Är växthuseffekten av CO2 bara 0,3 grader?
Data från borrkärnor i is visar att temperaturen orsakar höjd CO2-halt och inte omvänt. Dessutom är temperaturvariationen större än i tidigare mätningar. Detta försvagar CO2-teorin som dessutom kan vara överdriven eftersom effekten på temperaturen kanske bara är 0,3 grader.
Teorierna om växthuseffekten brukar ofta beskrivas mot bakgrund av klimatets förändringar under istiderna (se bloggartikel 6/12). Den 40-procentiga ökningen av CO2 under den senaste istiden anses sålunda ha bidragit till temperaturökningen med 1,2 grader. Den artikel i Science som refererades i DN 25/11 förefaller kunna förändra denna syn på flera punkter. En korrigerad version där de senaste 100 åren också lagts in (för CO2) publicerades av DN 4/11, kanske delvis som ett resultat av debatten på bloggen.
Kan rönen i Science försvaga CO2-teorin?
Artikeln i Science 24/11 visar två saker som inte tidigare har framhävts i klimatdebatten: 1) Temperaturen ökar några hundra år före ökningen av koldioxiden. 2) Koldioxiden kan öka drastiskt utan att temperaturen ökar utanför den normala variationen.
1) Tidigare har man inte säkert kunnat belägga att temperaturen varit ledande. En sådan mekanism som passivt också ökar koldioxiden kan vara följande: Om astronomiska faktorer initialt orsakar en påtaglig uppvärmning är det tänkbart att mindre koldioxid kan bindas i haven och att olika biologiska processer som frigör koldioxid sätter igång pga värmen. Den härav följande ökningen av koldioxiden kan sedan leda till en liten självförstärkande effekt. Men det kan också isarnas minskning som reducerar jordens albedo och ökar uppvärmningen. Det sker också en positiv återkoppling genom att mera vattenånga (som är en växthusgas) kan hållas i atmosfären.
2) Tidigare byggde IPCC på samband under de senaste 800 000 åren som förutsatte en temperaturvariation på ner mot 5 grader mellan istider och värmeperioder. Science rapporterar däremot om 16 grader. Om koldioxidens effekt, som bara är kalkylerad från osäkra IR-mätningar kombinerade med olika höjder i atmosfären, också borde stämma med olika istidssamband betyder detta att denna nya information kan vara relevant.
Enligt gängse teori skulle en fördubbling av CO2-halten genom återkoppling åstadkomma en temperaturökning med 2,5 grader med en stor osäkerhetsmarginal (den har numera ökat upp till 5,8 grder). Endast ett par grader av istidsvariationen av temperaturen (med 5 grader) skulle möjligen kunna förklaras med koldioxid. Men om detta samband försvagas med hälften eller rentav med 2/3 måste den initiala effekten från koldioxiden antingen antas vara mycket större än man trott hittills eller också måste återkopplingsmekanismerna vara mycket större än man trott i klimatmodellerna.
Det leder naturligtvis också till att den nu registrerade koldioxidökningen från 280 ppm till 375 ppm inte framstår som lika alarmerande eftersom den temperaturökning som registrerats anses uppgå till 0,6 grader. Denna framstår i det långa perspektivet endast som en normalisering efter den "lilla istiden" 1350-1850. Dessutom har ökningen inte ens säkert medfört att temperaturen stigit mer än under toppnivån efter senaste istiden som inträffade för ca 6 000 år sedan. Enligt diagrammet i Science var dock toppen för ca 12 000 år sedan varmare. I DN:s kompletterade diagram har någon temperaturframskrivning inte ritats in.
Behöver vi efter dessa nya rön över huvuddtaget räkna med någon påtaglig effekt av koldioxiden på värmeutvecklingen? Den astronomiska förklaringen tillsammans med vattenånge- och albedoåterkopplingarna räcker kanske för att förklara det mesta av istidernas temperaturvariationer?
Koldioxiden ger bara 0,3 grader?
Det har ju i klimatdebatten inte bara rått strid kring klimatmodellernas osäkra samband och inexakthet vad gäller återkopplingsmekanismerna. Trots att man från gängse håll brukar säga att det råder konsensus om att växthuseffekten i sig från koldioxid är drygt 1 grad (av en fördubbling), har det funnits skiljaktiga meningar även om detta. Sålunda har professor Richard S Lindzen vid MIT i en artikel 1995 kommit fram till att denna specifika effekt kan vara så liten som 0,3 grader (How cold would we get under CO2-less sky? Phys. Today nr 48). I en annan artikel som bygger på utvärderingar från vulkanutbrott tillsammans med C Giannitsis (1998) anges effekten till 0,3-0,5 grader. Tillsammans med gängse medianvärde för klimatmodellernas återkoppling (+100%) skulle effekten därför kunna bli bara 0,6-1,0 grader av en fördubbling.
