-Sveriges skattetryck är högst 2004
Skattetrycket i Sverige är högst i EU inklusive Norge, Japan och USA år 2004. Sverige är det enda landet med en skattesumma som är större än 50 procent av den samlade produktionen, BNP (50,5 %). Genomsnittet är 39,3 procent i EU vilket är en liten sänkning från 2003. Men i Sverige var skattetrycket detta år lägre eller 50,2 procent.
Skattetrycket i procent av BNP i EU-25 åren 1995, 2000 och 2004 kompletterad med Norge, USA och Japan
Det är EU-stat som kommit med en omfattande rapport om beskattningen (pdf). Där finns redogörelser för skatten på konsumtion, arbete och företag. Tyvärr är framställningen undermålig vad gäller beteckningar i diagrammen och förklaringar i texten. Det är tråkigt att EU:s statistiker anger en storhet "i procent" i diagrammen utan att skriva ut i procent av vad. Underbetyg!Skattetrycket i topp 7 i EU (procent av BNP)
Sverige 50,5
Danmark 48,8
Belgien 45,2
Finland 44,3
Frankrike 43,4
Österrike 42,6
Italien 40,6
Genomsnitt 39,3
posted by Danne Nordling @ 18:32
6 comments
6 Comments:
Den trend som syns på tidningarnas insändarsidor är att människor vill öka välfärden och antalet offentligt anställda. Människor lär sig från skolåldern att pengar tas från de som har det bra ställt och sedan används till något nyttigt.
(EU bör byta namn till "Europeiska SovjetUnionen" (ESU) eller till "PlanEkonomiska SocialStatistiska NeandertalUnionen" (PESSNU) eller till "KollektivSocialistisktFascistiskt Förenta Staterna" (KSFFS).)
Efter att ha läst lite flyktigt i rapporten så står dock en sak ut. Dels verkar författaren mena att trenden inom EU nu pga höga arbetslöshetstal är att flytta skatterna från arbete till konsumtion, dels att Sverige redan har hög skatt på konsumtion och höga direkta skatter på arbete.
Vi bör således vara i ett betydligt sämre utgångsläge än många övriga länder att följa den trenden.
Sen måste jag säga att det känns som ett hån att leva i en "välfärdsstat" som tävlar med Danmark om att ta ut mest skatt av alla eu-länder av icke-arbetande människors försörjning. (graf II-1.1).
Om konsumtionsskatter: Vi har visserligen höga skatter jämfört med andra länder, men jämfört med skatterna på arbete är konsumtionskatterna låga (med undantag för bränsle, alkohol etc).
Sedan vet jag inte om en skatteväxling verkligen påverkar arbetslösheten utan en sänkning av skattetrycket. Det får proffsekonomer svara på.
Vårt höga skattetryck är kärnan i vänstrns skattepolitik.
Dessa partier vill också steg för steg höga
skatterna.
Varför diskuteras inte det i den förestående valrörelsen?
Taktikern Persson sprider i stället lögnen att alliansen vill sänka skatterna med 250 miljarder.
Kvinnorna höjer skatten
Enligt en rapport på 24 sidor från Universidade Nova de Lisboa, Portugal, så har en tioprocentig ökning av kvinnor i förvärvsarbete ökat de offentliga utgifterna med 7-8 %.
"Women Prefer Larger Governments:
Growth, Structural Transformation and Government Size"
http://web.ics.purdue.edu/~tcavalca/research/WGCavalcantiandTavares.pdf
Kvinnorna antas tjäna mer på en ökning av den offentliga servicen än en sänkning av skatten på arbete. De vill ha fler daghem etc. Kvinnorna lever längre och måste då försörjas en längre tid, de går till läkare oftare osv osv.
Moderaterna skriver på sin hemsida:
"Det svenska skattetrycket är högst i världen. Moderaternas långsiktiga vision är att sänka skattetrycket rejält. Denna sänkning måste ske på ett ansvarsfullt sätt..."
Hur mycket är att sänka rejält? Och varför går man på defensiven om skattesänkningarna?
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home