minst mot bakgrund av våra starka offentliga finanser och effekterna och de högst betydande skattesänkningar, som ägt rum sen 2006,
Likaså ökade ju tidigae utanförskapet explosionsartat och jag minns att Göran P sa att detta var den viktigaste frågan att lösa men inget hände egentligen.
Sen ska man kanske också väga in sånt som del-och heltider, att vi nu har 30 000 ungdomar i förtidspension, att det tar en allt längre tid skapa jobb åt det ökade antalet invandrare.
Vi har ju också en ny beräkningsmetod vad gäller ungdomsarbetslösheten att ta hänsyn till.
Och kommunerna har ett par gånger fått 10 miljarder för att klara av syssrlsättningsmålen, alltså nån tillfälligt, kanske i bästa fall överbryggande.
Och kommunernas anlitande av arbetskraft har också att göra med i vilken omfattning de lägger ut jobb på olika entreprenörer.
Och likaså är det svårt skatta antalet sysselsatta i det ökade antalet bemanningsföretag.
Även i det fallet anlitas de alltmer av kommunerna.
Partipolitiskt så talas det också om att vårt land har en massarbetslöshet och jag vet inte riktigt vad Danne anser om det.
Likaså vilka de vetenskapligt och pragmatiskt vedertagna är.
I USA talas det om att arbetslösheten ligger på cirka 8 procent, men räknas den dolda in så hamnar man nog på 12-16 procent.
Arbetslösheten kan öka marginellt om ersättningarna höjs. Det kan finnas en liten effekt att det faller sig lättare att säga upp en medarbetare om arbetsgivaren vet att hen har ett gott försäkringsskydd.
Anonym, det finns en hypotes att arbetslösheten kan stiga om löneläget drivs upp genom höga a-kasseersättningar. Den har då och då anförts från fackligt håll. Men har det framförts någon empirisk evidens för hypotesen?
Med mycket stora skillnader i ersättning ökar naturligtvis sannolikheten för någon påvisbar effekt. Men ännu är skillnaderna ganska begränsade och ingen förslår ersättningar i närheten av 100 procent.
Det pikanta är dock att regeringen under alla år har förnekat att ens hela jobbpolitiken skulle medföra sänkta löner. Ljushuvudet Hillevi Engström anför nu (av misstag eller dumhet?) en motstridig uppfattning för att slippa höja a-kassan. Jag tror inte för ett ögonblick att hon är medveten om den hypotes som Anonym anför. Hon är helt enkelt alltför dåligt påläst i regeringens egen politik. En så nonchalant inställning är i sig anmärkningsvärd.
/DNg
Att regeringen inte har lyckats med att skaka fram en mer kompetent och påläst arbetsmarknadsminister än Hillevi Engström är synnerligen märkligt. Om det verkligen är så tunt bland tänkbara kandidater borde partierna ta sig en allvarlig funderare över hur partiorganisationerna fungerar. Sådana ministrar är ju i praktiken oppositionens bästa valarbetare.
/Eskil
Arbetslinjen är meningslös när vi har en depression, då finns det inga jobb till dom arbetslösa.
Arbetslinjen kan fylla en funktion i högkonjunkturer och när ekonomin är i balans.
Nu får vi mest social misär av arbetslinjen.
Lösningen är enkel lönestopp och penningmängdsökning får fart på ekonomin.
Med lönestopp så kan vi inte få inflation.
Ökar penningmängden så kan alla varor som produceras konsumeras.
Varornas sammanlagda pris måste finnas tillgängligt för konsumenterna,
om varor för 300miljarder ska omsättas varje månad så måste konsumenterna ha 300miljarder, har dom bara 280miljarder så får vi arbetslöshet
Lösningen är enkel tryck 20 miljarder nya pengar och dela ut då kan alla varor som produceras konsumeras.
Lösningen kräver bara att vi politiskt stoppar den fria lönebildningen.
Observera att löneökningar inte kan öka efterfrågan för då stiger priserna och köpkraften blir då oförändrad.
Penningänden ökar normalt genom att bankerna lånar av riksbankens sedelpress och lånar ut till företag och privatpersoner.
Nu är bankerna livrädda och vägrar att låna ut det stoppar ekonomin och bankerna kommer att göra stora kreditförluster.
Utan stimulanspolitik så kommer bankkonkurserna att öka, det kan leda till att nästan alla banker blir ägda av staten.
Enda sättet att öka penningmängden i en depression är genom att staten för ut nytryckta pengar i ekonomin.
Det ska alltså kunna bevisas att arbetslösheten hos dom 7% som får ut uppåt 90% ska ha högre arbetslöshet än dom som får ut 50%.
Skicka en kommentar
<< Home