Nog förefaller det som om den gängse klimatpolitiken kan ha råkat i gungning. Men det är naturligtvis möjligt att det återigen går att ställa upp ad hoc-hypoteser som gör anspråk på att förklara även de nya rönen utan att göra avkall på koldioxidteorin. Det är inte orimligt att betrakta denna teori, som det kraftfulla argument som en del personer gärna ser som motiv för att vidta långtgående restriktiva åtgärder för vanliga människors liv. En sådan betydelse av den egna gärningen kanske är det som ytterst driver åtminstone en del av klimatforskarna.
Kyoto minskar växthuseffekten 0,02 grader 8/12
posted by Danne Nordling @ 13:44
15 comments
15 Comments:
Uppenbarligen anser du här att du kommit på en ny revolutionerande upptäckt som inte forskarna i branschen är medvetna om, en upptäckt som är av stor betydelse. Så när kan vi väntas oss att manuskriptet är klart och vilken tidskrift tänkte du sända det till? För det är knappast rimligt att behålla något så här stort i en blogg som nästan ingen läser, eller hur?
McKitrick&MCIntyre hade modet att tro på sina idéer och skickade in dem, så nog kan du göra detsamma. Kanske lär du dig rentav ett och annat medan du försöker pussla ihop det hela till en vetenskaplig artikel av någon kvalitet.
Palm. Det är till att byta argument mot en lakoniska utfall? Danne forskar inte utan drar en del slutsatser av uppgifter och ståndpunkter inom den forskningen, bl a forskning som du själv stödjer.
Du är ju kritisk mot allt och alla som det minsta ifrågasätter FN:s klimatpanels klimatmodeller, men du har inte lyckats försvara dig mot problemet med att dessa modeller består av 50 km-kvadrater och det triviala i att man inte isolerat kan predestinera framtiden för bland annat moln utan avgörande kunskap om hur dessa bildas, vilket naturligtvis inte FN:s klimatpanel haft då det är en forskning som fortgår (av i många fall mestadels skeptiker till den växthuseffekt som FN:s klimatpanel marknadsfört).
Det var ju detta jag nämnde i en post som du inte bemötte med annat än ungefär att forskaren som jag refererade i dag är knäpp eftersom han har fel åsikter.
Lidzen är annar populär att referera hos think tanks, det är sant. Men det är ju också viktigt att lyssna på kritiker och inte okritiskt acceptera det som (t ex av det konkreta skälet här ovan) framstår som i högsta grad oseriös, trots att den är main stream i politiken; eller i synnerhet som den är main stream där, kanske!
Vad anser du om följande argument av Lindzen rörande Kyoto på denna iofs "think tank-liknande" sajt?
The Kyoto treaty in many ways represents a triumph of politics over science. Despite all the controversy in the science over what you think may or may not happen to the climate, there has been very little controversy over what one expects the Kyoto emissions caps to do to climate, and that is nothing. If you have a model that predicts 4 degrees warming by 2100, Kyoto might knock it back to 3.8. Sometimes argued it does so little because it only involved the developed world, rather than China and India, but the truth is if China and India also agreed to cap their emissions at 1990, if you predicted 4 you might get 3. The point is, if you expect a lot of warming, Kyoto will leave you with a lot of warming. And the question is why go through what could be a wrenching economic reorientation of society, to do nothing about climate?
Magnus, att jag blev kortfattad beror på att det är lite jobbigt att argumentera med alla er skeptiker som visserligen är överens om att det är fel att minska koldioxidutsläppen, men skiljer er totalt i varför. Tino accepterar att det blir varmare, men anser att det inte är något att oroa sig för. Danne tror sig hitta samband i paleoklimatologiska data som undgått alla proffs. Du tror att man missuppfattat vattenångan.
Kan inte skeptikerna ta och argumentera ihop sig först och presentera en genemsam alternativ prognos? Jag väntar fortfarande på att någon skall hitta en GCM som inte visar på betydande uppvärmning om man ökar koldioxidhalten.
