LO spår sysselsättningsfiasko för regeringen
Vem har rätt, finansdepartementet eller LO? Kommer antalet nya jobb de två kommande åren att bli 109 000, som FiD säger? Eller kommer det att bli 65 000, som LO säger? Med KI:s prognos strax före valet skulle det bli 95 000 nya jobb 2006-08, dvs 30 000 bättre än LO.
Idag 8/11 redovisar LO sin konjunkturbedömning för de närmaste två åren. Det är en mycket problematisk rapport för LO-ekonomernas trovärdighet. Vill man vara elak kan den beskrivas under någon av nedanstående "braskande" rubriker:
Sysselsättningsfiasko hotar med nya politiken
Ökat sparande äter upp skattesänkningarna
Investeringstakten och tillväxten sjunker
Sänkt takt för produktiviteten men högre löneökningar
Inflationen 1,3 procent men LO accepterar räntehöjningar
Nu menar jag inte att alla dessa slutsatser från försörjningsbalansen enligt LO (ovan) är obefogade. Men för sysselsättningen är LO-ekonomernas prognos verkligen anmärkningsvärd. Deras prognos anger att sysselsättningen kommer att öka med 64 000 personer de närmaste två åren (se rapporten pdf s 32). Om man jämför med konjunkturinstitutets sysselsättningsprognos i den sk lönebildningsrapporten är ökningen dessa två år 95 000 personer. Om vi bortser från vissa metodskillnader har på sju veckor konjunkturen och regeringens politik alltså försämrat utsikterna med 31 000 personer.
Om vi istället gör jämförelsen med regeringens egen prognos blir LO-ekonomernas dysterhet ännu värre. Finansdepartementet har en prognos på 109 000 personer för de närmaste två åren. Men det skulle alltså bara bli 64 000 enligt LO. Eftersom det är svårt att se att konjunkturutsikterna försämrats på en månad måste man dra slutsatsen att LO menar att den försämring av sysselsättningsökningen med 45 000 personer till stor del måste bero på regeringens nya politik. Inte nog med att regeringens politik inte leder till 14 000 fler jobb, den förintar också redan tidigare förutsedda ökningar av nya jobb med ovannämnda 30 000 personer.
Kan det vara så att LO schabblat med skillnaden mellan reguljär och formell sysselsättning? Man pekar på att regeringens politik delvis innebär att man byter namn på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna vilket nu också för med sig att de klassificeras annorlunda. Sålunda räknas plusjobb inte in i den reguljära sysselsättningen medan nystartjobben gör det. Men LO visar att sådana "åtgärder i arbetskraften" minskar med 38 000 personer (55' år 2006 mot 17' år 2008). Den regulära ökningen måste därför bli 38' bättre. Alldeles oavsett detta är det samma sysselsättningsbegrepp LO använder som regeringen (4341' resp 4335' år-06). LO visar alltså fortfarande att den formella sysselsättningsökningen reduceras med 45 ooo personer.
Antingen har finansdepartementet fel när man säger att det blir 14 000 fler jobb jämfört med KI:s prognos före valet. Eller också har LO fel när man säger att det blir 31 000 färre jobb än vad KI förutspådde.
Andra bloggar om: sysselsättning, jobb, konjunkturen, LO, regeringen, konjunkturprognos, ekonomi, politik på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 19:13
4 comments
4 Comments:
LO:s egen påverkan
LO har ju en egen direkt påverkan på sysselsättningen, som kan få avgörande inflytande.
Genom att nu begära höga lönelyft och dessutom stora höjningar av ingångslönerna åstadkommer man ett omedelbart stopp för planerna i en del företag, som just står i begrepp att anställa.
Genom att hota med strejker så tydligt som LO gör, blir sannolikheten större att kraven går igenom. Det avhåller ytterligare några företag.
Strejkhotet verkar dessutom avkylande på expansionsplaner överhuvudtaget. Man vill inte stå med nya resurser medan ekonomin haltar sig fram. Risken för en stor strejk blir avskräckande.
Någon borde räkna fram hur mycket skatten kan sänkas, ifall LO istället avstår från lönehöjningar överhuvudtaget. Kan du göra ett försök, Danne ?
Konjunkturinstitutet försökte beräkna vilket löneutrymme som finns disponibelt inför avtalsrörelsen.
Två nivåer angavs och beskedet var att den lägre skulle innebära högre tillväxt, ökat utrymme för skattesänkningar och därmed också höjda reallöner.
Nu finns Ingemar Hansson på finansdepartementet och hans huvuduppgift där är beräkna utrymmet för de skattesänkningar som regeringen aviserat-och som självfallet också parterna på arbetsmarknaden kan påverka i positiv eller negativ riktning.
LO har nu trots all oenighet konkretiserat sina lönekrav.
x generell löneökning på 3,9
procent innebär 825 per månad.
x jämlikhetspott på ytterligare 85 kronor
x särskilt pott för kvinnolöner betyder 205 kronor per månad
Detta betyder i snitt 1125 kronor per månad.
LO:s lönepolitik har specifierats utan att detta fack tar hänsyn till förändringar i a-kassan samt de skattelättnader som ska genomföras.
Det är svårt komma till någon annan slutsats än att tillväxten kommer att minska, att de nya jobben blir färre, att inflationen ökar , att räntenivån höjs samt att vinsterna sjunker.
Den offentliga sektorn kommer också att få minskade inkomster. Detta kan betyda ökade skatter, men också förändringar i de olika välfärdssystemen,vilka redan nu är i behov av att reformeras.
Den utredning som Anna Hedborg nu kommit med är ett steg i den riktningen. Dessutom har vi redan infört ett nytt pensionssystem, som också det är ett tecken på att beslutade reformer inte är hållbara.
Skillnaden mellan LO:s prognos och finansdepartementets är att de senare tror att utvecklingen på medelarbetstiden är noll. LO-ekonomerna har tagit hänsyn till den information som försäkringskassan presenterar som säger att medelarbetstiden nu börjar öka (dvs minskat deltidsarbete samt att friåret upphör). Finansdepartementet har här alltså gjort en rejäl tabbe i sina beräkningar. Dock inte sagt att de kommer ha fel, men de har inte använt all tillgänglig information.
/Initierad nationalekonom
Skicka en kommentar
<< Home