Frånvaron kan korrigeras med kortare semester
Den stora frånvaron i Sverige jämfört med övriga EU beror till 55 procent på semestern. Om vi inte börjar arbeta mera kanske det blir tvunget att korta semestern som nu är 81 procent längre än snittet inom EU.
Den svenska frånvaron ligger 68 procent högre än EU-genomsnittet. Är det bra eller dåligt? Vi kan konstatera att Sverige har råd att hålla sig med hög frånvaro - där lång semester är typexemplet. Det är möjligen en följd av att vi har många i sysselsättning - 73 procent mot 63 för EU. Den statistik som EU-stat redovisade 23/3 visar dock enbart frånvaron uppdelad på komponenter*.
Semester svarar för hälften av frånvaron för de sysselsatta. Sjukskrivningar mer än en vecka svarar för 23,5 procent, föräldraledighet för 12,4 procent, ledighet för utbildning tar 3,5 procent och övrigt 10,6 procent.
Man kan också uttrycka det så här: Sverige har 81 procent längre semester än snittet i EU, 135 procent större sjukfrånvaro, 163 procent mera föräldraledighet, 6 gånger mera ledighet för studier men 36 procent mindre övrig frånvaro.
Det kanske blir mer rättvisande att uttrycka skillnaderna i procentenheter: Sverige har 6,9 procenenheter större frånvaro än EU-snittet - alltså 17,o procent jämfört med 10,1. Av denna differens på 6,9 svarade semester för 3,8 procentenheter, sjukskrivning för 2,3, föräldraledighet för 1,3, utbildning för 0,5 och övrigt för minus 1,0 procentenheter.
Vi kan alltså konstatera att 55 procent av differensen beror på Sveriges längre semester, 33 procent på högre sjukfrånvaro, 19 procent på mer föräldraledighet och 7 procent på utbildning.
Det är inte alldeles enkelt att peka på mer än sjukfrånvaron som mera okontroversiell för rättelseåtgärder. Samtidigt ställer det problemet med försörjningsbördan på sin spets: om vi inte börjar arbeta mer måste kanske semestern förkortas för att tillräckligt många skall arbeta. Andra förslag är att höja pensionsåldern till 79 år. Man kan också öka veckoarbetstiden.
Över hälften av 'överfrånvaron' beror dock på att Sverige har mycket större sjukfrånvaro (+135 %) och föräldraledighet (+163 %). Detta borde gå att åtgärda samtidigt som förtidspensioneringarna, socialbidragen och arbetslösheten borde gå att minska. Då kan vi behålla vår långa semester (som dock är något kortare än i Finland och Frankrike).
posted by Danne Nordling @ 16:33
4 comments
4 Comments:
Är det inte så att alla dessa makroberäkningar forutsetter en referensmodell med fast anställning, full sysselsetning, 8timmarsvecka, noll svartjobb, samt produktivitet & BNP jamfört med nån dollarfixerad index ?
Hur meningsfull er denna tayloristiska modellen i en avindustrialiserad värld egentligen ? Globaliseringen förer til ökat stress på individen, kortare deadlines, extrema kompetenskrav, ökad miljöförstöring och minskad upplevd välfärd och levnadsstandrad enl Vogel.
En mängd livsnödvendiga och meningsfulla aktiviteter räknas inte inn i mängden officielt arbetade timmar.
Internationella jämförelser är enklare
Vi behöver inte avancerade modeller om vi kan jämföra oss med andra länder. Trots lång semester och mycket föröldraledighet är vi sjukare än i andra länder. Dessutom ligger vi inte lågt när det gäller förtidspensioneringar. Något verkar alltså vara fel i just Sverige.
/DNg
Tror du verkligen att full sysselsetting blir möjlig etter avindustrialiseringen ? I dag stiger arbeidsledigheten chockartad i Tyskland igjen. Er det inte så at internet i bankerna og roboterna i bilfabriken slår ut arbetskraften i den grad at jobben aldri kommer tilbaks ? Vilka ekonomiska erfarenheter och modeller finns för reindustrialiseringen eller uppgången för det utlovade servicesamhället ? Er denna framtiden säkerställt med dagens profitflöde, globalisering och investeringsprofil ? Räcker det bara att återstålla kapitalinnflödet via beskatningen eller er det strukturella gravtisjonskrafter som lurar i bakgrunden ? Jag menar allvar, ingen dold vänsteragenda i mina amatörmessiga frågor.
Viss sysselsättningsökning
Enligt Konjunkturinstitutets prognos för fjärde kvartalet 04 till 06 ökar antalet arbetade timmar med 3 procent inom näringslivet. Antalet jobb ökar långsammare. Detta är inte tillräckligt för att ta i anspråk alla lediga resurser.
Det stora problemet är mera långsiktigt men borde inte vara teoretiskt olösligt om det inte blir stor utflyttning av jobb från Sverige. Överskottet i utrikeshandeln visar att vi skulle kunna sätta upp farten ordentligt, men hur den praktiska politiken skulle se ut vet tydligen ingen.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home