Lindzen har gjort sig en karriär under många år på att komma upp med "knäppa" ider och bli hyllad för de som visar sig vara rätt och få de som är fel bortglömda. Det är inget fel i det, idéer är ofta fel i forskarvärlden och man har mekanismer för att sålla ut goldkornen. Däremot blir det fel när en sådan person går ut med sina oprävade idéer som en auktoritet. Lindzens infraröda iris har undersökts av andra grupper som använt sig av mer data än Lindzen och den håller helt enkelt inte, möjligen finns det en svag effekt med motsatt tecken. Inte ens en annan skeptiker som Wibjörn Karlén sade sig förstå sig på Lindzen när jag talade med honom för ett antal år sedan. (F.ö. ett vanligt fenomen bland "skeptikerna" som jag nämnde ovan)
Självklart baserar sig IPCC på den bästa kunskap som finns med alla dess brister. Vill du postulera att det finns någon okänd mekanism som skulle förhindra vidare uppvärmning så får du naturligtvis göra det, men tycker du inte att det är bättre att basera vår politik på den kunskap vi har? Är det rimligt att basera sig på att de modeller vi har som ändå fungerar rätt väl skulle plötsligt visa sig helt fel?
Kyoto är och har alltid varit avsett som ett första steg i en fortgående process där i framtida steg även utvecklingsländerna blir mer direkt involverade. Vill man avgöra effekten fram till 2100 kan man naturligtvis inte basera det enbart på ett avtal som sträcker sig fram till 2012! Det borde säga sig självt.
F.ö. tycks ju en sådan extrem vänsterfigur som Arnold Schwarzenegger övertygad om att det går att kraftigt minska Kaliforniens utsläpp utan någon "wrenching economic reorientation of society", och hittills går det rätt bra.
"The Kyoto Protocol is a political solution to a non-existent problem without scientific justification"
Dr. Timothy Ball,
Canada’s First Climatology Ph. D.
"Had America and Australia ratified Kyoto, and had the Europeans complied with it instead of just pretending to, by 2050 the treaty would have reduced global warming by 0.07C - a figure that would be statistically undectectable within annual climate variation. In return for this meaningless gesture, American GDP in 2010 would be lower by $97 billion to $397 billion - and those are the US Energy Information Administration's somewhat optimistic models."
Mark Steyn
The Daily Telegraph
"Never in world history, outside the collective insanity marshaled behind Marxism through much of the last century, has a political movement required such an unrelenting flood of propaganda and media manipulation to stay afloat."
--Terence Corcoran, Financial Post 18 November 2005
Går det att minska CO2 utsläppen?
Oavsett vem som har rätt i CO2-frågan är en viktig frågeställning: Kan människan minska CO2 utsläppen?
Nationalekonomi är en samhällsvetenskap som försöker få fram allmänna ekonomiska lagar utifrån att individen agerar (handlingsaxiomet). En frågeställning blir då om individen är beredd att avstå från förbränningen av fossila bränslen om detta ger en ekonomisk försämring?
Problemet är att minst 3 miljarder människor vill få det ekonomiskt bättre. Ekonomiska förbättringar kan enbart åstadkommas om produktionen av varor och tjänster ökar. Produktionsökningar kräver att det investeras i en längre och bredare realkapitalstruktur. Den teknologiska utvecklingen är viktig men den är inbyggd i realkapitalet och kan därför inte ses som en fristående faktor.
Helt klart är att den rika världen inte kan försörja de fattiga. Detta skulle kräva skatter på hundra procent och därmed skulle all produktion upphöra. Därmed skulle i vilket fall som helst inget välstånd kunna föras över till de fattiga.
De fattiga länderna kan alltså enbart få det bättre genom investeringar i realkapital. Detta leder till att konsumtionen kommer att öka och att allt mer energi kommer att användas.
Går det då att få människor att använda mindre fossila bränslen? Förutsättningen är att man får fram miljövänliga energikällor som inte är dyrare att använda än de fossila bränslena. Dessa energikällor måste kunna producera tillräckligt med energi. Energikällorna får inte i heller vara för investeringstunga eftersom investeringarna kommer att minska konsumtionen (i varje fall under investeringsfasen).
Går det spara energi eller minska energianvändningen genom bättre teknik? Enligt "Jevons Paradox" är detta tveksamt. Jevons upptäckte under 1800-talet att effektivare ångmaskiner inte gav en minskning av kolanvändningen.
Ibland är de ekonomiska lagarna starkare än teknikutvecklingen. Effektivare maskiner gör det ekonomiskt möjligt att investera i fler maskiner. Produktionsökningarna leder till konsumtionsökningar och människan använder mer energi än tidigare.
