Vem har riggat Riksbankens inflationsprognos?

Riksbankens inflationsprognos förefaller något uppkonstruerad i syfte att rättfärdiga räntehöjningen 1 mars till 2 procent. Jämfört med Konjunkturinstitutet har man antagit minskat sparande och större löneökningar per producerad enhet. Ändå ligger Riksbanken på ca 1,7 procent om två år och inte ens om tre år nås målet 2 procent för inflationen.

Det är troligtvis inte sakliga skäl som ligger bakom Riksbankens räntehöjning. Trots att man gör en klart mer pessimistisk prognos för den öppna arbetslösheten förutses inflationen bli högre än I KI:s prognos (för underliggande inflation UND1X). Det beror på att sparkvoten för hushållen antas minska (ej i KI:s prognos) och det beror på att enhetskostnaderna (löner minus produktivitet) stiger snabbare - här föreligger en tänjning uppåt redan för 2005 och 2006 jämfört med KI.

Det som är synnerligen anmärkningsvär är att vicechefen Irma Rosenberg i radions program i P1 'Pengar' i förmiddags 24/2 hänvisade till inflationsprognosen som om tvåprocentsmålet skulle uppfyllas på två års sikt givet räntehöjningarna. Det är helt fel vilket framgår av nedanstående diagram som jag också redovisade i min detaljerade granskning av inflationsprognosen igår:
Om två år är inflationen inte uppe i nästan 2 procent. Det hade man kunnat säga med den prognos som gjordes i december (den streckade blå kurvan). Antingen har Irma Rosenberg slarvat mer än lovligt eller också tänjer hon medvetet på Riksbankens egna data för att få det att låta som att Riksbanken har fog för sin räntehöjning.

Irma Rosenberg är kanske den som medverkat till de skruvade uppgifter som finns i rapporten och som har diskuterats av direktionen 9 och 17 februari. Det gör rimligtvis alla i ledningen till medansvariga. Några författarnamn anges inte för rapporten.

Riksbanken borde inte höja räntan, bloggen 18/2-06
Ökad arbetslöshet och minskad inflation, bloggen 16/2-06