Primitivt med tvångsbaserad välfärd
Varför skulle tvång höra ihop med ett civiliserat samhälle? Är inte tvång som grunden för framsteget slutgiltigt diskvalificerat med socialismens moraliska och ekonomiska haveri? Tvång är något som praktiserades av primitiva tyranner och hör hemma på historiens sophög.
I Sverige fick idén om "folkhemmet" - etatistisk välfärdskapitalism - ersätta socialismen som arbetarrörelsens utopiska mål, skriver Håkan Arvidsson i SvD 5/4 (se min blogg 7/4). Denna modell omtalas ibland som steg 2, den sociala demokratin, när "rörelsens" långsiktiga strategi diskuteras och där det "tredje steget" är den ekonomiska demokratin (blogg 21/3). Ytterligare en benämning på den sociala välfärdsstaten är kort och gott "socialstaten".
Socialstatens rötter kan sökas i en tid med "kallt krig" mellan kapitalism och socialism, där grundtanken var att en modifierad kapitalism kunde ge människorna bättre villkor än den totalplanerade ekonomin i öststaterna. Denna balans mellan de två konkurrerande samhällsmodellerna kallades i Sverige "blandekonomi".
Smaka på ordet blandekonomi. En blandning av marknadsekonomi och socialistisk kommandoekonomi. Ett skydd mot den totala socialistiska omvälvningen med planekonomi över hela fältet. Känns blandekonomi som ett modernt begrepp? Har någon över huvudtaget hört talas om blandekonomi sedan 1990?
I och med realsocialismens fall för 15 år sedan dog även blandekonomin som urvattnad ideologisk förebild. Men alla dess institutioner finns kvar - visserligen grånade och lätt eroderade - och dessvärre med pretentioner på att fortfarande utgöra framstegstankens självklara manifestation på det sociala området. Den slitna socialstaten har till och med erövrat borgerlighetens hjärta just som dess tendens till sklerotisk förstelning gått in i ett skede av betänklig paralysering.
Socialstaten är alltså sin tids "Lenin light" - inte proletariatets diktatur utan bara lagom mycket planekonomiskt tvång. Låter det modernt idag? Skall ett civiliserat samhälle verkligen behöva hålla sig med en organisationsform som danats under en tidsepok som blev en historisk parentes? Skall ett civiliserat samhälle grunda sig på att medborgarna måste tvingas in i ett system som de bara har en uttunnad och indirekt kontroll över? Skall ett civiliserat samhälle verkligen behöva utöva det mest primitiva tvång mot medborgarna genom att frånhända dem två kronor av tre av deras inkomster?
Varför skulle tvång och civilisation höra ihop? Är inte tvång någonting som praktiserades förr i tiden av råbarkade tyranner och autokrater? Är inte tvång som grund för framsteget slutgiltigt diskvalificerat genom socialismens kombinerade moraliska och ekonomiska haveri?
Hur kan ett modernt, civiliserat samhälle bygga sin välfärdspolitik på ett primitivt, kommandoekonomiskt tvång? Tvånget hör hemma på historiens sophög!
8 Comments:
Först skulle jag vilja börja med att tacka för en bra och intressant blog, jag följer den ganska flitigt.
Men det jag undrar över med just detta inlägg är: var står du på den politiska skalan själv? Om du pratar om tvång som någonting negativt, varför är det acceptabelt med tvång när det gäller att finansiera polis,militär och domstolar? Och eventuellt en grundskola fick jag för mig att du ville skulle finansieras med tvång.
Det känns aningen inkonsekvent att vara emot tvång fast ändå vara för det på vissa plan.
Hur skall vi ha det?
MVH
David:
Tycker inte du att det är viss skillnad på "tvång" som verkligen alla faktiskt kommer samtliga till del, kontra tvång som endast faller olika grupper till del?
David:
Ursäkta den knepiga formuleringen...
Tycker inte du det är viss skillnad på "tvång" som faktiskt kommer alla till del, kontra tvång som endast kommer olika grupper till del?
Tack för uppskattning, David! Det problem med logiken som du pekar på är klassiskt. Hur kan man motivera minimering av tvånget (eller så vakt om friheten eller äganderätten)om man måste använda tvång och inskräka på en rad positiva värden?
Jag anser att man inte behöver bli ologisk om man förordar en liten omfattning av staten. Detta kräver dock en mer ingående analys än vad som är möjligt att göra nu.