Energisparande leder också till möjligheten att producera och konsumera fler produkter. Man måste helt enkelt använda sig av strategin att göra människor fattigare för att de ska använda sig av mindre energi. Miljöpartiets politik går ut på detta och på så sätt byggs en grön sovjetkommunistisk planekonomi upp.
Kan man minska koldioxidutsläppen undrar Per-Olof Persson. Ja den frågan är inte så svår att besvara, det räcker med att titta på Sverige:
http://cdiac.esd.ornl.gov/trends/emis/swe.htm
Kunde vi minska med 30% från en internationellt sätt inte speciellt hög nivå och där vi fortfarande har Europas mest bensinslukande bilpark så nog går det alltid.
Däremot har Per-Olof rätt i att allt annat lika minskar antagligen inte teknisk utveckling energiförbrukningen, däremot kan den kan leda till att energin produceras på andra sätt. I Sverige använder vi inte kol- och olja för att producera el längre. Vi kan också få ut en väldig massa mer levnadsstandard ur den energi vi förbrukar. Det handlar absolut inte om att vi skulle få det sämre, möjligen i värsta fall att vi skulle få det ekonomiskt bättre en aningen långsammare än annars. Även det kan dock ifrågasättas med tanke på hur mycket direkt lönsamma åtgärder som kan genomföras. Läs t ex artikeln i Nature från 24/11 om hur Kalifornien haft en helt annan trend i energiförbrukning än övriga USA utan att gå i konkurs för det.
Jag tycker det finns lite väl mycket domedagsprofeter bland skeptikerna. Det är likadant varje gång. Minska svavelutsläppen: då går Sverige i konkurs. Katalysator på bilarna: katastrof! Den första sådana här debatt jag minns från min barndom var så löjlig som att sylt- och saftindustrin skrek i högan sky för att man skulle förbjuda några färgämnen och att de hävdade att då skulle folk sluta köpa deras produkter. Visst går det att göra något åt koldioxidutsläppen om man bara vill.
Och för de som tror att växthuseffekten bara är vänsterpolitik. Bland de första europeiska politiker som uppmärksammade problemet var Margaret Thatcher, som dessutom som utbildad kemist haft viss förmåga att förstå saken.
Eftersom Kalifornien och Schwarzenegger omnämnts som ett föredöme så vill jag bara bidraga med en länk till min lokaltidnings gårdagsupplaga (Dec 6) http://www.mercurynews.com/mld/mercurynews/living/health/13339103.htm
Nya och gamla energikällor
Om de fossila bränslena ska ersättas är det viktigt att även använda kärnkraft och vattenkraft. Vi har inte råd med politiska ideologier som vill förbjuda nästan alla energikällor. Det är också svårt att veta redan nu vilka energikällor som i framtiden kommer att ersätta de fossila bränslena.
När det gäller att producera energi som inte är fossil så har Sverige ett extremt bra utgångsläge. Detta beror bland annat på att vi har en liten folkmängd på en stor yta. De flesta andra länder har inte samma möjlighet att använda vattenkraft, skog och vindkraft för att ersätta de fossila bränslena.
Därför är det inte logiskt att politiska ideologier vill att Sverige ska bli en stor importör av el. Ska de folktäta områdena i övriga Europa kunna minska användningen av fossila bränslen så bör det istället vara så att Sverige blir en stor exportör av el.
Under förutsättning att investeringarna är lönsamma så kan Sverige bygga nya vattenkraftverk, kärnkraftverk, vindkraftverk till havs osv. Den svenska skogen kommer också att bli lönsammare i framtiden under förutsättning att priserna på de fossila bränslena stiger.
Det som är tveksamt är om väldigt folkrika länder som Kina och Indien kommer att minska sin användning av fossila bränslena. Kan det inte vara så att de fossila bränslena kommer att användas tills de är helt slut?
Erik K, jag är fullt medveten om att kärnkraften är en viktig förklaring till att våra koldioxidutsläpp gick ned. Jag är ledsen om jag krossar någons förutfattade meningar men alla miljövänner är inte fanatiska kärnkraftsmotståndare. Idag är det inte lika självklart att kärnkraft är den bästa ersättningen, men den är säkerligen en av de medel som får tas till i en global skala.
Per-Olof Persson, vi kommer knappast använda de fossila bränslena tills de tar slut. Räknar du ihop alla tillgångar av kol, oljeskiffer etc som finns så inser man snabbt att koldioxidhalterna skulle bli extrema om vi släppte ut alltihop. Kanske inte riktigt tillräckligt höga för att vi skulle dö av koldioxidförgiftning, men inte långt ifrån.
