Utbudspolitiken konkretiserades inte av Maud Olofsson i Agenda
Nu börjar fler än jag tröttna på den borgerliga regeringens oförmåga att konkretisera sin jobbpolitik. Men trots en tydlig maning i Dagens Industri kunde näringsministern i TV inte ge besked om huruvida provanställningstiden skulle förlängas.
Professor Hubert Fromlet, chefekonom på Swebank, skrev i DI i fredags 10/11 att regeringens åtgärder på det utbudspolitiska området måste säljas in bättre till opinionen. Men han kom inte med några egna anvisningar vilka frågor det skulle gälla. Debattartikeln bestod enbart av allmänna förmaningar av följande karaktär:
"Stora delar av den moderna utbudspolitiken bör rimligen avideologiseras. En ambitiös utbudspolitik är det enda sättet att någorlunda trygga framtidens välfärdsstat. Än så länge har dock den nya svenska regeringen otillräckligt förklarat och kommunicerat detta samband. Varje ny utbudspolitisk åtgärd kräver kommunikation om syfte och ungefärlig tidsram för avsedd effekt. Den nya regeringen bör ta varje chans att ”ute på fältet” förklara den förda ekonomiska politiken och enskilda åtgärder – ungefär med den transparens och pedagogik som krävs av Riksbanken."
Ikväll hade näringsminister Maud Olofsson chansen att pedagogiskt förklara åtminstone en del av regeringens tilltänkta åtgärder i TV:s Agenda. Debatten handlade om arbetsrätten och lagen om anställningsskydd, LAS. Den inleddes med ett mycket pedagogiskt exempel om en företagare som på kort tid hade expanderat till 91 anställda. Företaget tillverkar automatiska portar och hade öppnat ett lokalkontor genom att anställa en "socialt kompetent" person. Men denne kunde inte driva lokalkontoret med lönsamhet.
Efter ett år stod det klart att situationen var hopplös. Personen borde avskedas från sin nu fasta anställning men detta var inte möjligt genom att 7-8 personer anställts efter honom. Principen "sist in, först ut" skulle ha medfört att någon annan person istället skulle ha avskedats. Dessutom skulle det enligt min mening inte ens varit möjligt eftersom detta enbart gäller vid arbetsbrist. Och företaget går fortfarande bra och skulle behöva anställa ett 25-tal porttekniker (som LAS nu verkade förhindra). En lösning hittades med stor svårighet (detaljer redovisades inte) vilken innefattade nedläggning av lokalkontoret.
I programmet redovisades också den undersökning som Företagarna (och Swedbank?) publicerade i veckan och där 22 procent av 4 000 småföretag angav arbetsrätten som ett hinder mot nyanställningar. En slutsats från denna är att provanställningsperioden på 6 månader borde förlängas till ett år.
Reportaget visade ett solklart exempel på att en förlängning var nödvändig. Men varken Karin Hübinette eller Maud Olofsson uppehöll sig vid denna klara slutsats. Näringsministern svarade på frågorna med ett ohejdbart ordsvall men med liten konkretion. Hon hänvisade t ex att frågorna skulle tas upp av globaliseringsrådet, som Hübinette fick påpeka ännu inte tillsatts!
Några andra konkretiseringar av utbudspolitiken var inte ens på tal. Läser inte Maud Olofsson Dagens Industri? Det går inte att fortsätta att vara så vag på regeringens paradfråga: de nya jobben och hur de skall uppkomma. Den stackars företagaren som kunde anställa 25 bilmekaniker, som dock skulle behöva läras upp till tekniker under närmare ett år, fick inget besked eller ens någon antydan till att provanställningstiden på 6 månader skulle prövas. Hubert Fromlets maning är verkligen nödvändig!
Andra bloggar om: jobb, sysselsättning, provanställning, arbetsrätt, Maud Olofsson, anställningsskydd, politik på intressant.se
6 Comments:
Globaliserinsrådet verkar i nuläget vara en kompromiss mellan en rad olika intressen.
