Hushållstjänster upphör att skattas ihjäl

Skatten på hushållstjänster motverkar arbetsspecialiseringen. Den är grunden för vårt välstånd. Att vara emot lättnader är att sträva bakåt. Feministernas motstånd är speciellt ologiskt eftersom det betyder att man motverkar fler kvalificerade kvinnor i företagens styrelser.

Regeringen har nu lagt fram sitt förslag om hur hushållsnära tjänster skall beskattas. Det innebär att alla får ett skatteavdrag som motsvarar halva lönekostnaden för den som utför arbetet. Avdraget motsvarar alltså nästan hela skatten för en löntagare med lägre lön.

Teorin om optimal beskattning säger att man inte kan ha en skattebas som är så känslig för skatter att legal verksamhet upphör. Det betyder att det går att ta ut hög skatt på bilar och hjärnkirurger (under förutsättning att alla civiliserade länder gör detta). Lite svårare är att ta ut hög skatt på persondatorer. Sådana kan händiga personer faktiskt bygga själva i hobbyrummet om skatten blir för hög.

Men verksamheter som de flesta kan utföra själva är inte någon bra skattekälla. Antag att staten skulle försöka få in mycket skattepengar på bussresor till arbetet. Då skulle många ta bilen till jobbet. Eller skaffa moped eller motorcykel. Det skulle inte bli särskilt mycket skatteinkomster. Skatter har en skadlig effekt som kan leda till att bilkörningen ökar och att olyckorna som drabbar oskyddade trafikanter blir flera. Svarttaxi kan också stimuleras. Det finns alltså dåliga sätt att finansiera offentlig välfärd om det sker genom snedvridande skatter. Bieffekterna kallas överskottsbörda eller dödviktskostnad inom natinalekonomin.

Städning, tvätt och snöskottning mm är också verksamheter som de flesta kan utföra själv. Men det finns fördelar med arbetsspecialisering där folk kan ägna mer av tiden åt sådant de är bra på eller värderar högre (t ex umgås mer med barnen istället för att dammsuga). Likaväl som arbetsresorna kan specialiseras med bussresor i fria filer istället för att man själv sitter i en långsam bilkö, kan hushållsarbetet specialiseras genom arbetsdelning.

Det är arbetsdelning som är grunden för dagens välstånd i industrisamhället. Men vi kan inte bara satsa på att tillverka mera prylar på ett alltmer högteknologiskt sätt. Även tjänsterna borde specialiseras. Alla kan inte göra allting själv. Men skatterna leder till en subventionering av allt "gör-det själv-arbete". Så fort man inte blandar in någon annan som skall ha betalt tjänar man både på att slippa arbetskostnaden (om det inte görs svart) och den skatt som ligger på tjänstemarknaden. Den skatten har blivit extra hög i Sverige sedan 1991 genom den 25-procentiga tjänstemomsen.

Nu kommer regeringen med ett förslag som skall minska snedvridningen från skatterna inom en sektor som sysslar med verksamheter som var och en kan göra själv (DN, SvD). Hushållstjänster utförs idag till 94 procent svart. Den sektorn kan alltså inte bära några större skatteuttag utan att arbetsspecialiseringen motverkas. Att då komma med motargumentet att förslaget stimulerar arbetsdelningen är något av ett bakåtsträveri. Det är som att säga "varför skall vi gynna att folk låter sig köras till arbetet av andra, som herremännen förr i tiden? Nej, låt oss behålla skatten på bussresor så att var och en måste köra själv!"

Inte heller LO:s argument att avdrag för "hushållsnära" tjänster skulle vara fördelningspolitiskt tveksamt övertygar. Det är lika dumt som att i exemplet säga att skatten på bussresor (och arbetsresor med privatchufför) måste behållas för att annars skulle "de rika" få en otillbörlig skattelättnad. Vi skall alla sitta i bilköer för att privatlimousinerna inte skall få en lättnad, skulle LO tycka.

Utöver en stimulans av arbetsspecialiseringen har en skattereduktion flera andra fördelar.

Det införs nu ett system som underlättar för kvinnor att satsa på en kvalificerad yrkeskarriär just i en sektor av samhället där männen verkar ha ett svalt intresse för jämställdhet. Jag tänker på de högre nivåerna inom det privata näringslivet. Där ser många politiker det som ett allvarligt problem att så få kvinnor finns i börsföretagens styrelser. Avdragsrätten kommer att underlätta framväxten av en kader högt kvalificerade kvinnor varav en del kommer att platsa i storföretagens styrelser. Men då säger de vänsterfeministiska kvinnorna "njet". Hur skall de ha det egentligen? De verkar styras enbart av sina emotionella fördomar. Den rationella kampen för jämställdheten får stryka på foten för mer grumliga syften.

Hushållstjänster har vidare karaktären att många som annars skulle ha blivit långtidsarbetslösa lätt kan sugas upp i denna sektor. Städning och annat hushållsarbete samt snöskottning och trädgårdsarbete mm kräver inte någon lång utbildning. De som utför sådant arbete istället för att gå arbetslösa och lyfta bidrag kommer att medverka till en ren samhällsekonomisk vinst. Men den tekniska löningen kanske skulle kunnat göras enklare (kommentar i DN).

Slutligen innebär skattelättnaden för hushållstjänster en möjlighet att minska skattefusket. Svarta tjänster blir vita. Det kan väl inte vara angeläget att behålla ett system som konserverar fusket för att främja andra och oklara mål?

Vilken människosyn döljer sig bakom oviljan mot att sluta beskatta ihjäl hushållstjänsterna?

Andra bloggar om: hushållstjänster, hushållsnära tjänster, skatteavdrag, skatt, politik, ekonomi, skatter, pigavdrag, arbetsspecialisering på intressant.se