Till Patrick kan jag säga att det finns en intressant distinktion av utövandet av tvång. Men skulle generellt tvång kunna bli mer berättigat för att det inte är diskriminerande?
Vid en ytlig analys så kan det verka inkonsekvent, men om tänker efter så inser man att det är fullkomligt logiskt. Våld för att hindra våld är legitimt.
Alternativet är anarki med ännu mer våld och tvång. Det är anarkin, tillståndet utan en stat eller ett våldsmonopol, som är full av motsättningar. Om man får göra vad man vill så innebär det att man kan grunda nya våldsstater(som tex. kommunist- och nazistregimer). Det är genom ett våldsmonopol som man kan minska tvånget. Och om, mot all förmodan, det inte skulle begås några brott så skulle också kostnader för rättsväsende och polis gå mot noll.
(Det är möjligt att rättsväsende kan finansieras utan skatt men det är en annan diskussion)
Blandekonomi får vi väl i och med alla statliga ingrepp i dn fria marknadsprissättningen. Det leder i längden enligt Hayek till diktatur.
Ändå praktiserar våra politiker med väljarnas och andra länders goda minne skilda ingrepp i den helt fria prissättningen.
T o m en sosse som Assar Lindbeck ställer upp på ett marknadshushållningssystem som han såg som ett slags koordineringssystem.
Varför då inte en fullständig marknadsekonomi. Ja, ibland misslyckas även den liksom alla andra ekonomiska system.
Ekonomer o politiker vill ju också använda politiska ingrepp i lågkonjunkturer, alltså Keynes.
De vill ha kontrollen över det mesta, företagsamhet, myndigheter, utnämningar, marknader.
Fack och arbetsgivare är ju specialister på sina uppgörelser via kolektivavtal och när Saltsjöbadsavtalet ingick.
Arbetarrörelsen är ju en slags blandekonomisk historia. Den statliga styrningen av kommunerna likaså. Eller regleringen av handeln,ja t o m av villkoren för invandring.
Och skulle vi kunna ha en politisk demokrati utan att den fria marknadshushållningen åtminstone delvis kombineras med just blandekonomi hur mycket man gillar Hayek,Friedman och andra gubbliberaler.
Teori och praktik
Om vi resonerar principiellt på ett teoretiskt plan kan vi komma fram till att en minimal stat går att motivera logiskt. Den teoretiska kritik som både riktas mot minimalstaten från anarko-filosofiskt håll och från socialliberalt håll att den skulle innehålla en logisk motsättning tror jag är felaktig.
I praktiken är det svårare att ha lösningar på alla de problem som skulle uppstå om vi reformerade samhället i denna riktning. Men för den skull behöver vi inte falla till föga och sluta debattera dessa problem - i varje fall inte vi som inte behöver titta på röstsiffrorna i opinionsundersökningar varje vecka.
Det betyder dock inte att vi måste använda termen 'blandekonomi'. Den står för ett begrepp som traditionellt ligger mellan socialism och kapitalism. De relevanta begreppen är kollektiva och privata nyttigheter. Det skall mycket till för att bevisa att privata nyttigheter skall handhas av 'staten'. Däremot är det mer naturligt att kollektiva nyttigheter sköts av en samfällighet. Det tror jag även Hayek var inne på. Tyvärr har liberala filosofer sällan utvecklat en principiell syn på hur man skall bestämma gränsen för statens mera praktiska uppgifter.
/DNg
För oss som inte gillar Nozicks "nattväktarstat" och som vill ha en generell välfärd, är den starka staten det enda instrument som kan upprätthålla detta och fördela tårtbitarna någorlunda "rättvist". Att kapitalismen förkroppsligar varenda känd samhällssjukdom är en annan välkänd sociologisk sanning. USA borde för även de minst belästa utgöra exempel på en typologie som totalt kollapsat, vad det vidkommer avsaknad av socialpolitik. Är det ett USA vi vill ha i europa? Ett klassamhälle utan motstycke, där den besuttna klassen idkar klädsam välgörenhet, i form av Oscars gallor och andra jippon. Nej mina herrar. Kollektiva lösningar med en stark stat är det enda sättet att fördela tårtan och upprätthålla konsensus. Den rike ger aldrig frivilligt av sina rikedomar. Ty i den rikes värld råder djungelns lag där de största barnen roffar åt sig större delen av tårtan. De små barnen får då nöja sig med smulorna som fallit ned under bordet. Sensmoralen i detta är att, även små hundar kan bli vargar då de fattar vem det är som lurar dom.
Skicka en kommentar
<< Home