Fel förstås innan man vet nåt om direktiv, medverkande organisationer, ledamöter, remissinstanser, framtida politisk behandling samt beslut.
Maud Olofsson har fastnat för den danska modellen och den tycks vara utmärkt för de mindre företagen och varför inte också de större.
Som vanligt kan man räkna med benhårt motstånd från LO och då kommer en mängd andra lösningar som sjukskrivningar, avgångsvederlag m m
Vad gäller provanställning så finns tycker jag ingen anledning att benhårt besluta om viss tid.
Provanställning kan mycket väl vara en del av en lärlingsutbildning där det rimligen sedan inte ska vara några gatantier om fast anställning.
Programledaren som vanlig svag och Maud har mycka bra idéer men visst är ordsvallet ibland lite prövande.
Att borgarna är lika sossiga som sossarna är inget nytt. Dessutom saknar de mandat att göra några större färändringar.
Mandatet
Vi bör komma ihåg Göran Perssons beskrivning av de borgerligas program i valrörelsen. De söker mandat för ett "systemskifte" på arbetsmarknaden och i den offentligga sektorn, menade han. Det kan visserligen diskuteras eftersom "systemskifte" är ett starkt ord. Men jag tycker ändå att det inte går att komma nu efteråt och säga att "såå radikala förändringar sa ni inget om i valrörelsen".
Det är ganska klart att en förlängning av provanställningen till 12 månader (kanske enbart för mer komplicerade fall) hade varit helt i sin ordning för Maud Olofsson att ställa i utsikt. Men nej. Ändå är detta en åtgärd som inte leder till att arbetsgivaren godtyckligt kan säga upp folk efter lång tid som han personligen inte gillar.
Och förlängd provtjänstgöring hade dessutom varit en liten reform av det slag Olofsson tidigare varit inne på: två års "provanställning" för personer i en yngre ålderskategori. Kan det bero på att Reinfeldt är emot? Borgarna verkar nog vara "lika sossiga" och Mauds tal om den danska modellen är dimridåer - i varje fall är detta med "flexicurity" en sak på mycket, mycket lång sikt i Sverige. Det är ju nu jobben måste fram!
/DNg
Den danska modellen är tillämpad i full skala och kan överföras också hit om politisk enighet kan uppnås och om parterna på arbetsmarknaden godtar den.
Så låsta vi är av bl a först in-sist ut blir det inte lätt, men sannolikt kommer ändå uppluckringar av nuvarande arbetsrättsregler att ske.
Det krävs för att jobben ska fram i större omfattning.
Ja, det krävs åtgärder mot stela regler inom arbetsrätten för att åstadkomma fler jobb (vi hörde inget konkret igår). Dessutom verkar det som om det krävs en rad ytterligare skatteåtgärder - hur skall vi annars tolka finansdepartementets modesta sysselsättningsprognos?
/DNg
Det var ett inslag i tv i går från min nuvarande hemstad Alingsås, som visade att åtskilliga företag inte har behov av fastanställda på heltid.
Det kan man som kund iaktta när man t ex en fredag storhandlar och butikerna vimlar av kunder som är ytterligt irriterade över att stå i köerna i kassorna uppåt halvtimmen.
Vad ska kassörskorna göra när en enda kassa kanske bara behöver vara öppen?
På sjukhusen å andra sidan har alla fastanställning oavsett om de verkligen behövs fullt ut.
Som en läkare skriver i dagens SvD skulle arbetsintensiteten öka påtagligt och vårdköerna minska avsevärt om nuvarande remisstvång avskaffas och det blir möjligt att på direkten söka specialister när så behövs.
Då behövs också de anställda inom sjukvården och får de dessutom konkurrens av privat vård så ökar arbetsglädjen och alltfler patienter blir bättre behandlade till väsentligt lägre kostnader.
Skicka en kommentar
<< Home