Sverige har bra förutsättningar, det är riktigt. Vi har nästan exakt samma befolkningstäthet som USA, vilket visar att det landet gör något allvarligt fel. Jag håller helt med om att Sverige borde satsa på elexport, speciellt som vi har ett väl utbygt nät av fjärrvärme som skulle kunna användas bättre för kraftvärme. Utav svenska energiforskare tycker jag Björn Karlsson brukar framföra de vettigaste åsikterna.
"Men det är så lustigt att 2% per Kytoto (du vill ju ha fler) åt det ena hållet avfärdas, medan 1-2% åt andra håller är tillräckligt för att Tomas ska dedicera sitt liv att stoppa uppvärmning. Ser du något problem?"
Det handlar inte om några 1-2% ekonomisk kostnad av en uppvärmning jag är rädd för, det är ditt argument att det bara handlar om ekonomi. Jag oroar mig för skador på ekosystemen och att en massa folk som inte har råd att anpassa sig kommer att stryka med. Du må hävda att i teorin skulle man kunna skicka dem pengar för att kompensera, men är det någon som tror att det verkligen kommer att ske? Nej, vi kommer bara att få höra att det handlar om naturliga klimatvariationer, alls inget som vi i den rika världen har ansvar för.
"Det andra är att om det inte vore någon kostnad så skulle folk har gjort det frivilligt."
Har du hört skämtet om ekonomen som är ute och går med sin son? Sonen pekar på en hundralapp på gatan och böjer sig ned för att plocka upp den. Fadern rycker då upp honom och förklarar att det omöjligt kan vara en verklig hundralapp för enligt ekonomisk teori skulle då någon annan redan plockat upp den.
Du verkar tro på allvar att det vi har är den perfekta fria marknad du hittar i grundläggande läroböcker i nationalekonomi. I verkligheten har vi dels en massa regleringar som orsakar kostnader. Tom Radetzki erkänner i "Klimatpolitik efter Kyoto" att USA skulle kunna minska sina utsläpp och samtidigt tjäna pengar genom att reformera sin energisektor som inte bara är reglerad utan är det på ett ofta idiotiskt sätt.
Även på andra håll kan man göra vinster. T ex skulle det kosta mycket lite att minska standbyförbrukningen i olika apparater. Det är dock något som kunderna inte tar hänsyn till när de köper apparater eftersom det finns så mycket annat att tänka på och bara ett ändligt antal modeller att välja på. I ett sådant läge kan en statlig reglering, eller en frivillig märkning typ TCO eller Energy Star ge en vinst.
Även att staten aggressivt väljer att gå ut med tävlingar om energisnåla produkter som kyl- och frys har bevisligen haft positiv effekt. Av någon anledning hade inte industrin brytt sig om att skapa energisnålare produkter tidigare trots den stora vinst det medför. Du som tycker dig vara så haj på ekonomi kanske kan förklara varför och varför det i så fall är så bra?
"Ser någon annan ironin med Tomas amatörutsvängningar i nationalekonomi, samtidigt som han hånar bloggarens genomtänkta tankeställningar i klimatfrågan?"
Visst är jag amatör i nationalekonomi även om jag läst en universitetsbok i ämnet, men att kalla Dannes inlägg genomtänkta är väl ändå att ta i? Han har sett en figur i DN och försöker extrapolera från den, vilket inte är mycket till vetenskap. Kolla t ex lite närmare på de där 5 respektive 16 grader som temperaturen skulle ha varierat så skall du inse att det bara handlar om att man mäter på olika sätt på samma kurva, inte om någon ändring i verkliga temperaturer.
Hej Thomas.
Nu är du igeång igen? Du skriver att jag...
1) ...inte vill minska CO2-utläppen.
Svar: Helt fel! Jag tror dock att det är svårt att t ex halvera utsläppen när inte ens Kyoto klarar mer än "status que", och jag vill hålla utsläppen så låga som möjligt! Se t ex de 3-4 sista styckena i denna blogpost. Jag är nog mera enig med dig än du tror; anser inte att ambitioner är fel, men att symboliskt miljötrams som MP:s vindsnurror med extremt dyr elproduktion och och nedlagd kärnkraft som ersätts med kolkraft kalla och vindstilla vinterdagar är idioti. (Dock, om temperaturen skulle falla kraftigt till exvis 2020, ja i så fall så kanske jag skulle finna det mindre befogat att satsa ekonomiska resurser på att minska CO2, och jag finner inte att man i dag bör satsa enorma ekonomiska belopp på att stoppa fossil förbränning, vilket jag argumenterar för i ovan länkad bloggpost. En minskning globalt innebär ju att fattigare länder inte får öka; en minskning i väst är helt okej och ekonomiskt realistisk med bl a kärnkraft!)
