Aj, aj, finansministern räknar fel på sänkta arbetsgivaravgifter i förhandlingarna med EU

Ett väsentligt inslag i regeringens politik för nya jobb är sänkningen av arbetsgivaravgifterna inom den tjänstesektor som vänder sig till hushållen. Tanken var att man skulle slopa alla arbetsgivaravgifter utom pensionsavgifter. Men då sjunker inte krogbesöket med 20 procent som Anders Borg tycks tro. Snarare med 8,5 procent.

I Dagens Eko idag 7/12 refererar man finansministerns besök hos EU-kommissionären Nellie Kroes, som sysslar med konkurrensfrågor. Anders Borg skall utverka kommissionens tillstånd för att Sverige skall få sänka arbetsgivaravgifterna för att stimulera fram fler jobb i den tjänstesektor, som LO-ekonomen Dan Andersson för 10 år sedan utredde som kandidat för skattelättnader.

Den gången blev det inget resultat. Gränsdragningsproblemen för "de hushållsnära tjänsterna" var en av svårigheterna. Tidtabellen nu är att en sänkning skall genomföras halvårsskiftet 2008. Detta har gjort många företag besvikna. Det påstås att en del företag undviker att nyanställa i avvaktan på lättnaderna. Men denna besvikelse gäller nog främst sänkningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar som skall införas halvårsskiftet 2007.

I valrörelsen slängde sig Fredrik Reinfeldt med lösa påståenden om hur billigt det skulle bli att anställa folk i restaurangbranschen. Sålunda antydde han i Almedalen en kostnadssänkning på ca 40 procent för en servitör (p2). Någon klarhet fick vi inte. Varken socialdemokraterna eller journalisterna tog tag i frågan. Men nu säger Anders Borg enligt Ekot att:

"han vill sänka arbetsgivaravgifterna från 33 procent till 11 procent för dessa företag. För restaurangbranschen betyder det att ett restaurangbesök skulle bli 20 procent billigare, enligt Borgs beräkningar." (Dagens Eko 7/12)

Detta påstående är felaktigt av två helt olika anledningar. För det första är arbetskostnaderna inte alla kostnader för restaurangerna. Matinköp, lokalkostnader, lyse och uppvärmning sjunker inte. För det andra innehåller resonemanget ett fatalt räknefel. Arbetsgivaravgifterna är bara en del av lönekostnaden - noga räknat 24,4 procent. Här föreligger den triviala förväxlingen mellan påslag och marginal i den elementära räkneläran.

Antag att lönen är 100 kronor. Då är lön plus arbetsgivaravgifter 132,26 kronor i år. Om vi tar bort alla arbetsgivaravgifterna utom pensionsavgifterna på 11,91 procent (10,21 procent i ålderspension och 1,70 i efterlevnadspension) betyder detta att vi sänker påslaget från 32,26 procent till 11,91 procent - alltså med 20,35 procentenheter. Det är så man kan tolka de något avrundade siffrorna 33 och 11 procent.

Felet uppstår när dessa drygt 20 "procent" översätts till en kostnadssänkning. Den blir inte 20 procent utan 20,35/132,26=15,4 procent. Inte ens om vi också tar bort efterlevnadepensionsavgiften och får en sänkning med 22 procentenheter blir kostnadsminskningen större än 16,7 procent.

Skulle vi ta Anders Borgs schablonmässiga exempel som utgångspunkt får vi 22/133=16,5 procent i kostnadssänkning.

Hur mycket skulle då restaurangbesöket minska i kostnad för kunden? Jag vet inte hur mycket lönekostnaderna svarar för exakt så följande beräkning är endast ett räkneexempel. Vi antar att lönekostnaden utgör 75 procent av produktionskostnaden 100. Om vi begränsar oss till mat, eftersom alkoholdrycker har en obetydlig lönekostnad i restaurangen inbakad, får vi följande kostnadssänkningskalkyl:
nuvarande kostnad är: 75 (lk)+25 (övr)+25 (moms)=125.
med sänkta arbetsgivavg: 62+25+22=109
relativ sänkning: 109/125=12,8 procent

Om en tredjedel av notan sedan består av drycker, som inte blir billigare, kommer krogbesökaren att få en kostnadsminskning på ca 8,5 procent. Hur många blir gladare av det?

Andra bloggar om: politik, ekonomi, arbetsgivaravgifter, hushållsnära tjänster, skatter, skattesänkning, anders borg på intressant.se