Klimatkonspirationen kan vara konformism

Om klimatforskarna inte kan beskriva sina resultat så att icke-experter i grova drag kan förstå hur de är framräknade kan man alltid misstänka någon sorts konspiration. IPCC:s f ordförande Bert Bolin hade chansen men verkar endast föra fram en ad hoc-hypotes om aerosoler.

Professor Bert Bolin, tidigare ordförande för IPCC (FN:s klimatpanel) skrev i DI 8/5 om växthusopponenten Richard Lindzen, professor vid MIT, under rubriken ”Det finns ingen klimatkonspiration”. Lindzen framträdde i fredags vid ett möte på Timbro, som jag inte kunde bevista. Men han framförde där en kritik mot forskarsamhällets agerande, som Bolin tolkar som att Lindzen hävdar att det skulle föreligga en konspiration i syfte att överdriva effekterna av koldioxidutsläppen på den globala uppvärmningen.

Det anmärkningsvärda med Bolins artikel i DI är dock den förvånansvärt svaga sakargumentationen för att växthuseffekten skulle vara så kraftig som man anser att IPCC har hävdat. Som jag tidigare skrivit på bloggen finns det två olika oklarheter om hur en fördubbling av växthuseffekten egentligen beräknas. Redan detta är betänkligt för att kritiska observatörer utan vidare skall acceptera vad ett förklaringsovilligt etablissemang vill hävda.

Bert Bolin menar att forskarna är överens om att en fördubbling av koldioxidutsläppen (nu 36 %) skulle ge en global temperaturhöjning på 1,2 grader. Lindzens tidigare forskning tyder på att denna effekt skulle kunna vara mindre än hälften av detta, vilket Bolin inte kommenterar. Här finns den första oklarheten.

Det andra steget i analysen är att ta hänsyn till hur mycket en initial temperaturstegring påverkar ökningen av vattenångan i atmosfären. Eftersom denna också är en växthusgas kan effekten bli betydande enligt IPCC. Detta beräknas i klimatmodeller som inte någon ens i grova drag har lyckats beskriva, vilket är den andra oklarheten. Men Bolin visar genom att ange ett osäkerhetsintervall på 1,5-4,5 grader att forskningen inte är särskilt säker på sin sak. Han tar ut ett ”troligt värde” på 2,5 grader som grund för diskussionen.

Mot detta har Lindzen påpekar att de höga molnens roll har underskattats (de minskar i tropikerna) när en uppvärmning initieras, vilket motverkar denna. "Hans uppfattning kan inte utan vidare avfärdas" skriver Bolin, men menar att satellitmätningar inte har bekräftat att molnens tillbakagång spelar "någon betydande roll". Att den faktiska temperaturstegringen inte stämmer med modellerna, som Lindzen påpekar, vill Bolin förklara med ökade utsläpp av aerosoler (rök och dis från eldning) som dämpar temperaturökningen. Är detta en spekulation eller finns det tillförlitliga mätningar som bevisar hur stor effekten är?

Slutsatsen hänger i luften. Antingen är det så att den bristande överenstämmelsen mellan modeller och verklighet går att hantera inom modellernas verklighetsbeskrivning, eller så har modellerna utvecklats med felaktiga grunddata som ger en för stor temperaturökning. Aerosolargumentet blir i så fall till stor del en ad hoc-hypotes hastigt hopkommen för att rädda huvudresonemanget. Eftersom Bolin anförde aerosolargumentet redan 1997 skulle man tycka att det skulle finnas fastare grund att stå på idag nio år senare. Något sådant argument anför han dock inte.

Bert Bolin är övertygad om att det inte kan finnas någon klimatkonspiration bland forskarna när analysen som IPCC genomfört är så öppen som den hävdas vara av Bolin själv. Det är mycket möjligt att Bolin har rätt. Men hur skall vi övriga intresserade, men inte expertkompetenta, kunna avgöra den frågan? Man hade, som jag upprepade gånger påpekat, kunnat vänta sig att det gavs en övergripande beskrivning av hur resultaten har framräknats. Men istället hänvisar experterna till att det är så invecklade förhållanden som ger resultaten att det inte går att beskriva för andra än experter. Alla andra får hålla tillgodo med att experterna nog vet vad de talar om. Det är ett klassiskt auktoritetsargument.

Hur vet vi att de tusentals experter som ställt sig bakom det alarmistiska växthuseffektsscenariot verkligen personligen har gått igenom varje led i bevisföringen? Det vanliga brukar ju vara att forskare som inte är experter på alla aspekter i bevisföringen litar på andra experters auktoritet på dessas respektive områden. Eftersom vi vet att sociologin på vetenskapsområdet kunnat konstatera att den vetenskapliga verksamheten tenderar att utveckla "paradigm" som kostat stora investeringar i status och positioner, finns alltid misstanken att en totalt avvikande uppfattning också tenderar att undertryckas och negligeras i det längsta.

Det är ett slags konformism snare än en konspiration som kan misstänkas så fort en totalt öppen redovisning inte kan presteras på ett för många omvälvande område. Om kontroversen istället hade gällt huruvida människan skall anses ha 48 eller 46 kromosomer hade vi som varit intresserade fått avstå från kraven på en detaljerad lekmannaredovisning av bevisföringen.

Men om bilismen skall strypas och sjöfarten skall gå över till segelfartyg samtidigt som flyget till stor del läggs ner för att forskarna har en hypotes om dessa verksamheters effekter på klimatet, måste en begriplig bevisföring presenteras. Annars får nog de arroganta klimatforskarna tåla beskyllningarna att de deltar i någon sorts "konspiration".