2 ...tror att det är något missförstånd med vattenångans inverkan på växthuseffekten
Fel. Jag har bara påpekat att vattenångan står för en enormt mycket större del av den naturliga växthuseffekten (på över 30 grader) än vad koldioxiden gör (cirka 2 grader). Det innebär inte att koldioxiden är oviktig/en nullitet i sammanhanget. Det har jag inte påstått.
Generellt menar jag i kritiken mot modellerna att man inte kan bygga system som predestinerar klimatet, lika litet som man kan bygga såna system som predestinerar vädret. Detta bland annat eftersom vi vet att det måste finnas andra faktorer som påverkar klimatet. Då är det bättrre att söka samvarianser med dessa andra faktorer, och försås även med koldioxiden (även om vi då också måste ta reda på vad de historiska variationerna i koldioxidkoncentrationen berott på).
Sammantaget anser jag att man, i synnerhet med tanke på aktuella temperaturdata, bör tona ned koldioxidens betydelse _i jämförelse med_ IPCC:s mer dramatiska eller worst case scenarios, utan snarast anta att ett worst case ligger på måttliga 1-2 grader under detta sekel. De goda skälen att anta detta är alltså senare forskning om orsaker till temperaturvariationer samt koldioxidens ringa bidrag till temperaturen i systemet atmosfären.
Arnold är väl lagom cool, inte?! ;-) Han kanske har en vettig CO2-minskningspolitik, men är han "för cool" så kanske en syntes med Bush kan korrigera det?
Magnus: "Jag har bara påpekat att vattenångan står för en enormt mycket större del av den naturliga växthuseffekten (på över 30 grader) än vad koldioxiden gör (cirka 2 grader)."
Dessa siffror är helt fel. Det är något du antagligen fått från Lindzen och siffror som han plockat ur luften.
Till Thomas: "Dessa siffror är helt fel. Det är något du antagligen fått från Lindzen och siffror som han plockat ur luften." (Gäller koldioxidens bidrag med 2 grader till den naturliga växthuseffekten.)
Nästan helt fel! Lindzen menar att bidraget till den naturliga effekten är ca 0,3 grader (gäller fördubbling av halten) och detta har han ett mycket väl underbyggt men komplicerat resonemang för. Bert Bolin undviker att kommentera denna uppgift i den SNS-bok du tidigare hänvisat till. Men han skriver:
"En dubblering av mängden koldioxid i luften utan samtidiga förändringar av mängden andra växthusgaser leder till att jordens medeltemperatur ökar med drygt 1*C. Bert Bolin, f ordf i IPCC
Du bör väl åtminstone ha ett hum om vad dina egna auktoriteter anser innan du så kaxigt dömer ut vad andra kommer med. Eller har Bolin fel och Thomas Palm rätt?
/DNg
Danne, bara för att Linzen vid ett tillfälle sagt att ökningen av växthuseffekten vid en dubbling av koldioxidhalten är 0.3 grader så innebär det inte att han inte vid andra tillfällen sagt andra saker om andra situationer. Det du kallar "nästan helt fel!" är med andra ord ett rent 'goddag yxskaft' svar.
Inte heller är den uppgift från Lindzen du nu drar fram mer väl underbygd än den är relevant i sammanhanget. Vad sen Bolins citat som du tycker är så viktigt att du skriver det med fet stil har med saken att göra förstår jag inte. På vilket sätt skulle det motsäga vad jag skrev? Det ena handlar om att man tar bort all koldioxid, det andra om att man dubblar den. Sambandet är som jag konstaterade tidigare långt ifrån linjärt.
Däremot hittade jag i KeKM på sidan 105 var du fått det från att storleken på växthuseffekten skulle vara så osäker. Lindzen förklarar där dock att detta beror på om man tar med albedoeffekten från moln eller inte, något du uppenbarligen inte förstod.
Miljöångest kanske man kan kalla det fenomen när allt som händer på jordklotet som inte uppfattas som en godhet måste spåras till mänsklig dekadens. Och skattehöjande grupper är inte sena att hoppa på i dansen.
Skicka en kommentar
<< Home